Inspiration
Artikelbild

Planera för förstagallring!

Om du har ett morotsland; vill du då ha lillfingerstora morötter med yvig gröndel eller stora morötter med en balanserad gröndel? Skillnaden stavas gallring, säger Magnus Alexandersson på Sydveds distrikt Hylte.

– Precis så funkar det i granskogen också. Ett bestånd som gallras på rätt sätt får ett väl utvecklat rotsystem och balanserad grönkrona – och blir därmed motståndskraftigt mot såväl storm som andra skador. All gallring går ut på att successivt flytta över tillväxten till de allra bästa stammarna, säger Magnus.

Han märker nu att många skogsägare har kommit till rätta med arbetet med stormskadorna och blickar framåt.

– Planeringen av gallringar har rullat igång på allvar. Så har du bestånd som är aktuella är det en god idé att höra av sig till din Sydvedare för att göra en grovplanering, säger han.

Vänta inte för länge

Argumenten att gallrade bestånd fallit mer för stormarna än ogallrade dito köper inte Magnus.

– Det beror i så fall på att bestånden är gallrade alldeles för sent. Stormarna visar bara hur viktigt det är att sätta in gallringen tidigt i omloppstiden. Sedan ska man ha klart för sig att vid orkanvindar spelar skogens skötselmetoder ingen roll. Då trillar allt.

Vilka är riskerna med att vänta för länge med gallring?

– Träden blir höga och smala. Kronorna blir små och rotsystemen dåligt utvecklade. Risken för angrepp och skador ökar och tillväxten går förlorad.

Välkommen intäkt

Vad har gallringen för syfte?

– I det långsiktiga perspektivet handlar det ju om att föra över produktionen till de bästa stammarna. Så att de, när det väl bli dags för slutavverkning, har ett så högt värde som möjligt.

– Att sedan gallringen ger ett netto och välkommen intäkt under omloppstiden är för många ett välkommet plus.         

En bra gallring enligt Sydved skapar en vital skog. Vad lägger du i begreppet vital skog?

– En skog med god tillväxt av värdefull framtidsskog. Väl utvecklade rotsystem med grönkrona i balans och ett effektivt nyttjande av marken. Det är bara genom att sätta in åtgärder i rätt tid som vi kan skapa sådana bestånd, säger Magnus.

En tumregel för när det är dags att sätta in förstagallringen är när granbeståndets övre höjd är 12–15 meter (för tall gäller 11–14 meter). Eller när granens grönkrona är cirka två tredjedelar av trädlängden (för tall när kronan utgör hälften av trädens längd.) 

Chans att påverka

Alltfler skogsägare efterfrågar kompletta upplägg; där Sydved tar hand om allt från röjning till färdig gallring.

–Vi genomför röjningen och bakar in den i den kontrakterade gallringen. På så sätt behöver skogsägaren aldrig ligga ute med några pengar för röjningen.

I detta arbete har distriktets entreprenörer en viktig roll.

– På Hylte arbetar vi med auktoriserade entreprenörer. Det vill säga fasta entreprenörer som har en dokumenterad kvalitetsnivå och som aktivt följer upp sitt arbete.

Magnus uppmanar alla skogsägare att fundera över hur man vill att sin skog ska se ut om 50 år.

– Du har aldrig en sådan möjlighet att påverka beståndets framtid som i förstagallringen.

Försenad gallring ger ovillkorligen försenad slutavverkning. Och att man utnyttjar markens produktionsförmåga dåligt.

Dessutom utsätter man beståndet för onödig risk för storm-, insekts- och snöbrottsskador genom att inte gallra. 

– Du har aldrig en sådan möjlighet att påverka beståndets framtid som i förstagallringen.

 

Skogsägaren
Visst ger gallringen netto

Göran Johansson i Kushult utanför Ullared är skogsägaren och Sydvedsleverantören som fått flera utmärkelser för sitt sätt att sköta sin skog. Hans ståndpunkt om gallring är tydlig.

 

– Den som inte inser behovet av att gallra borde inte få äga skog, säger han.

Göran gör en hel del själv på sin fastighet. Bland annat planerar han noga inför förstagallringarna. Just nu har han omkring 30 hektar ungskog förberedd för förstagallring.

– Den första gallringsåtgärden är egentligen att röja. Jag röjer bestånden hårt några år innan gallringen är planerad. Sikten i beståndet ökar och man får faktiskt också en viss dimensionsutveckling. Dessutom höjer man ju medelstammen vilket gör skördarens jobb mer effektivt, motiverar Göran.

Så kallade siktröjningar som ibland måste till om man missat röjningen ger inte samma effekt.

– Sämre ekonomi och missad dimensionsutveckling. Men givetvis nödvändiga för att kunna genomföra gallringen. Har du inte tid eller kunskap att röja själv, lej bort det. Det är väl investerade pengar, menar Göran.

Glöm inte ungskogen!

Precis som många andra skogsägare har Göran varit så upptagen med att rätta till i skogen efter stormarna att andra åtgärder fått vänta.

– Men det är viktigt att inte glömma bort ungskogarna. Gör man det förlänger man ju bara effekterna av stormen, säger han.

Har stormarna förändrat din syn på gallring?

– Jag är mer noga med att inte gallra för sent. Alltså inte göra några uttag i den sista fjärdedelen av omloppstiden. Sedan har jag låtit släppa upp lite lövbårder i kanterna på bestånden. Som vindskydd, berättar Göran.

Lätt hemmablind

Han rekommenderar alla skogsägare att varje vår och höst ta en tur i sin skog och notera vad man ser.

– Det går fort för ett bestånd att bli eftersatt och man blir så lätt hemmablind. Notera förändringarna i någon form av långsiktig plan, säger Göran.

Vad är viktigt för dig när du anlitar någon för att genomföra en gallring?

–Noggrannheten i detaljerna visar vilken typ av entreprenör du har att göra med. Är det välrisat i stickvägen? Hur är avläggen planerade? Är det mycket skador och så vidare. Erfarenheten från Sydveds entreprenörer är mycket god, säger Göran.

Märk gränserna

Hur ser ekonomin ut i en förstagallring; blir det pengar över?

–Min erfarenhet visar att det ger ett bra netto om man gallrar i rätt tid. Kan man dessutom göra till exempel röjning och lite snitsling själv så blir det givetvis ännu bättre, säger Göran och passar på att leverera ett semestertips:

–När du planerar för gallringen; leta reda på och märk upp gränserna. Det är en onödig källa till osäkerhet att inte ha dem tydligt märkta. Måla gränsstenarna med röd plastfärg och komplettera med rågångsstolpar. En perfekt sommarsyssla!

 

Skördarföraren
Röjningen är viktig

"Kommer vi till ett bestånd som har röjts 1–2 år innan förstagallringen ökar vår prestation kraftigt  och resultatet blir bättre ur alla aspekter", säger skördarföraren Benny Hedlund. Därmed ökar också skogsägarens netto.

 

Faktorer som bättre sikt och högre medelstam gör att skördaren blir mer effektiv i en röjd förstagallring.

– Eftersom röjningen ofta är eftersatt har röjarna bara några dagars jobb framför sig. Det är ingen önskvärd situation för någon. Det optimala är som sagt att planera gallringen och röja beståndet något år innan, säger Benny.

– Alltför många ser bara röjningen som en kostnad. Men jag garanterar att röjningskostanden är intjänad när vi väl varit där med maskinerna. Effektiviteten höjs dramatiskt. Och kvaliteten; det är omöjligt att gallra bra om du inte ser bra in i beståndet.

Rensa diken

Som skördarförare är Benny noga med att betona hur stort ansvar han har för resultatet.

–Vi måste ha känsla för hur markägaren vill ha det och lämna efter oss ett jämnt gallrat bestånd som ser bra ut för ögat, säger han.

Vad lägger du i begreppet gallringskvalitet?

–Att inte orsaka ingrepp på naturen i form av mark- och körskador. En noggrannhet och känsla för markägarens krav och naturens förutsättningar.

Förutom då att förröja sitt bestånd; finns det något annat som skogsägaren kan göra själv för att underlätta ert arbete.

–Ett bra tips är att rensa diken så att marken inte är för blöt. Där finns det mycket att göra. Och sedan ta en tur i skogen då och då och se över gallringsbehovet; en långsiktig planering skulle många skogsägare ha nytta av, menar Benny Hedlund.

 

Forskaren

Gallra tidigt och hårt

"Våra rekommendationer är att gallra tidigt och egentligen tidigarelägga gallringsprogrammet i omloppstiden. Undvik ingrepp när träden börjar bli för höga", säger Ulf Johansson, ansvarig på SLU:s försökspark i Tönnersjöheden.

 

– Jag upplever att skogsägarna efter stormarna insett vikten av att göra förstagallringen tidigt. Och det är helt rätt. Ur stormsynpunkt är det höjden på träden, det vill säga den vindyta som träden har, den faktor som påverkar mest, berättar Ulf.

Stormskador har av naturliga skäl hamnat i fokus när gallring har diskuterats under senare år.

– Nygallrade bestånd drabbas hårdare eftersom de inte har hunnit utveckla stabilitet. Allra värst blir det i eftersatta bestånd som gallrats för sent, säger Ulf.

Tidig förstagallring rekommenderas därför.

– Den hårdaste gallringen ska ske tidigt, när träden ännu är låga. Tidigarelägg gallringsprogrammet och slå av på takten när beståndet börjar bli äldre.

Ekonomiskt överlägset

Varför ska man gallra?

– All forskning pekar på att ur ett ekonomiskt perspektiv är gallring som skötselmetod överlägset. Det vill säga ett rätt genomfört gallringsprogram ger absolut mest värde ur skogen. Dessutom minimerar det risken för stormskador – även om det inte går att eliminera. Blåser det orkan spelar skötselmetoderna ingen roll, säger Ulf.

Och att stormarna skulle innebära slutet för gallring avfärdar han snabbt:

– Rätt gallringsmetoder är viktigare och mer aktuellt än någonsin!

Läs mer om gallring

Liten bild

Sydveds Magnus Alexandersson och skogsägare Göran Johansson. 

Liten bild

Skördarförare Benny Hedlund.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Hämtar in feed...

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Kunskap Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

​Många gränslinjer växer igen med åren och det är inte alltid lätt att veta var skiljelinjen mellan den egna och grannens fastighet går. Men för dig som äger en skogsfastighet är tydliga gränser i det närmaste ett måste, inte minst vid avverkning och annat skogsbrukande.

Inspiration Nya vindar på Mostorps Gård

Nya vindar på Mostorps Gård

Mostorps Gård i halländska Slöinge är idag ett lantbruk med produktion av närproducerat nötkött, säger Peter von Braun. Skogen är idag inte huvudnäringen, men ett värdefullt komplement.

Möt Sydved Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

​Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

Möt Sydved Hur påverkas egentligen träden av torkan?

Hur påverkas egentligen träden av torkan?

​En rekordvarm maj månad har ökat brandrisken i våra skogar, men också skogens välmående i allmänhet påverkas av väderleken.

Inspiration Nygallrat i Mörkhult - Gott och blandat

Nygallrat i Mörkhult – gott och blandat

​När man är van att hugga själv, så tänker man efter både en och två gånger innan man släpper in nytt folk i sin skog. Men för Anna-Lena Påhlsson i Mörkhult norr om Laholm blev vårens gallring en positiv upplevelse. "Jag var lite orolig när maskinen kom. Men när jag hade pratat med Peter och Jan-Christer så släppte det. De tänkte precis som jag – och det kändes tryggt."

Inspiration Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

​Praktfull med sina tydliga ränder och taggiga fenor. Enligt sägnen fick abborren sin vackra teckning när Sankte Per tappade sina nycklar i en damm och abborren vägrade hjälpa till att ta upp dem. De andra fiskarna blev då så arga att de randade (slog) abborren så hårt att ränderna sitter i än idag.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Kunskap Artikelbild

Snytbaggeskydd: mekaniska skydd ersätter kemisk behandling

​Har du en FSC® (C015573)-certifierad fastighet? Kom då ihåg att 2018 är sista året som
det är tillåtet att sätta kemiskt behandlade plantor.

Möt Sydved Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

​Lagom till midsommar anlände Vidigssons skogsavverkningars nya skördare till skogen och måndag morgon kunde den starta upp sitt första gallringsuppdrag. Den nya skördaren är en John Deere 1070G. Maskinens hemområde kommer att vara i skogarna runt Hallaryd och Osby, i gränstrakterna mellan Skåne och Småland.

Möt Sydved Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

​Distrikt Älmhults och Stora Enso Bioenergis flisentreprenör Skabe flis AB har under senaste veckan provkört den nya lastbilshuggen i trakterna runt Växjö.

Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Möt Sydved Johan Olsson förstärker distrikt Älmhult

Johan Olsson förstärker distrikt Kalmar

​Johan Olsson är ny inköpare på distrikt Kalmar. Kontakta gärna Johan om du har skogliga frågor eller vill att han kommer ut till dig och din fastighet.

Inspiration Gremolata med hasselnötter

Gremolata med hasselnötter

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Ett rådjurskid.

Oväntat möte med storögt rådjurskid

​Sydvedaren Josef Karlsson gjorde en gullig upptäckt på ett besök i Bredaryd. När han promenerade runt och inventerade plantor fick han plötsligt syn på ett ensamt rådjurskid som låg en bit bort.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?