Inspiration
Ge baggen en snyting

Ge baggen en snyting!

Varje år gnager snytbaggen sönder plantor för 100 miljoner kronor i den svenska skogen. Om inga åtgärder vidtas mot snytbaggen så kan 80 procent av plantorna på ett hygge stryka med, men vad är rätt åtgärder? Carina Härlin och Kristina Wallertz, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Asa, benar ut alternativen.

Hur känner man igen en snytbagge?

Snytbaggen är en skalbagge av släktet vivlar. Den är cirka en centimeter lång och känns igen på sitt förlängda huvud, "snytet" och på de gula fläckarna på ryggen. Det finns fyra arter av snytbagge i Sverige, men bara två av dem är skadliga för våra skogsplantor. Den vanliga snytbaggen Hylobius abietis är den som orsakar störst skada.

Varför är snytbaggen en sådan illbatting?

Snytbaggen älskar barrträd i olika former. Eftersom larverna livnär sig på rötterna från nyligen döda barrträd lockas snytbaggen till nyavverkade föryngringsytor. Den svärmar på våren när temperaturen börjar närma sig 18 grader, luktar upp döda eller döende barrträd, ofta ett kalhygge där många stubbar finns, parar sig och lägger ägg i stubbarnas rötter under sommaren.

Vuxna snytbaggar lever framförallt på bark från barrträd men även bark från lövträd och bärris finns med på matsedeln. De gnager på de nysatta plantornas bark, och om plantan ringbarkas eller får tillräckligt mycket gnag kan den dö. Om inga åtgärder vidtas mot snytbaggen så kan upp till 80 procent av plantorna stryka med. Varje år gnager snytbaggen sönder plantor för 100 miljoner kronor i den svenska skogen.

Hur länge pågår ett snytbaggeangrepp?

De vuxna snytbaggarna stannar gärna kvar på hygget även andra sommaren, under tiden som larverna utvecklas till vuxna skalbaggar. Dessa kryper sedan fram på hösten. Det betyder att man kan få skador på hygget under flera år. Det första "sommargnaget" och "höstgnaget" året därpå brukar vara värst.

Hur blev det så här?

Om man frågar en snytbagge vad man ska göra för att den ska må riktigt bra så skulle den svara: fortsätt som ni gör! Trakthyggesbruket, som har varit det dominerande föryngringssättet sedan mitten av 1900-talet, är grogrunden för den explosionsartade utvecklingen. För en snytbagge är det som att bli inbjuden till värsta festen.

Gran eller tall, vad smakar bäst?

Snytbaggen har en liten förkärlek till tallstubbar när den ska anlägga yngelkammare, men skillnaden mellan gran och tall är ändå liten. Att plantera andra barrträdslag är heller inte ett sätt att komma runt snytbaggen.

En nyligen avslutad studie i Asa visar att alla barrträd angrips av snytbaggen, möjligen var douglasgran och sitkagran mer attraktiva än vanlig gran och tall.

Vad är "Snytbaggeprogrammet"?

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Asa och Uppsala har tillsammans med Skogforsk bildat en forskargrupp med uppdraget att ta fram mer kunskap om snytbaggar och att hitta alternativ till insekticidbehandling av plantor. Totalt arbetar 13 personer, forskare inom skog och entomologi, ingenjörer och tekniker i projektet som är finansierat till och med 2014. Tre öre av varje insekticidbehandlad planta som säljs går till finansiering av denna forskning.

Varför är det så bråttom?

Av kemikalieinspektionens tre godkända insekticider mot snytbagge innehåller två så kallade pyretroider som är giftiga för vattenlevande organismer. De är särskilt skadliga för fisk, men kan också ge hudirritationer och allergier för den personal som använder medlen om inte skyddskläder används.

Är du FSC-certifierad är det förbjudet att använda insekticider. Dock kan man få dispens, som enskild skogsägare sker detta via skogsbolagens gruppcertifieringar. Har bolaget dispens får man enbart använda medlet Merit Forest som godkänts av  FSC®. Merit Forest innehåller inte pyretroider utan imidakloprid, ett nikotinliknande ämne som anses ha låg giftighet för människor, men som är giftigt för fåglar. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan den här typen av plantskydd förbjuds helt.

Vilka försök utför ni på Asa?

Vi har bland annat försök där vi studerar olika markberedningsmetoders effekt mot snytbaggeangrepp, i vissa fall i kombination med olika typer av skydd – insekticider och mekaniska skydd. Vi har andra studier där vi undersöker planteringstidpunkter och som vi nämnde har vi också undersökt hur snytbaggen angriper olika trädslag. Varje år utför vi också oberoende tester av nya eller vidareutvecklade mekaniska skydd. Under årens lopp har vi utvärderat ett 50-tal olika varianter.

Vad har ni kommit fram till?

Som alltid när det gäller skogsbruk så beror allt på platsens förutsättningar. Bekämpningen av snytbaggen kräver en kombination av åtgärder.

Våra resultat visar att markberedningen är en viktig faktor som säkert går att utveckla. Ju mer ren mineraljord du får kring plantan desto bättre. Invers, som innebär att den uppgrävda torvan med mineraljord läggs tillbaka, är en metod under teknisk utveckling. Även om det är en dyr metod så kan det löna sig på sikt i form av snabbare etablering och lägre röjningskostnader. Men det är inte på alla marker metoden lämpar sig.

Oavsett vilken metod man väljer så ska man tänka "mineraljord". Kombinera sedan bra markberedning med en livskraftig planta. En stor planta klarar angreppen bättre eftersom den har större rothalsdiameter. Sedan finns det för- och nackdelar med olika planttyper, men vitalitet och storlek spelar roll. En snabb och bra start för plantorna är a och o, sedan bör du också kombinera med någon typ av skydd.

Vilka skydd kan man välja på?

Insekticider, det vill säga gift, eller mekaniska plantskydd. De sistnämnda kan delas in i två kategorier; beläggningsskydd och barriärskydd (tratt, hylsa av papper eller plast).

Beläggningsskydden skyddar plantans bark och kan bestå av latex, lim och sand. Snytbaggen får därmed svårare att komma åt att äta på plantan. Barriärskydd kan bestå av plast eller papperskragar som fungerar på ungefär samma sätt, de ska hindra snytbaggen att nå plantan.

Vad säger ni om skärmar och hyggesvila?

Att lämna en skärm med 80–150 träd per hektar, ju fler desto bättre, reducerar snytbaggeangreppen. Vi vet inte varför men vi tror att födotillgången på alternativ till nysatta plantor är större. Skärmen har också visat sig minska frostskadorna och dämpa tillväxten av vegetation. Hyggesvila är dock inget vi rekommenderar. Det blir helt enkelt för dyrt, man tappar för mycket i produktion.

Hur ska man göra som enskild skogsägare?

Det räcker inte med en åtgärd. Det måste till en kombination. Vilken du väljer beror på vilka mål du har som skogsägare. Vad vill du ha upp för typ av skog och vad får föryngringen kosta i förhållande till det? Hur ser det ut på hygget? Därför har SLU (Snytbaggeprogrammet och Sydsvensk skogsvetenskap) tagit fram "Snytbaggemodellen" som hjälper dig att göra en prognos över snytbaggeskadorna och att hitta en bra kombination av åtgärder. Den kompletta snytbaggemodellen finns på snytbagge.se och är gjord för Windows.

Nu lanseras även en snytbagge-app?

Ja, det är en förenklad variant av snytbaggemodellen som är mycket lätt att använda. Den finns att ladda ner i AppStore och fungerar än så länge enbart på iPhone. Appen låter dig, precis som Snytbaggemodellen på nätet, laborera med faktorer som hyggesålder, plantantal, markberedning, högskärm, plantskydd, och planttyp. Men man måste ha klart för sig att modellen ska användas med försiktighet, se resultatet som en vägledning och jämförelse mellan olika åtgärder.

 

Forskar på snytbaggen

Carina Härlin
Carina disputerade 2003 med en avhandling om virvelbaggars evolution, fylogeni och predatorförsvar. Hon har också en gymnasielärarexamen i kemi och biologi. Carina började arbeta med snytbaggar vid Asa försökspark 2007, ingår i Snytbaggeprogrammet och ansvarar för Asas standardiserade testning av plantskydd.

Kristina Wallertz
Kristina disputerade 2009 med en avhandling om hur tillgång på extra föda påverkar snytbaggens ätande på gran- och tallplantor. Kristina har arbetat på Asa försökspark sedan starten 1989 och med snytbaggar sedan 1994. Hon ingår i Snytbaggeprogrammet och arbetar även i det nya forskningsprogrammet Future Forest.

Läs mer om föryngring

Liten bild

Forskarna Kristina Wallertz och Carina Härlin är Asas mesta snytbaggeprofiler.

Liten bild

Den vuxna snytbaggen äter av barken på barrplantorna. Plantorna kan då ringbarkas eller få så allvarliga skador att de dör.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Artikelbild

Stora Enso: Ett steg bort från plastsamhället

​Stora Enso storsatsar i Hylte bruk och ska producera biokompositgranulater, kulor små som opoppade popcorn, som kan användas där man i vanliga fall använder plast. Skillnaden är att i dessa granulat har hälften av plasten ersatts med förnybar granfiber. Investeringen är en del i Stora Ensos omvandling till ett tillväxtföretag inom förnybara material.

Möt Sydved Film: Nygallrat med Sydved

Film: Nygallrat med Sydved

Sydved är gallringsspecialisten med kompetensen att maxa värdet på din fastighet. Se den här filmen som visar på Sydveds fullservicekoncept.

Möt Sydved Skogsbrand i Forsvik

Skogsbrand i Forsvik!

Att brandrisken är stor fick skogsägaren Jan Stureson i Forsvik erfara när ett område med storskog i åldern omkring 120 år av okänd anledning tog fyr.

Möt Sydved Skogsfest på Elmia Wood: gallring, mingel och maskiner

Skogsfest på Elmia Wood: gallring, mingel och maskiner

​I den numera välkända och väl intrampade Sydvedsmontern i Bratteborgs skogar samlades
många besökare under Elmia Woods fyra dagar. För att grilla en korv, prata gallring, lyssna
på lite musik, eller kanske bara vila benen en stund.

Möt Sydved Artikelbild

Nitta Rundvirke tog hem Golden Logger 2017

​Under Elmia Wood 2017 så tilldelades Nitta Rundvirke från Hökerum utanför Ulricehamn Skogforsk och Elmia Woods pris, Golder Logger 2017.

Möt Sydved Minst mötte störst på hela världens skogsmässa

Minst mötte störst på hela världens skogsmässa

​Världens största skogsmässa var i år större än någonsin, både till yta och till antal utställare. Över 40 000 besökare vallfärdade till Bratteborgs skogar för att ta del av det senaste inom skoglig teknik och kunskap.

Inspiration Artikelbild

Gör ett eget mobilt utekök i sommar

Det blir lätt mycket som samlas runt grillen; utrustning, mat och människor. Så varför inte satsa på ett mobilt utekök med generösa arbetsytor. Vi ger dig de bästa tipsen här!

Inspiration Så underhåller du ditt torp

Så underhåller du ditt torp

​Den gamla vägen som leder mig upp mot torpet är sådär perfekt. Med en alldeles proportionerlig mittsträng av gräs. Håkan Areslätt på torpet Rödjedal utanför Jönköping är det ordning och reda. Här delar han med sig av några bra tips inför torpsommaren.

Inspiration Grillad röding med sparris och nordisk pesto

Grillad röding med sparris och nordisk pesto

​Sommartider är grilltider! Vi bjuder på en rustik rätt med finess där den fina fisken får lite extra tyngd av stompad färskpotatis. Lättlagat och smakrikt med svenska råvaror i säsong!

Inspiration Följ grotens väg från avverkning till panna.

Följ grotens väg från avverkning till panna

Många skogsägare väljer att ta ut grot vid avverkningar. Förutom det ekonomiska tillskottet så tycker många att det blir lättare med skogsvården när man slipper riset på hygget.

Möt Sydved TM Skog & Maskin AB har diplomerats i Spårlös avverkning

TM Skog & Maskin AB har diplomerats i Spårlös avverkning

​Nu har ytterligare en avverkningsgrupp diplomerats på distrikt Aspa. Denna gången är det  TM Skog & Maskin AB, där Per Karlsson och Tim Karlsson är förare. 

Kunskap Tips och råd till dig som bor långt ifrån din skog.

Bor du långt ifrån din skog?

​Sommaren med sina långa ljusa kvällar och många lediga dagar ger inspiration till att tänka på framtiden. En härlig tid att ta vara på, särskilt om du bor långt från din fastighet, och mest besöker den under sommaren. Ägna gärna några dagar åt att skaffa dig koll på det aktuella läget i skogen. Några punkter att bocka av:

Kunskap Dikesrensning ger friskare skog.

Dikesrensning ger friskare skog

​Dikesrensning är en skogsskötselåtgärd som förbättrar balansen mellan syre och vatten i marken. I många fall ger det dig en friskare skog som växer bättre.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Min skog – dina personliga sidor

Min skog – dina personliga sidor

​Samarbetar du med Sydved? Genom Min skog, som är dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på de skogliga uppdragen med Sydved.

Kunskap Sydveds handbok Skatterna i skogen.

Skatterna i skogen

Nu kan du som leverantör till Sydved kostnadsfritt beställa 2017 års version av "Skatterna i skogen".

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Kunskap Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Möt Sydved Sydveds app för skogsägare

Ny film visar finesserna med Sydveds app för skogsägare

​Nyfiken på Sydveds app för skogsägare? Titta då på den här filmen som kort och koncist visar vad du som skogsägare kan ha för nytta av appen Min skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Inspiration JP Virke och Sydveds Tomas Trygg

Fullt fokus på nettot i kustnära skogsbruk

​JP Virke och Sydved är sedan många år ett tätt sammansvetsat skogsteam på Orust och Tjörn. Sydveds Tomas Trygg och entreprenörsbröderna Henrik Vinghamre och Niklas Pettersson kan kustnära skogsbruk. Små, vindpinade skiften och utmanande terräng ställer stora krav på erfarenhet och kompetens.

Inspiration Det vackra slutet en bra början

Det vackra slutet en bra början

​"Jag tycker faktiskt att ett hygge kan vara vackert, säger skogsägaren Kjell Johansson. Naturen har lämpligt nog skapat en kulle mitt på hygget, som en teaterbalkong för oss att beskåda hela härligheten från. Och det är svårt att säga emot. Rätt utförd har också en slutavverkning sin estetiska tjusning.

Möt Sydved Gilla Sydved på Facebook!

Nu finns Sydved på Facebook

​Besök Sydved på Facebook för de senaste nyheterna.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?