Inspiration
Ge baggen en snyting

Ge baggen en snyting!

Varje år gnager snytbaggen sönder plantor för 100 miljoner kronor i den svenska skogen. Om inga åtgärder vidtas mot snytbaggen så kan 80 procent av plantorna på ett hygge stryka med, men vad är rätt åtgärder? Carina Härlin och Kristina Wallertz, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Asa, benar ut alternativen.

Hur känner man igen en snytbagge?

Snytbaggen är en skalbagge av släktet vivlar. Den är cirka en centimeter lång och känns igen på sitt förlängda huvud, "snytet" och på de gula fläckarna på ryggen. Det finns fyra arter av snytbagge i Sverige, men bara två av dem är skadliga för våra skogsplantor. Den vanliga snytbaggen Hylobius abietis är den som orsakar störst skada.

Varför är snytbaggen en sådan illbatting?

Snytbaggen älskar barrträd i olika former. Eftersom larverna livnär sig på rötterna från nyligen döda barrträd lockas snytbaggen till nyavverkade föryngringsytor. Den svärmar på våren när temperaturen börjar närma sig 18 grader, luktar upp döda eller döende barrträd, ofta ett kalhygge där många stubbar finns, parar sig och lägger ägg i stubbarnas rötter under sommaren.

Vuxna snytbaggar lever framförallt på bark från barrträd men även bark från lövträd och bärris finns med på matsedeln. De gnager på de nysatta plantornas bark, och om plantan ringbarkas eller får tillräckligt mycket gnag kan den dö. Om inga åtgärder vidtas mot snytbaggen så kan upp till 80 procent av plantorna stryka med. Varje år gnager snytbaggen sönder plantor för 100 miljoner kronor i den svenska skogen.

Hur länge pågår ett snytbaggeangrepp?

De vuxna snytbaggarna stannar gärna kvar på hygget även andra sommaren, under tiden som larverna utvecklas till vuxna skalbaggar. Dessa kryper sedan fram på hösten. Det betyder att man kan få skador på hygget under flera år. Det första "sommargnaget" och "höstgnaget" året därpå brukar vara värst.

Hur blev det så här?

Om man frågar en snytbagge vad man ska göra för att den ska må riktigt bra så skulle den svara: fortsätt som ni gör! Trakthyggesbruket, som har varit det dominerande föryngringssättet sedan mitten av 1900-talet, är grogrunden för den explosionsartade utvecklingen. För en snytbagge är det som att bli inbjuden till värsta festen.

Gran eller tall, vad smakar bäst?

Snytbaggen har en liten förkärlek till tallstubbar när den ska anlägga yngelkammare, men skillnaden mellan gran och tall är ändå liten. Att plantera andra barrträdslag är heller inte ett sätt att komma runt snytbaggen.

En nyligen avslutad studie i Asa visar att alla barrträd angrips av snytbaggen, möjligen var douglasgran och sitkagran mer attraktiva än vanlig gran och tall.

Vad är "Snytbaggeprogrammet"?

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Asa och Uppsala har tillsammans med Skogforsk bildat en forskargrupp med uppdraget att ta fram mer kunskap om snytbaggar och att hitta alternativ till insekticidbehandling av plantor. Totalt arbetar 13 personer, forskare inom skog och entomologi, ingenjörer och tekniker i projektet som är finansierat till och med 2014. Tre öre av varje insekticidbehandlad planta som säljs går till finansiering av denna forskning.

Varför är det så bråttom?

Av kemikalieinspektionens tre godkända insekticider mot snytbagge innehåller två så kallade pyretroider som är giftiga för vattenlevande organismer. De är särskilt skadliga för fisk, men kan också ge hudirritationer och allergier för den personal som använder medlen om inte skyddskläder används.

Är du FSC-certifierad är det förbjudet att använda insekticider. Dock kan man få dispens, som enskild skogsägare sker detta via skogsbolagens gruppcertifieringar. Har bolaget dispens får man enbart använda medlet Merit Forest som godkänts av  FSC®. Merit Forest innehåller inte pyretroider utan imidakloprid, ett nikotinliknande ämne som anses ha låg giftighet för människor, men som är giftigt för fåglar. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan den här typen av plantskydd förbjuds helt.

Vilka försök utför ni på Asa?

Vi har bland annat försök där vi studerar olika markberedningsmetoders effekt mot snytbaggeangrepp, i vissa fall i kombination med olika typer av skydd – insekticider och mekaniska skydd. Vi har andra studier där vi undersöker planteringstidpunkter och som vi nämnde har vi också undersökt hur snytbaggen angriper olika trädslag. Varje år utför vi också oberoende tester av nya eller vidareutvecklade mekaniska skydd. Under årens lopp har vi utvärderat ett 50-tal olika varianter.

Vad har ni kommit fram till?

Som alltid när det gäller skogsbruk så beror allt på platsens förutsättningar. Bekämpningen av snytbaggen kräver en kombination av åtgärder.

Våra resultat visar att markberedningen är en viktig faktor som säkert går att utveckla. Ju mer ren mineraljord du får kring plantan desto bättre. Invers, som innebär att den uppgrävda torvan med mineraljord läggs tillbaka, är en metod under teknisk utveckling. Även om det är en dyr metod så kan det löna sig på sikt i form av snabbare etablering och lägre röjningskostnader. Men det är inte på alla marker metoden lämpar sig.

Oavsett vilken metod man väljer så ska man tänka "mineraljord". Kombinera sedan bra markberedning med en livskraftig planta. En stor planta klarar angreppen bättre eftersom den har större rothalsdiameter. Sedan finns det för- och nackdelar med olika planttyper, men vitalitet och storlek spelar roll. En snabb och bra start för plantorna är a och o, sedan bör du också kombinera med någon typ av skydd.

Vilka skydd kan man välja på?

Insekticider, det vill säga gift, eller mekaniska plantskydd. De sistnämnda kan delas in i två kategorier; beläggningsskydd och barriärskydd (tratt, hylsa av papper eller plast).

Beläggningsskydden skyddar plantans bark och kan bestå av latex, lim och sand. Snytbaggen får därmed svårare att komma åt att äta på plantan. Barriärskydd kan bestå av plast eller papperskragar som fungerar på ungefär samma sätt, de ska hindra snytbaggen att nå plantan.

Vad säger ni om skärmar och hyggesvila?

Att lämna en skärm med 80–150 träd per hektar, ju fler desto bättre, reducerar snytbaggeangreppen. Vi vet inte varför men vi tror att födotillgången på alternativ till nysatta plantor är större. Skärmen har också visat sig minska frostskadorna och dämpa tillväxten av vegetation. Hyggesvila är dock inget vi rekommenderar. Det blir helt enkelt för dyrt, man tappar för mycket i produktion.

Hur ska man göra som enskild skogsägare?

Det räcker inte med en åtgärd. Det måste till en kombination. Vilken du väljer beror på vilka mål du har som skogsägare. Vad vill du ha upp för typ av skog och vad får föryngringen kosta i förhållande till det? Hur ser det ut på hygget? Därför har SLU (Snytbaggeprogrammet och Sydsvensk skogsvetenskap) tagit fram "Snytbaggemodellen" som hjälper dig att göra en prognos över snytbaggeskadorna och att hitta en bra kombination av åtgärder. Den kompletta snytbaggemodellen finns på snytbagge.se och är gjord för Windows.

Nu lanseras även en snytbagge-app?

Ja, det är en förenklad variant av snytbaggemodellen som är mycket lätt att använda. Den finns att ladda ner i AppStore och fungerar än så länge enbart på iPhone. Appen låter dig, precis som Snytbaggemodellen på nätet, laborera med faktorer som hyggesålder, plantantal, markberedning, högskärm, plantskydd, och planttyp. Men man måste ha klart för sig att modellen ska användas med försiktighet, se resultatet som en vägledning och jämförelse mellan olika åtgärder.

 

Forskar på snytbaggen

Carina Härlin
Carina disputerade 2003 med en avhandling om virvelbaggars evolution, fylogeni och predatorförsvar. Hon har också en gymnasielärarexamen i kemi och biologi. Carina började arbeta med snytbaggar vid Asa försökspark 2007, ingår i Snytbaggeprogrammet och ansvarar för Asas standardiserade testning av plantskydd.

Kristina Wallertz
Kristina disputerade 2009 med en avhandling om hur tillgång på extra föda påverkar snytbaggens ätande på gran- och tallplantor. Kristina har arbetat på Asa försökspark sedan starten 1989 och med snytbaggar sedan 1994. Hon ingår i Snytbaggeprogrammet och arbetar även i det nya forskningsprogrammet Future Forest.

Läs mer om föryngring

Liten bild

Forskarna Kristina Wallertz och Carina Härlin är Asas mesta snytbaggeprofiler.

Liten bild

Den vuxna snytbaggen äter av barken på barrplantorna. Plantorna kan då ringbarkas eller få så allvarliga skador att de dör.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Inspiration Familjen som fångar dagen

Familjen som fångar dagen

​Fånga dagen! Lev i nuet! Det kan vara lättare sagt än gjort. Men familjen Gustavsson på Östra sågen norr om Laxå verkar ha knäckt koden. Trots att de arbetar ständigt och trots att mjölkpriserna far som en jojo så lyckas de ändå njuta av livet här och nu – och de delar gärna med sig till andra.

Möt Sydved Temadag om poppel och hybridasp

Temadag om poppel och hybridasp

​Välkommen till Sydveds temadag om poppel och hybridasp, lördagen den 9 juni. Platsen är Sångeltorp.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Examensarbete i skogen

Examensarbete i skogen

​Tillsammans med Sydved utför Carl Philip Sandberg och Johan Nordstrand ett examensarbete. Båda studerar till skogsmästare i Skinnskatteberg och är i sommar färdiga med tre års utbildning. På bilden syns maskinförare Jonathan Nilsson och Carl-Filip.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Möt Sydved Återskapande av hagmarker på Augerums gård

Återskapande av hagmarker på Augerums gård

​Sydveds Johan Bergman arrangerade tillsammans med ägarna Kerstin och Johan von Koch den 17 maj en exkursion för Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge. Målet var att inspektera och analysera utfallet av de bidragsfinansierade avverkningar som gjorts under vintern för att återskapa hagmarker i det gamla kulturlandskapet.

Möt Sydved Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

​I samband med att sommarvärmen kom på allvar till södra Sverige passade Sydveds distrikt Älmhult på att bjuda ett drygt 80-tal skogsägare på två bussresor till Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla utanför Bromölla. Resan bjöd bland annat på en förevisning av fjärrmätning, en rundvandring i pappersbruket och ett besök i områdets vackra bokskogar.

Inspiration Boken

Boken

​Boken, som är vårt högsta lövträd, invandrade söderifrån och var i många år ett av de vanligaste trädslagen i Sydsverige. Idag är det bara Skåne, Blekinge och Halland som har egentliga bokskogar.

Kunskap Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

​Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka.

Inspiration Kladdkaka med rabarber

Kladdkaka med rabarber

Ta vara på rabarbern och baka något riktigt gott till sommarfikat. Sötma mixas med syrlighet i denna kaka. Glass, grädde eller vaniljsås förhöjer smakupplevelsen!

Kunskap Tips och råd till dig som bor långt ifrån din skog.

Bor du långt ifrån din skog?

​Sommaren med sina långa ljusa kvällar och många lediga dagar ger inspiration till att tänka på framtiden. En härlig tid att ta vara på, särskilt om du bor långt från din fastighet, och mest besöker den under sommaren. Ägna gärna några dagar åt att skaffa dig koll på det aktuella läget i skogen. Några punkter att bocka av:

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Möt Sydved Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Efter en lång vinter, är det nu dags att se över skogsbilvägen. Här får du några tips av oss.

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning är värdefulla både för landskapsbilden och för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?