Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Gallring / Spårlös avverkning – tuffa krav för diplomering
Inspiration
Spårlös avverkning: tuffa krav för diplomering

Spårlös avverkning – tuffa krav för diplomering

Under de senaste två åren, inom ramen för gallringsakademin, har Sydveds maskinförare och inköpare utbildats i Spårlös avverkning. Ett arbetssätt som tar sikte på att undvika körskador i skogsmiljön. I slutet av augusti var det dags för ett entreprenörslag från Jönköping att genomgå det sista steget – diplomeringen!

Spårlös avverkning gäller för både gallring och slutavverkning och tar sikte på att undvika körskador i skogsmiljön.

– Arbetssättet är bra för naturen, effektiviteten och maskinförarnas arbetsmiljö, vilket gynnar inte minst maskinförare och skogsägare, säger Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Aktivt Skogsbruk var med när han tillsammans med Fredrik Ekelund, metodutvecklare från Wellcut ab, genomförde sista steget i Spårlös avverkning –diplomeringen – för ett entreprenörslag på distrikt Jönköping.

Tuffa förhållanden

Det är en solig sensommardag i skogarna utanför Åsenhöga, norr om Gnosjö. För några månader sedan genomförde skördarentreprenör Kristofer Askhamre och skotarentreprenör Dahn Josefsson en gallring just här, som samtidigt var ett så kallat diplomeringsobjekt .

– Först genomgår varje entreprenörslag en grundutbildning med teori och praktik. När det har testats under några månader i praktiskt arbete genomför vi uppföljningsutbildning i fält. Den här dagen är sedan slutprov; vi går igenom ett område som har avverkats och tittar på hur man löst såväl helheten som punktinsatser kring känsliga områden, berättar Fredrik Ekelund.

– Avverkningen ska innehålla kantzoner mot blötare mark, överfarter över rinnande vatten med mera. Det ska vara relativt tuffa förhållanden, inflikar Magnus Alexandersson.

Total effektivitetsvinst

När väl det aktuella området har gallrats eller avverkats gör Magnus och Fredrik en genomgång av avverkningen och utvärderar den:

– Vi tittar på hur stickvägarna är planerade, hur överfarter över vatten har hanterats, var basstråket lagts, hur känsliga områden hanterats och så vidare. Där handlar det ju uteslutande om vattenhänsyn, men vi tittar också på kulturminnen och så kallad social hänsyn. Det senare om avverkningen till exempel ligger i anslutning till bebyggelse, motionsspår, vandringsleder eller liknande, säger Magnus Alexandersson.

På plats i Åsenhöga börjar de med att besöka en bäck med rinnande vatten, och Fredrik Ekelund konstaterar att det ser exemplariskt ut.

Johan Roos, som är skördarförare, berättar att de byggde en bro av virke och var noga med att lägga den vid lämpligaste platsen.

– Efter grundutbildningen upplever jag att vi för en mycket utförligare dialog och går igenom sådana här lösningar tillsammans med skotargänget. Planeringen lägger en grund för ett bättre resultat, säger Kristofer Askhamre.

– Det kanske tar lite längre tid för skördaren att lyfta ut virket här, men det kommer vi att tjäna igen på att skotningen blir smidigare. Och vi riskerar inte att hamna i blöta partier utan rullar på fast mark, säger Dahn Josefsson.

– Den här dialogen är nästan det viktigaste under hela utbildningen. Att ni diskuterar igenom svåra situationer och hur ni kan lösa dem, säger Fredrik Ekelund.

Höjd kravbild

Nästa del av avverkningen som besöks är en kantzon mot ett blötare parti och här tittar Magnus och Fredrik på hur stickvägarna är lagda. Har man tillämpat backstråk, en "återvändsgata" där skotaren går in tom och därmed är som lättast där det är som blötast och endast sedan kör en gång, eller har man använt sig av andra lösningar.

Just i det här fallet har stickvägen hamnat några meter för nära det blöta partiet och orsakat spår i marken.

"Avverkningen ska innehålla kantzoner mot blötare mark, överfarter över rinnande vatten med mera. Det ska vara relativt tuffa förhållanden."

– Kravbilden har höjts avsevärt, en sådan här skada skulle ingen tänkt på för bara ett par år sedan, men kan nu fälla en diplomering. Så det har skett en krav- och kvalitetshöjning som sammantaget ger bättre resultat i skogsmiljön, konstaterar Magnus Alexandersson.

– Vi måste vara långt framme. Är vi tidiga med att hantera de här kraven kommer vi ha en stor fördel, säger Dahn Josefsson.

Väl risade basstråk

Diplomeringen tar sig vidare förbi ännu ett vattendrag genom skogen.

– Här insåg vi att det inte skulle bli bra att köra över vattnet utan planerade om och lät stickvägen gå på fastmark på betryggande avstånd från vattnet. Runt vattnet högg vi också fram lövträden, berättar Kristofer Askhamre.

– Väl värderat. Här medger inte terrängen något annat, säger Fredrik Ekelund.

Vid nästa stopp blir det en diskussion om basstråkets placering i det avverkade området.

– Basstråket är den väg inne i objektet som är bäst lämpad och preparerad för att skota ut virket. Den ska vara placerad för att undvika områden med risk för allvarliga körskador. Traditionellt när man avverkar ligger basstråken i ytterkanten av området, där det ofta är sämst bärighet. Nu väljer vi istället att lägga basstråken mot mitten av området. Virke från områden med sämre bärighet flyttas inåt till basstråken, förklarar Magnus Alexandersson.

– Väl risat, lagd på höjden, på fastmark, konstaterar Fredrik Ekelund om just det här objektets basstråk.

Ökar konkurrenskraften

Ett teoriprov med 15 frågor som hela gänget klarar galant avslutar diplomeringen.

– Kraven är stenhårda. Så det lilla misstaget vid kantzonen fäller diplomeringen den här gången. Gruppen kommer dock att få ett nytt diplomeringsobjekt inom kort och så tar vi om just den delen. Totalt sett höll det här objektet mycket hög nivå, men vi arbetar efter nollvision när det gäller allvarliga körskador så det är självklart att diplomeringen håller den nivån också, berättar Magnus Alexandersson.

Och i entreprenörslaget ser man tydliga utvecklingsmöjligheter:

– Vi diskuterar mer, planerar bättre och använder betydligt fler backstråk och instick. När vi gör överfarter är vi noga att göra anslutningarna hela vägen ut från vattnet till fast mark. Och vi koordinerar mycket mer mellan skördare och skotare. Så det här är absolut positivt för hela kedjan, säger Kristofer Askhamre.

 

Så funkar Spårlös avverkning

Utbildning för maskinförare och inköpare med syfte att minska risken för körskador och minimera vattenpåverkan i skogen.

Metod och arbetssätt

  • Planera så att virket drivs åt rätt håll genom avverkningen.
  • Undvik att köra virke från fasta partier mot mjukare och blöta partier.

  • Arbeta med raka, ordentligt risade basstråk.

  • Undvik snäva vägkors.

  • Placera basstråken högt och torrt.

  • I kantzoner mot blöt mark: använd "spökstråk" där bara skördaren, som är lättare, får passera. Skördaren lyfter med kranen upp virket till närmaste skotarväg på fastare mark.

  • Använd hjälpmedel för att ta er över bäckar och andra vattendrag med stockmattor eller broar byggda av timmer och massaved från avverkningen.

  • Minimera antalet vattenöverfarter.

  • Tänk på kommande åtgärder som grotskotning eller markberedning innan en bro plockas bort.

Leder till …

  • Färre markskador.

  • Mindre risk för vattenpåverkan.

  • Väl risade basstråk ger effektivare skotning, med minskad bränsleförbrukning och bättre arbetsmiljö för föraren.

  • Strukturerad körning.

  • Bättre tillgänglighet på tillredd grot.

  • Högre kvalitet på tillredd grot.

Läs mer om gallring

 

Liten bild

Dialogen kring olika svårigheter i objekten är viktig, säger Fredrik Ekelund, som håller i diplomeringen.

Liten bild

Vid diplomeringen tittar man på hur överfarter vid vatten har hanterats. Här ett dike.

Liten bild

 Johan Roos, Ulf Claesson, Kristoffer Askhamre,  Dahn Josefsson, Magnus Alexandersson och Fredrik Ekelund diskuterar lösningar i avverkningen.

Liten bild

Det är inte bara vatten som är i fokus i spårlös avverkning. Även forn- och kulturminnen och social hänsyn vägs in.

 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Vid jägarbrasan i blek decembersol

Vid jägarbrasan i blek decembersol

Dagarna blir allt kortare och det känns viktigt att ta vara på varje solglimt i december. För den frilufts- och jaktintresserade är det mycket värt att kunna fånga dagen och njuta av en stunds småviltsjakt nu när jakten på högvilt börjar klinga ut.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!