Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Gallring / Så lyckas du med björkskogen
Kunskap

 

Så lyckas du med björkskogen

Ge dina lövskogsbestånd en vitamininjektion. Gallra i tid! När Sydveds Gallringsakademi sammanträder är budskapet solklart: Tänk grovt, hög kvalitet och skadefritt!

​Det är en tidig vårmorgon i Närkesberg, norr om Askersund. Björkstammarna skimrar i morgondiset och tranorna skränar lite  oroligt i åkerkanten. Gallringsakademin har nämligen sammanträde och en ny grupp Sydvedare och entreprenörer har precis gjort entré.

Den här dagen är det medarbetare på distrikt Aspa som ska få lära sig allt som är värt att veta om lövgallring under ledning av Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström och SLU:s Ulf Johansson, försöksledare på Tönnersjöhedens försökspark.

På programmet står, förutom en duvning i lövträdens biologi, produktionslära, skötsel och skador, också praktiska gallringsövningar samt en workshop om teknik och virke. Främst är det björk, asp och al som ska avhandlas med en betoning på björk. Björken är det dominerande trädslaget och utgör två tredjedelar av all lövskog i Sverige.

God efterfrågan

Det finns många goda anledningar för skogsägaren att lägga lite tid och omtanke på lövgallringen, konstaterar Anders Ehrenström.

– Industrins efterfrågan på löv är god och björkmassaved är det stora sortimentet. Men det finns också avsättning för lövträtimmer, även om marknaden kan variera en del beroende på var du har din fastighet. Lövsågverken är mindre och ofta nischade på vissa trädslag. Affärerna mellan Sydved och sågverken görs oftast upp på lokal nivå, så det finns all anledning att dra upp en lövträdsstrategi tillsammans med sin Sydvedare.

Kvalitet framför kvantitet

Att ha tänkt igenom sina skötselmål är som alltid a och o, men i en skogsägarvardag som mestadels präglas av barrträd är det lätt hänt att lövbestånden kommer i andra hand.

– Lövskogen är väsensskild från barrskogen, säger Ulf Johansson. Lövträden är pionjärer som kräver goda marker och är mer skötselkrävande än barrträden. De är starkt ljusälskande, har en snabb ungdomsutveckling och kort omloppstid vilket också innebär en helt annan typ av skötsel. Volymproduktionen är lägre än barrträdens, särskilt här i södra Sverige. Därför är det extra viktigt att ha skötselmålen klara för sig. Att satsa på kvalitet framför kvantitet är en god idé!

Lövskogen är också viktig för den biologiska mångfalden, landskapsbilden och för viltet. Men den har också betydelse för friluftslivet samt för natur- och kulturmiljön i stort. Lövskogen kan till exempel vara ett utmärkt sätt att tillgodose miljömålen i skogsbruksplanen och miljöcertifieringar.

Utnyttja ungdomstiden

Ett högre ståndortsindex ger alltså bättre produktionsmöjligheter och i rätt bestånd kan det löna sig bra att satsa på lövskogsskötsel.

– Tänk grovt, hög kvalitet och skadefritt, säger Ulf Johansson. Löv är extra skötselintensivt i ungdomsåren. Det är de första 30 åren som det mesta händer och då gäller det att vara med. Utvecklingen är starkt beroende av ljustillgången och lövträdets krona behöver gott om plats att utvecklas på. Tumregeln är att grönkronan aldrig får bli mindre än 50 procent av trädhöjden. Grönkronans storlek står i relation till trädets diametertillväxt.

"Spara och gynna de träd som redan har en väl utvecklad krona. Det är där som tillväxtpotentialen är störst."

Röjning bör ske tidigt, när stammarna är mellan 2 och 6 meter höga, och ska vara tämligen hård. Beståndet bör ha kvar mellan 1500 och 2000 stammar efter avslutad röjning. Det är här du lägger grunden för gallringen och en av de stora fördelarna med löv är att du kan röja året runt.

Upp till 30 år bör lövbeståndet gallras vid två, kanske till och med tre, tillfällen. Redan vid 10 till 12 meters höjd är det dags att gallra första gången.

– Man måste ha blicken högt när man planerar en lövgallring för att säkerställa att man gör ett tillräckligt hårt uttag, poängterar Anders Ehrenström.

– I jämförelse med barrskogen så ska lövet inte bara gallras tidigare, utan också hårdare. Spara och gynna de träd som redan har en väl utvecklad krona – det är där som tillväxtpotentialen är störst.

En vanlig syn

Upphissade grönkronor i lövskog är en vanlig syn för Sydveds entreprenörer.

– Många väntar för länge med gallringen eller tar helt enkelt alldeles för lite i början, säger Peter Ardland, från Ardlands Skogsentreprenad i Fjugesta.

– Knepet är att gå dit ena dagen och ta så mycket att man skäms.  Sedan kan man komma tillbaka dagen efter och ta lika mycket till. Då brukar det bli bra, säger Peter och får medhåll av kollegerna Stefan Eriksson och Lars Eriksson från firma Stefan Eriksson i Bertilstorp.

De båda har dock märkt ett ökat intresse för lövskogsskötsel, inte minst bland de större skogsägarna.

– Vi har en hel del kunder som uttalat säger att man vill gynna lövet och det är naturligtvis jätteroligt. Gallringsakademins initiativ ligger alltså helt rätt i tiden.

Gör om, gör rätt!

Men vad gör man då med eftersatta lövbestånd där kronorna redan är upphissade? Om grönkronorna fortfarande är större än 30 procent så finns det fortfarande en chans till en vettig utveckling, säger Anders Ehrenström.

– Men då får man ta det försiktigt. Då gäller svagare gallring och tätare återkommande, annars är det stor risk för snöbrott. Är grönkronorna mindre än 30 procent så bör man överväga att satsa på massa- eller energived med förkortad omloppstid. Att förtidsavverka beståndet och börja om från början.

Beståndets utveckling påverkas också av andra faktorer. Vid sidan av viltbetning så finns det en rad skadeinsekter och sjukdomar att vara uppmärksam på. Stamkräfta och -röta på asp samt tickor och rostsvamp på al är vanliga angrepp, liksom den typiska björkrosten som brukar ge sig till känna i form av höstgula blad mitt i sommaren.

Framtiden för sig

Att lövträden har framtiden för sig är Ulf Johansson övertygad om.

– Förändringar i klimatet kan göra det gynnsammare för lövet i framtiden. Det pågår även intressant forskning kring effektivare skötselinsatser och gödsling som kan öka lönsamheten. Redan i dag finns det förädlat material att tillgå. Bland annat finns björk- och hybridaspplantor där man gjort urval för de vanligaste sjukdomarna.

Så, nästa gång du tar en sväng på din fastighet, höj blicken och ta en titt på kronorna i dina lövträdsbestånd. Kanske är det dags att gallra?

Läs mer om gallring

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Artikelbild

Benchmarking mellan distrikten: klengallring och skogsbränsle

Lite för sällan får vi Sydvedare, fyllda med skoglig erfarenhet, tillfälle att utbyta erfarenheter och goda idéer i skogsskötselfrågor till nytta för ditt skogsbrukande. Helt nyligen gavs dock ett sånt tillfälle, då distrikt Älmhult gästade den östra delen av distrikt Hylte för att diskutera klengallring och uttag av skogsbränsle.
Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Supergoda kanelbullar!

Supergoda kanelbullar!

​Vad vore livet utan kanelbullar? Ja, det kan man faktiskt fråga sig! Här får du ett klassiskt recept på kanelbullar.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Linderödssvin – en härdig och tålig ras

Linderödssvin – en härdig och tålig ras

​Linderödssvinet har sitt ursprung i det gamla, svenska skogssvinet, som strövade i Sydsveriges bok- och ekskogar fram till slutet av 1800-talet.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Spår från en gammal järngruva

Sydvedaren Daniel Axelsson gjorde en ovanlig upptäckt i trakterna kring Ramkvilla. Insprängt bland träden hittade han tunnel eller en så kallad "stollgång".

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.