Inspiration
Artikelbild

Planera för förstagallring!

Om du har ett morotsland; vill du då ha lillfingerstora morötter med yvig gröndel eller stora morötter med en balanserad gröndel? Skillnaden stavas gallring, säger Magnus Alexandersson på Sydveds distrikt Hylte.

– Precis så funkar det i granskogen också. Ett bestånd som gallras på rätt sätt får ett väl utvecklat rotsystem och balanserad grönkrona – och blir därmed motståndskraftigt mot såväl storm som andra skador. All gallring går ut på att successivt flytta över tillväxten till de allra bästa stammarna, säger Magnus.

Han märker nu att många skogsägare har kommit till rätta med arbetet med stormskadorna och blickar framåt.

– Planeringen av gallringar har rullat igång på allvar. Så har du bestånd som är aktuella är det en god idé att höra av sig till din Sydvedare för att göra en grovplanering, säger han.

Vänta inte för länge

Argumenten att gallrade bestånd fallit mer för stormarna än ogallrade dito köper inte Magnus.

– Det beror i så fall på att bestånden är gallrade alldeles för sent. Stormarna visar bara hur viktigt det är att sätta in gallringen tidigt i omloppstiden. Sedan ska man ha klart för sig att vid orkanvindar spelar skogens skötselmetoder ingen roll. Då trillar allt.

Vilka är riskerna med att vänta för länge med gallring?

– Träden blir höga och smala. Kronorna blir små och rotsystemen dåligt utvecklade. Risken för angrepp och skador ökar och tillväxten går förlorad.

Välkommen intäkt

Vad har gallringen för syfte?

– I det långsiktiga perspektivet handlar det ju om att föra över produktionen till de bästa stammarna. Så att de, när det väl bli dags för slutavverkning, har ett så högt värde som möjligt.

– Att sedan gallringen ger ett netto och välkommen intäkt under omloppstiden är för många ett välkommet plus.         

En bra gallring enligt Sydved skapar en vital skog. Vad lägger du i begreppet vital skog?

– En skog med god tillväxt av värdefull framtidsskog. Väl utvecklade rotsystem med grönkrona i balans och ett effektivt nyttjande av marken. Det är bara genom att sätta in åtgärder i rätt tid som vi kan skapa sådana bestånd, säger Magnus.

En tumregel för när det är dags att sätta in förstagallringen är när granbeståndets övre höjd är 12–15 meter (för tall gäller 11–14 meter). Eller när granens grönkrona är cirka två tredjedelar av trädlängden (för tall när kronan utgör hälften av trädens längd.) 

Chans att påverka

Alltfler skogsägare efterfrågar kompletta upplägg; där Sydved tar hand om allt från röjning till färdig gallring.

–Vi genomför röjningen och bakar in den i den kontrakterade gallringen. På så sätt behöver skogsägaren aldrig ligga ute med några pengar för röjningen.

I detta arbete har distriktets entreprenörer en viktig roll.

– På Hylte arbetar vi med auktoriserade entreprenörer. Det vill säga fasta entreprenörer som har en dokumenterad kvalitetsnivå och som aktivt följer upp sitt arbete.

Magnus uppmanar alla skogsägare att fundera över hur man vill att sin skog ska se ut om 50 år.

– Du har aldrig en sådan möjlighet att påverka beståndets framtid som i förstagallringen.

Försenad gallring ger ovillkorligen försenad slutavverkning. Och att man utnyttjar markens produktionsförmåga dåligt.

Dessutom utsätter man beståndet för onödig risk för storm-, insekts- och snöbrottsskador genom att inte gallra. 

– Du har aldrig en sådan möjlighet att påverka beståndets framtid som i förstagallringen.

 

Skogsägaren
Visst ger gallringen netto

Göran Johansson i Kushult utanför Ullared är skogsägaren och Sydvedsleverantören som fått flera utmärkelser för sitt sätt att sköta sin skog. Hans ståndpunkt om gallring är tydlig.

 

– Den som inte inser behovet av att gallra borde inte få äga skog, säger han.

Göran gör en hel del själv på sin fastighet. Bland annat planerar han noga inför förstagallringarna. Just nu har han omkring 30 hektar ungskog förberedd för förstagallring.

– Den första gallringsåtgärden är egentligen att röja. Jag röjer bestånden hårt några år innan gallringen är planerad. Sikten i beståndet ökar och man får faktiskt också en viss dimensionsutveckling. Dessutom höjer man ju medelstammen vilket gör skördarens jobb mer effektivt, motiverar Göran.

Så kallade siktröjningar som ibland måste till om man missat röjningen ger inte samma effekt.

– Sämre ekonomi och missad dimensionsutveckling. Men givetvis nödvändiga för att kunna genomföra gallringen. Har du inte tid eller kunskap att röja själv, lej bort det. Det är väl investerade pengar, menar Göran.

Glöm inte ungskogen!

Precis som många andra skogsägare har Göran varit så upptagen med att rätta till i skogen efter stormarna att andra åtgärder fått vänta.

– Men det är viktigt att inte glömma bort ungskogarna. Gör man det förlänger man ju bara effekterna av stormen, säger han.

Har stormarna förändrat din syn på gallring?

– Jag är mer noga med att inte gallra för sent. Alltså inte göra några uttag i den sista fjärdedelen av omloppstiden. Sedan har jag låtit släppa upp lite lövbårder i kanterna på bestånden. Som vindskydd, berättar Göran.

Lätt hemmablind

Han rekommenderar alla skogsägare att varje vår och höst ta en tur i sin skog och notera vad man ser.

– Det går fort för ett bestånd att bli eftersatt och man blir så lätt hemmablind. Notera förändringarna i någon form av långsiktig plan, säger Göran.

Vad är viktigt för dig när du anlitar någon för att genomföra en gallring?

–Noggrannheten i detaljerna visar vilken typ av entreprenör du har att göra med. Är det välrisat i stickvägen? Hur är avläggen planerade? Är det mycket skador och så vidare. Erfarenheten från Sydveds entreprenörer är mycket god, säger Göran.

Märk gränserna

Hur ser ekonomin ut i en förstagallring; blir det pengar över?

–Min erfarenhet visar att det ger ett bra netto om man gallrar i rätt tid. Kan man dessutom göra till exempel röjning och lite snitsling själv så blir det givetvis ännu bättre, säger Göran och passar på att leverera ett semestertips:

–När du planerar för gallringen; leta reda på och märk upp gränserna. Det är en onödig källa till osäkerhet att inte ha dem tydligt märkta. Måla gränsstenarna med röd plastfärg och komplettera med rågångsstolpar. En perfekt sommarsyssla!

 

Skördarföraren
Röjningen är viktig

"Kommer vi till ett bestånd som har röjts 1–2 år innan förstagallringen ökar vår prestation kraftigt  och resultatet blir bättre ur alla aspekter", säger skördarföraren Benny Hedlund. Därmed ökar också skogsägarens netto.

 

Faktorer som bättre sikt och högre medelstam gör att skördaren blir mer effektiv i en röjd förstagallring.

– Eftersom röjningen ofta är eftersatt har röjarna bara några dagars jobb framför sig. Det är ingen önskvärd situation för någon. Det optimala är som sagt att planera gallringen och röja beståndet något år innan, säger Benny.

– Alltför många ser bara röjningen som en kostnad. Men jag garanterar att röjningskostanden är intjänad när vi väl varit där med maskinerna. Effektiviteten höjs dramatiskt. Och kvaliteten; det är omöjligt att gallra bra om du inte ser bra in i beståndet.

Rensa diken

Som skördarförare är Benny noga med att betona hur stort ansvar han har för resultatet.

–Vi måste ha känsla för hur markägaren vill ha det och lämna efter oss ett jämnt gallrat bestånd som ser bra ut för ögat, säger han.

Vad lägger du i begreppet gallringskvalitet?

–Att inte orsaka ingrepp på naturen i form av mark- och körskador. En noggrannhet och känsla för markägarens krav och naturens förutsättningar.

Förutom då att förröja sitt bestånd; finns det något annat som skogsägaren kan göra själv för att underlätta ert arbete.

–Ett bra tips är att rensa diken så att marken inte är för blöt. Där finns det mycket att göra. Och sedan ta en tur i skogen då och då och se över gallringsbehovet; en långsiktig planering skulle många skogsägare ha nytta av, menar Benny Hedlund.

 

Forskaren

Gallra tidigt och hårt

"Våra rekommendationer är att gallra tidigt och egentligen tidigarelägga gallringsprogrammet i omloppstiden. Undvik ingrepp när träden börjar bli för höga", säger Ulf Johansson, ansvarig på SLU:s försökspark i Tönnersjöheden.

 

– Jag upplever att skogsägarna efter stormarna insett vikten av att göra förstagallringen tidigt. Och det är helt rätt. Ur stormsynpunkt är det höjden på träden, det vill säga den vindyta som träden har, den faktor som påverkar mest, berättar Ulf.

Stormskador har av naturliga skäl hamnat i fokus när gallring har diskuterats under senare år.

– Nygallrade bestånd drabbas hårdare eftersom de inte har hunnit utveckla stabilitet. Allra värst blir det i eftersatta bestånd som gallrats för sent, säger Ulf.

Tidig förstagallring rekommenderas därför.

– Den hårdaste gallringen ska ske tidigt, när träden ännu är låga. Tidigarelägg gallringsprogrammet och slå av på takten när beståndet börjar bli äldre.

Ekonomiskt överlägset

Varför ska man gallra?

– All forskning pekar på att ur ett ekonomiskt perspektiv är gallring som skötselmetod överlägset. Det vill säga ett rätt genomfört gallringsprogram ger absolut mest värde ur skogen. Dessutom minimerar det risken för stormskador – även om det inte går att eliminera. Blåser det orkan spelar skötselmetoderna ingen roll, säger Ulf.

Och att stormarna skulle innebära slutet för gallring avfärdar han snabbt:

– Rätt gallringsmetoder är viktigare och mer aktuellt än någonsin!

Läs mer om gallring

Liten bild

Sydveds Magnus Alexandersson och skogsägare Göran Johansson. 

Liten bild

Skördarförare Benny Hedlund.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Supergoda kanelbullar!

Supergoda kanelbullar!

​Vad vore livet utan kanelbullar? Ja, det kan man faktiskt fråga sig! Här får du ett klassiskt recept på kanelbullar.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Linderödssvin – en härdig och tålig ras

Linderödssvin – en härdig och tålig ras

​Linderödssvinet har sitt ursprung i det gamla, svenska skogssvinet, som strövade i Sydsveriges bok- och ekskogar fram till slutet av 1800-talet.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.