Ingvar är det småvitsiga namnet på Skogforsks digitala gallringsmall och planeringsinstrument. Namnet är en förkortning av "Interaktiv gallringsvariator" och kan köras på en vanlig pc.

Genom Sydveds gallringsakademi utbildas alla inköpare i programmet, som sedan en tid tillbaka används som ett komplement till traditionella gallringsmallar.

I vår anordnar Gallringsakademin dessutom en fördjupningskurs i Ingvar för Sydvedare. Anders Ehrenström berättar hur man kan använda Ingvar för att få bättre koll på sin skog och välja rätt skogsskötselåtgärder.

Vad är en gallringsmall?

– Skogsstyrelsens tryckta gallringsmall är en klassiker. Den består av tydliga diagram som visar lämpliga gallringstidpunkter och styrkan på insatsen beroende på typ av bestånd. Gallringsmallarna finns för både gran och tall med många varianter för ålder och bonitet.

Varför har ni valt att komplettera med Ingvar?

– Den tryckta gallringsmallen har fortfarande sin givna plats i skogen, och Ingvar finns ännu inte i en mobil version för läsplatta. Men väl inkommen i stugvärmen är Ingvar ett väldigt bra beslutsstöd, eftersom den ger möjlighet att jämföra utfallet vid flera olika scenarion. Vad händer om jag väljer att gallra nu och vad händer om jag väntar? Du får tillväxtprognoser fram till slutavverkning och förslag på tidpunkter för kommande insatser. Eftersom du kan ändra variablerna och jämföra de olika insatserna så är Ingvar ett väldigt bra sätt att utvärdera sin skogsskötselstrategi.

Hur går det till?

– Man matar helt enkelt in uppgifter om beståndet i programmet; höjd, stamantal, trädslag med mera. Då genererar programmet ett diagram som visar om beståndet är lämpligt att gallra och när det i sådana fall är dags – eller i värsta fall, för sent. Så länge beståndet ligger inom diagrammets gröna fält så är allt frid och fröjd men om det sticker i väg höjdmässigt så avråder Ingvar från gallring. Vid 20–22 meter bör träden stå i slutavverkningsförband, vid gallring i högre skog ökar riskerna för stormskador markant.

Hur aktuella måste uppgifterna vara?

– Ju färskare desto bättre. Passa på att träffa din Sydvedare och gå igenom aktuella bestånd på plats. Mät upp höjd och ta ut grundytor. Sätt er sedan ner en stund för att gå igenom bestånden i Ingvar och utvärdera de olika alternativen. Självklart kan man utgå från skogsbruksplanen. Men då måste man också tänka på att plussa på det antal år som har gått sedan planen gjordes.

Vilka är fördelarna med Ingvar?

– Först och främst lär du dig mycket om din skog och får en bättre förståelse för vad dina skogsskötselinsatser i dag betyder för framtida gallringar och uttag. Det blir också väldigt tydligt
hur dåligt utförda röjningar kan påverka ekonomin i form av extra gallringar eller uteblivna gallringar. Båda kan bli lika kostsamma.

– En annan fördel är att du får en så kallad "second opinion". I den bästa av världar så bekräftar Ingvar din bild av läget. Men ögat kan luras. Skogen kan ha växt fortare än skogsbruksplanen har beräknat. Och det kanske känns som om du gallrade beståndet alldeles nyss, men tiden springer iväg och det är lätt att ta fel på ett år hit eller dit. Att köra aktuella uppgifter genom Ingvar gör att du får bättre koll på bestånden.

Kan du ge ett exempel?

– Ja, jag var faktiskt ute och kollade ett bestånd på min egen fastighet nyligen. En T24 som enligt skogsbruksplanen och min egen okulära bedömning bör gallras omgående. Men när jag matade in uppgifterna i Ingvar så får jag beskedet att jag – om jag vill – kan vänta med att gallra i ytterligare några år. När jag vet vilken tid jag har att spela på kan jag samordna insatserna på fastigheten på ett bättre sätt och därmed också få en bättre ekonomi, avslutar Anders Ehrenström.

Läs mer om gallring