Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Gallring / Varsamt och vaksamt vid fornminnen i skogen
Inspiration
Varsamt och vaktsamt vid fornminnen i skogen.

Varsamt och vaktsamt vid fornminnen i skogen

Att vara varsam med fornminnen vid åtgärder i skogen är en självklarhet. Men det är inte alltid helt lätt att hitta fornminnena. Det visar sig när Sydved följer med arkeolog Lena Berglund och Sydveds Viktor Mallander för att märka ut en gravplats i en kommande föryngringsavverkning.

Trots moderna hjälpmedel som gps, kartor och beskrivningar tar vi några vändor i skogen innan vi till slut hittar graven.

– Tänk dig då om man inte besiktigar beståndet, utan ska upptäcka det här från maskinen. Det är mer eller mindre omöjligt, konstaterar Viktor.

Arbetet som lett fram till att vi nu travar runt i en skogsdunge utanför Hylte började med att Viktor Mallander på distrikt Hylte fick i uppdrag av markägaren att skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

– Om avverkningen, som i det här fallet, berör en forn- eller kulturlämning hamnar en kopia på anmälan hos mig, berättar Lena Berglund som är arkeolog på länsstyrelsen i Halland.

Forn- eller kulturlämning, vad är egentligen skillnaden?

– En fast fornlämning är lämning efter människors verksamhet från det vi brukar kalla förhistorien: sten-, brons- och järnålder. I skogsmiljön är det främst gravar, gamla boplatser, hålvägar, fossil åkermark, röjningsrösen, vallar och stensträngar. Kulturlämningar är mer sentida spår av mänsklig aktivitet, som torplämningar, kvarnlämningar, kolmilor med mera, förklarar Lena.

Hon poängterar också att båda formerna är skyddade enligt lag. Fornlämningar genom fornlämningslagen och kulturlämningar enligt skogsvårdslagen.

Sök fornlämningar på dina marker

 – Det är markägaren som är ytterst ansvarig för att hänsyn tas. Även om han eller hon anlitar externa aktörer. Som markägare kan du själv söka fornlämningar på din fastighet genom att gå in på riksantikvarieämbetets hemsida, tipsar hon.

När Lena väl fått avverkningsanmälan studerar hon kartorna över det aktuella området. Hon skickar sedan ett meddelande till markägaren, och i det här fallet, också till Viktor som gjort avverkningsanmälan.

– Jag kontaktar Lena som antingen via telefon eller i fält ger tips och råd om området kring fornlämningarna, berättar Viktor.

Lenas dokumentation tas sedan med i arbetsbeskrivningen och genomgången med entreprenören.

– Det är viktigt att inte tappa information på vägen. Kartmaterial och tydliga beskrivningar kan bli avgörande, säger Viktor.

Mycket skador efter stormarna

Fornlämning utgör aldrig hinder för avverkning, men däremot är åtgärderna för att återbeskoga tillståndspliktiga.

– Plantering och markberedning gräver ju hål. Det är den värsta skadan. Sedan kan ju en felaktigt utförd plantering medföra att träd står på eller för nära gravar. Det ger stora skador när de växer upp, faller och rycker sönder graven. Det ser man tydligt i spåren efter stormarna Gudrun och Per. I vissa områden i Halland är så mycket som 75 procent av fornminnena skadade efter stormarna, berättar Lena.

"Röja bort sly och träd som på olika sätt hotar fornlämningen."

Efter genomförda åtgärder följs arbetet upp. Markägaren är skyldig att meddela vad man gjort, vilka återbeskogningsåtgärder som använts och så vidare.

Vad händer om det är skadat?

– Då kan det bli anmälan. Och som sagt, det är markägaren som är ansvarig. Inte entreprenör eller eventuellt virkesbolag.  Men det är väldigt ovanligt med anmälan, säger Lena Berglund.

Få konflikter

Detta var alltså arbetsgången vid slutavverkning – vad gäller vid gallring?

Eftersom det inte krävs en avverkningsanmälan vid gallring kopplas aldrig länsstyrelsen och i det här fallet Lena in vid gallring.

– Det är en annan arbetsrutin, men med samma höga hänsynsgrad. Jag går igenom det aktuella objektet, snitslar fornminnen och går sedan igenom med entreprenören, förklarar Viktor Mallander.

Han tycker också att det är viktigt att påpeka att gallring och röjning är ett utmärkt tillfälle att vårda sina fornlämningar; röja bort sly och träd som på olika sätt hotar lämningen.

– Slyuppslaget blir stort eftersom lämningar ofta blir stora solbelysta ytor. Man kan också hugga ut kulturstubbar kring fornlämningen, 1,3 meter höga, som både fungerar som hinder för maskiner att råka köra in och blir ett återskapande av död ved för insekter och djur.

Lena upplever sällan konflikter om fornlämningar i skogsmiljön.

– Markägaren är ofta både insatt och intresserad. Allra helst om det handlar om gravar. Dessa ligger ofta på höjder eller liknande lägen som inte är speciellt lämpliga för skogsbruk ändå.

Det som kan bli konfliktområden är fossila åkermarker. Ofta är det ju större områden som dessutom har potential att producera skog.

– Oftast medges plantering, men det kan bli restriktioner när det gäller markberedning, säger Lena.

Långsträckta stenmurar och hålvägar är andra vanliga inslag i skogsmiljön. Hur ska man tänka där?

– Där får man göra hål för överfart på enstaka ställen. Planera dem så att körvägen ska fungera för hela omloppstiden. Är man osäker kan man prata med virkesinköparen som i sin tur kontaktar oss på länsstyrelsen.

Beskrivningen leder oss rätt

Vi kliver över en stengärdesgård i vår jakt på graven. När gps:en inte visar oss rätt är det tillbaka till beskrivningarna i fornminnesregistret som gäller.

– Dessa säger ofta mycket; avstånd från något annat riktmärke, höjd, storlek och uppbyggnad.

Och visst är det beskrivningen – 25 meter sydväst från åkerkanten – som leder oss rätt till slut.

Lena snitslar och märker ut graven. Så här i efterhand är den tydligt markerad där den ligger på en höjd i omgivningen. Hon anger också skyddsområde för markberedning och plantering i beslutet till markägaren.

Nu kan avverkningen börja!

 

Vanliga forn- och kulturminnen i skogsmiljön


Kolbotten

Lämning efter en kolmila. Botten kan antingen verka helt steril jämfört med omgivningen, helt utan växtlighet, eller ha en abnorm växtlighet av någon sort. Enklast ser man dock kolbottnen genom att den avgränsas med ett dike eller gropar ställvis placerade runt kolbottnen. Ofta är kolbottnen lätt höjd över omkringliggande mark.

Hålväg

Hålväg är en sorts fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt av förstärkande regnvattenserosion.

Odlingsrösen

Röjningsröse är stenrösen som har lagts upp då man har röjt mark. Den vanligaste typen är odlingsrösen, även kallade hackerör. De har tillkommit under hela det förindustriella jordbrukets tid då tidigare obrukad jord röjts upp för odling eller redan brukad jord anpassats för nya redskap, från brons- och järnåldern till in på 1900-talet.

Grav

Fornminnen i form av gravar förekommer i ett flertal skilda typer såsom megalitgrav, hällkista, röse, stensättning, gravhög, skeppssättning, domarring, treudd och rest sten. På bilden ses en stensättning.

 

Liten bild

Kolbotten. Lämning efter en kolmila.

Liten bild

Hålväg. En fåra i marken, där en forntida väg gått fram.

Liten bild

En fast fornlämning är en lämning efter människors verksamhet från sten-, brons- och järnåldern.

Liten bild

Grav. Finns ett flertal skilda gravar, på bilden en stensättning.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​

Nyheter Skogssverige 

Inga nyheter hittades.

Fler nyheter via RSS​​​​​​

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Lek och artkunskap ska ge unga bättre skogskunskap

Lek och artkunskap ska ge unga bättre skogskunskap

​250 blivande förskollärare. Två dagar. Sex stationer. En bokskog. Det var minst sagt ett intensivt schema när branschorganisationen Skogen i Skolan testade ett nytt grepp för att nå framtidens pedagoger.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Stora Enso och Gasum ingår samarbete om att göra förnybar energi av spillvatten.

Satsning på biogas på Nymölla: förnybar energi av spillvatten

​Stora Enso och energibolaget Gasum bygger en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Anläggningen kommer att förvandla brukets spillvatten till förnybar energi.

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Allemansrätten

Vad vet du om allemansrätten?

​Med allemansrätten rör man sig fritt på annans mark – men den ställer också krav på att visa hänsyn både till djur och natur och till markägare. Vet du vad som gäller? Testa dig här!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Plocka trattkantareller och gör en krämig soppa.

Trattkantarellsoppa med ädelost

​Hittade du många trattkantareller i skogen? Då kan du göra denna underbara trattkantarellsoppa till familjen. Svampsoppan blir krämig och matig tack vare tomatpuré, grädde och ädelost som du rör ner före du serverar soppan toppad med persilja.

Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Tänk långsiktigt – underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt – underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Petit basset griffon vendéen

Petit basset griffon vendéen

​Stor jaktlust, mod och förkärlek för snår och buskage är några utmärkande drag för den strävhåriga lilla kaninjägaren från Frankrike.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.