Inspiration
Artikelbild

Liv i lövet

Det kan se glest ut när du vandrar omkring i din lövskog. Speciellt jämfört med grangallringen alldeles intill. Men för att få en korrekt bild av gallringsbehovet i din lövskog måste du titta uppåt. Har kronorna chans att utvecklas eller ser du ett helt tätt krontak? Som alltid med gallring är det viktigt att gallra i rätt tid. Det är både Sydveds Håkan Björck och Johan och Bengt Nilsson på Skurups skogsavverkning överens om.

Det finns mängder av små lövområden hos svenska skogsägare; mindre skiften och kanter som skogsägaren vill spara för att samla virke till den egna vedboden. En del är halvt om halvt bortglömda, då fokus ofta hamnar på gran- och tallbestånd. 

– Det finns dock goda skäl till kontinuerlig skötsel även i lövskogen, till exempel framtida höga värden i form av förbättrad kvalitet, men också bra efterfrågan, säger Håkan Björck.

Trots att konjunkturen för skogsindustrin inte är den bästa nu, så kan man i alla fall räkna med stor efterfrågan på just lövmassaved. Björk-, bok- och blandmassaved är alla gångbara sortiment. Även bränslesortimentet är efterfrågat.

– Så visst finns det lönsamhet i lövgallringen, konstaterar Håkan. Sydveds breda avsättningsmöjligheter gör att vi kan hitta en bra mix som kan ge skogsägarna ett högt netto.

Se på kronan

Vi åker ut till en lövgallring på Fortifikationsverkets mark i Revingehed i mellersta Skåne. Där möter vi entreprenörerna Bengt och Johan Nilsson, far och son som driver Skurups skogsavverkning.

– Som alltid när det handlar om gallring är det viktigt att åtgärderna sätts in i tid, så också i lövskogen, säger Johan när han hoppar ut ur skördaren.

Rätt tid i lövskogen är generellt när kronan är på väg att bli mindre än 50 procent av trädhöjden. Eller när kronorna inte kan utvecklas åt något håll i sidled.

Målet med lövskogsskötsel bör vara att ha en så stor andel grovt timmer vid slutavverkningen som möjligt. Kvalitetskraven som då ställs är framför allt att stockarna ska vara fria från röta och vattenskott, raka, runda och kvistfria. 

Ljusälskande björkar

Går man in i detalj på skötseltipsen för de olika trädslagen så låter det så här för björk.

– Det ska vara få, men tidiga och relativt hårda gallringar. Björken är ljusälskande och kräver stort utrymme. Gallringen sätts in när den gröna kronan närmar sig halva trädhöjden, förklarar Håkan Björck.

Den lämpligaste gallringsformen för björk är så kallad kvalitetsgallring. Krokiga, klykiga träd med sämre kvalitet tas bort, medan grövre och kvalitetsmässigt bättre träd gynnas.

Vid sena gallringar kan en låggallring, då klena och undertryckta stammar gallras bort, bli aktuell. Den levande kronans längd får inte utgöra mindre än halva trädhöjden. På svaga marker rekommenderas en till två gallringar och på bättre tre.

Skogsvård i ädellövskog

Längre in i beståndet finns ett område med höga aspar.

– Precis som för björk gäller att kronlängden för asp inte får bli mindre än 50 procent av trädhöjden. De första gallringarna ska även här ha karaktären av kvalitetsgallring. I senare insatser utnyttjas låggallring, säger Håkan.

Bokföryngringar bör röjas i några omgångar. «Vargar» – det vill säga träd med dålig kvalitet, krokiga eller klykiga, och som har vuxit över de övriga träden – ska tas bort.

– Röjning och skogsvårdsarbete i ädellövskog är bidragsberättigat av Skogsstyrelsen. Ta kontakt med din Sydvedare så hjälper vi till med bidragsansökan, tipsar Håkan.

Föränderlig bok

Vad gäller bok bör förstagallringen genomföras när beståndets brösthöjdsdiameter nått 15–20 centimeter. Bäst är det med gallring, där de stammar som har de bästa förutsättningarna gynnas. Och man väljer ut kommande huvudstammar. Vid varje gallringsinsats gynnas sedan dessa huvudstammar.

«Sydveds breda avsättningsmöjligheter gör att vi kan hitta en bra mix som kan ge skogsägarna ett högt netto.»

– Boken är dock föränderlig under sin växttid och en stam som känns rätt i förstagallringen kan ha förändrats vid kommande insatser. För beståndets utveckling är det en fördel med ofta återkommande gallringar så att inte grovlekstillväxten hämmas. Börjar bokens krona bli trattformad är det hög tid att gallra. I början brukar gallringsintervallet vara 5–10 år och stiger sedan till 10–15 år, berättar Håkan.

Ek med kvalitet

I lövgallringen som vi besöker finns också en hel del ek att plocka ut. Huvudinriktningen vid gallring av ek är att prioritera kvalitetsstammar med de bästa framtidsutsikterna.

– Vid gallringen tar du bort de träd som inverkar negativt på dessa kvalitetsstammar. Gallringsprogrammet bör präglas av täta och svaga gallringar. Mellan 30–50 år är ett gallringsintervall på 5 år lämpligt. Därefter kan det ökas till 10 år. Gallringsstyrkan bygger på att kronlängden ska vara minst 50 procent av trädhöjden, förklarar Håkan.

Motormanuell resurs

En vanlig kommentar som entreprenörerna Johan och Bengt Nilsson får efter en lövskogsgallring är att det är hårt gallrat.

– Lövträden behöver utrymme för att utveckla kronan. Det kan se ut att vara hårt gallrat, men lövet växer snabbt. Och som sagt, titta uppåt i gallringen. Det är där du kan se om det är för tätt eller inte. I själva stamskiktet ser det ju nästan alltid glest ut i en lövskog, även innan gallring, säger Johan. Precis som i grangallringar är det viktigt med siktröjning innan avverkning.

– Det är vanligt med relativt stort slyuppslag i markskiktet. Vi har dessutom alltid motormanuell resurs tillgänglig. För grövre träd, klykträd och liknande som kräver insats med motorsågen i lövskogen. Visst är lövgallringen mer krävande på det sättet. Vi får inte riktigt lika hög produktivitet som när vi kör grangallring, konstaterar Johan.

Ofta flisanpassas avverkningarna; grenar och toppar flisas till biobränsle vid bilväg eller ute i beståndet.

Varsam i eftersatta bestånd

Om man har ett äldre eftersatt lövbestånd och vill göra något åt det; vilken är då din rekommendation?

– Om kronorna har blivit små och upphissade är det stor risk för snöbrott och böjda träd. I sådana bestånd måste gallring ske försiktigt och i flera steg. Kontakta din Sydvedare för tips och råd, säger Håkan.

Och på punkten att också lövskogen behöver gallring och omsorg är Håkan övertygad.

– Det är med gallring som du kan reglera trädslagsblandnigen och förbättra stabiliteten i beståndet. Du får också en förbättrad tillväxt och kvalitet. Lövskogen mår bra av intensiv skötsel!

Gallra i lövskog

När?

  • Titta uppåt. Hur är kronornas utbredning? När de börjar gå ihop är det dags att gallra.
  • Studera kronornas höjd. Kronan ska vara minst 50 procent av trädets höjd.
    Är det mindre – gallra!
  • Kontrollera behovet av gallring regelbundet – det växer snabbt i lövskogen.

Hur?

  • Kvalitetsgallra. Välj välväxande träd av god kvalitet till huvudstammar.
  • Låggallra. Ta bort undertryckta, klena stammar och prioritera att ha träden i kronskiktet kvar.
  • Krongallra. Efter gallringen ska kronorna vara fria att kunna utvecklas åt alla håll.

 Läs mer om gallring

Liten bild

Lövskogen mår bra av intensiv skötsel!

Liten bild

Johan Nilsson, Sydveds Håkan Björk och Bengt Nilsson är överens om vikten av att gallra i rätt tid i lövskogen.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Ett hektiskt yrkesliv i storstaden

Bekymmersfritt skogsägande på distans

​Ett hektiskt yrkesliv i storstaden lämnar inte mycket tid över för röjning och plantering. Ändå kan man ha ett bekymmersfritt skogsägande på distans. Per och Åsa Hultengård har hittat rätt balans mellan eget arbete och köpta tjänster. Det ska vara roligt att äga skog!

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Fladdermusen - den nattlige jägaren

Fladdermusen – den nattlige jägaren

​Fladdermöss anses av många vara mystiska och lite skrämmande. Kanske för deras utseende och nattliga vanor? Här bekantar vi oss med våra svenska  fladdermöss som enbart livnär sig på insekter.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Chokladtryffel och annat gott

Chokladtryffel och annat gott

Pröva och gör egna chokladtryfflar som med en kopp kaffe blir en perfekt avslutning på en festmåltid. Fridas fudge och chokladgodis med ris och russin är annat smarrigt godis för den sötsugne.

Mat över öppen eld

Mat över öppen eld

​Laga mat över den öppna elden är lika härligt på långvandringen som på dagsutflykten. Och allting smakar ju som bekant bättre med utomhusluften som krydda.

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Hasselmus

Hasselmus

​Inte många har sett den – den nattaktiva, vintersovande och oemotståndligt söta hasselmusen. Helst vistas den i täta, snåriga buskar eller träd.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".
Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.