Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Gallring / Varsamt och vaksamt vid fornminnen i skogen
Inspiration
Varsamt och vaktsamt vid fornminnen i skogen.

Varsamt och vaktsamt vid fornminnen i skogen

Att vara varsam med fornminnen vid åtgärder i skogen är en självklarhet. Men det är inte alltid helt lätt att hitta fornminnena. Det visar sig när Sydved följer med arkeolog Lena Berglund och Sydveds Viktor Mallander för att märka ut en gravplats i en kommande föryngringsavverkning.

Trots moderna hjälpmedel som gps, kartor och beskrivningar tar vi några vändor i skogen innan vi till slut hittar graven.

– Tänk dig då om man inte besiktigar beståndet, utan ska upptäcka det här från maskinen. Det är mer eller mindre omöjligt, konstaterar Viktor.

Arbetet som lett fram till att vi nu travar runt i en skogsdunge utanför Hylte började med att Viktor Mallander på distrikt Hylte fick i uppdrag av markägaren att skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

– Om avverkningen, som i det här fallet, berör en forn- eller kulturlämning hamnar en kopia på anmälan hos mig, berättar Lena Berglund som är arkeolog på länsstyrelsen i Halland.

Forn- eller kulturlämning, vad är egentligen skillnaden?

– En fast fornlämning är lämning efter människors verksamhet från det vi brukar kalla förhistorien: sten-, brons- och järnålder. I skogsmiljön är det främst gravar, gamla boplatser, hålvägar, fossil åkermark, röjningsrösen, vallar och stensträngar. Kulturlämningar är mer sentida spår av mänsklig aktivitet, som torplämningar, kvarnlämningar, kolmilor med mera, förklarar Lena.

Hon poängterar också att båda formerna är skyddade enligt lag. Fornlämningar genom fornlämningslagen och kulturlämningar enligt skogsvårdslagen.

Sök fornlämningar på dina marker

 – Det är markägaren som är ytterst ansvarig för att hänsyn tas. Även om han eller hon anlitar externa aktörer. Som markägare kan du själv söka fornlämningar på din fastighet genom att gå in på riksantikvarieämbetets hemsida, tipsar hon.

När Lena väl fått avverkningsanmälan studerar hon kartorna över det aktuella området. Hon skickar sedan ett meddelande till markägaren, och i det här fallet, också till Viktor som gjort avverkningsanmälan.

– Jag kontaktar Lena som antingen via telefon eller i fält ger tips och råd om området kring fornlämningarna, berättar Viktor.

Lenas dokumentation tas sedan med i arbetsbeskrivningen och genomgången med entreprenören.

– Det är viktigt att inte tappa information på vägen. Kartmaterial och tydliga beskrivningar kan bli avgörande, säger Viktor.

Mycket skador efter stormarna

Fornlämning utgör aldrig hinder för avverkning, men däremot är åtgärderna för att återbeskoga tillståndspliktiga.

– Plantering och markberedning gräver ju hål. Det är den värsta skadan. Sedan kan ju en felaktigt utförd plantering medföra att träd står på eller för nära gravar. Det ger stora skador när de växer upp, faller och rycker sönder graven. Det ser man tydligt i spåren efter stormarna Gudrun och Per. I vissa områden i Halland är så mycket som 75 procent av fornminnena skadade efter stormarna, berättar Lena.

"Röja bort sly och träd som på olika sätt hotar fornlämningen."

Efter genomförda åtgärder följs arbetet upp. Markägaren är skyldig att meddela vad man gjort, vilka återbeskogningsåtgärder som använts och så vidare.

Vad händer om det är skadat?

– Då kan det bli anmälan. Och som sagt, det är markägaren som är ansvarig. Inte entreprenör eller eventuellt virkesbolag.  Men det är väldigt ovanligt med anmälan, säger Lena Berglund.

Få konflikter

Detta var alltså arbetsgången vid slutavverkning – vad gäller vid gallring?

Eftersom det inte krävs en avverkningsanmälan vid gallring kopplas aldrig länsstyrelsen och i det här fallet Lena in vid gallring.

– Det är en annan arbetsrutin, men med samma höga hänsynsgrad. Jag går igenom det aktuella objektet, snitslar fornminnen och går sedan igenom med entreprenören, förklarar Viktor Mallander.

Han tycker också att det är viktigt att påpeka att gallring och röjning är ett utmärkt tillfälle att vårda sina fornlämningar; röja bort sly och träd som på olika sätt hotar lämningen.

– Slyuppslaget blir stort eftersom lämningar ofta blir stora solbelysta ytor. Man kan också hugga ut kulturstubbar kring fornlämningen, 1,3 meter höga, som både fungerar som hinder för maskiner att råka köra in och blir ett återskapande av död ved för insekter och djur.

Lena upplever sällan konflikter om fornlämningar i skogsmiljön.

– Markägaren är ofta både insatt och intresserad. Allra helst om det handlar om gravar. Dessa ligger ofta på höjder eller liknande lägen som inte är speciellt lämpliga för skogsbruk ändå.

Det som kan bli konfliktområden är fossila åkermarker. Ofta är det ju större områden som dessutom har potential att producera skog.

– Oftast medges plantering, men det kan bli restriktioner när det gäller markberedning, säger Lena.

Långsträckta stenmurar och hålvägar är andra vanliga inslag i skogsmiljön. Hur ska man tänka där?

– Där får man göra hål för överfart på enstaka ställen. Planera dem så att körvägen ska fungera för hela omloppstiden. Är man osäker kan man prata med virkesinköparen som i sin tur kontaktar oss på länsstyrelsen.

Beskrivningen leder oss rätt

Vi kliver över en stengärdesgård i vår jakt på graven. När gps:en inte visar oss rätt är det tillbaka till beskrivningarna i fornminnesregistret som gäller.

– Dessa säger ofta mycket; avstånd från något annat riktmärke, höjd, storlek och uppbyggnad.

Och visst är det beskrivningen – 25 meter sydväst från åkerkanten – som leder oss rätt till slut.

Lena snitslar och märker ut graven. Så här i efterhand är den tydligt markerad där den ligger på en höjd i omgivningen. Hon anger också skyddsområde för markberedning och plantering i beslutet till markägaren.

Nu kan avverkningen börja!

 

Vanliga forn- och kulturminnen i skogsmiljön


Kolbotten

Lämning efter en kolmila. Botten kan antingen verka helt steril jämfört med omgivningen, helt utan växtlighet, eller ha en abnorm växtlighet av någon sort. Enklast ser man dock kolbottnen genom att den avgränsas med ett dike eller gropar ställvis placerade runt kolbottnen. Ofta är kolbottnen lätt höjd över omkringliggande mark.

Hålväg

Hålväg är en sorts fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt av förstärkande regnvattenserosion.

Odlingsrösen

Röjningsröse är stenrösen som har lagts upp då man har röjt mark. Den vanligaste typen är odlingsrösen, även kallade hackerör. De har tillkommit under hela det förindustriella jordbrukets tid då tidigare obrukad jord röjts upp för odling eller redan brukad jord anpassats för nya redskap, från brons- och järnåldern till in på 1900-talet.

Grav

Fornminnen i form av gravar förekommer i ett flertal skilda typer såsom megalitgrav, hällkista, röse, stensättning, gravhög, skeppssättning, domarring, treudd och rest sten. På bilden ses en stensättning.

 

Liten bild

Kolbotten. Lämning efter en kolmila.

Liten bild

Hålväg. En fåra i marken, där en forntida väg gått fram.

Liten bild

En fast fornlämning är en lämning efter människors verksamhet från sten-, brons- och järnåldern.

Liten bild

Grav. Finns ett flertal skilda gravar, på bilden en stensättning.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Kunskap Automatiserad gallringsuppföljning – ny teknik för bättre koll på gallringen.

Automatiserad gallringsuppföljning – ny teknik för bättre koll på gallringen

​Nu finns ny teknik för att bättre följa upp gallringsarbetet. Med automatiserad gallringsuppföljning får man ännu bättre koll både på den utförda gallringen och på den skog som är kvar. Sydved har under den senaste tiden utbildat både maskinförare och inköpare på Sydved i den nya tekniken.

Inspiration En listig räv

Listig som en räv

​Klok som en uggla eller kanske pigg som en ekorre? Har du koll på talesätten?

Inspiration Fönsterlav

Fönsterlav

​Fönsterlav, med sitt kuddliknande växtsätt, finns i hela landet, men är vanligare ju längre norrut man kommer. Förr användes den som medicinalväxt och vinterfoder åt kor, men idag är den mest en uppskattad juldekoration i hemmen.

Möt Sydved Skogsdag i regn och rusk på distrikt Hylte.

Skogsdag i regn och rusk

Onsdag den 1 november bjöd Sydveds Viktor Mallander och Anders Persson in till skogsdag på Håkan Karlsson fastighet som ligger mellan Sjönevad och Krogsered. Temat var gallring.

Inspiration Så tar du hand om älgen efter skottet

Så tar du hand om älgen efter skottet

​Var sitter rullen på en älg? Och högreven? Hanteringen av viltet är helt avgörande för köttets kvalitet och smak, enligt Torsten Mörner på Svenska Jägareförbundet som här delar med sig av sina bästa tips.

Möt Sydved Artikelbild

Långsiktigt arbete i bokskogen ger resultat

Långsiktighet och ibland tålamod är A och O vad gäller bokskogsskötsel. Då kan man få så här fint resultat i bokskogen.

Inspiration Stämningsfullt ljus – så gör du

Stämningsfullt ljus – så gör du

​När mörkret väl har fallit är det dags att njuta av alla tända ljus. Vintern är en tacksam tid att inreda med både elektriskt ljus och levande ljuskällor. Med några enkla knep skapar du snabbt en mysig stämning.

Möt Sydved Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerade

Andra gruppen från Letskogs avverkningar nu diplomerad

Nu är även gallringsgruppen från Letskogs avverkningar diplomerad i Spårlös avverkning. Gruppen består av Andreas Malmkvist, Niklas Agtorp, Samuel Eriksson och Simon Andersson. Engagerade killar som denna krispiga novembermorgon var på plats långt före utsatt tid.

Inspiration En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

Inspiration Saffransbiscotti

Biscotti med smak av saffran

​Biscotti, den italienska skorpan, har blivit en svensk klassiker. Passar utmärkt till glöggen!

Möt Sydved Massan från Aspa Bruk är känd för sin höga kvalitet och ljushet.

Ahlstrom-Munksjo – nybildad global jätte

​1 april 2017 blev Sydveds ägarbolag Munksjö plötsligt mycket större när fusionen med finska Ahlstrom verkställdes. Utgångspunkten för fusionen är att bli en global ledare inom hållbara och innovativa fiberbaserade lösningar.

Kunskap Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Finns det en framtid för drönare i skogsbruket?

Skogsbruket är en av de branscher som visar störst intresse för drönartekniken. Anton Holmström, som är drönarspecialist på Skogsstyrelsen, tror att utvecklingen av drönare inom skogsbruket kommer att explodera inom bara ett par år.

Möt Sydved Artikelbild

Höstinspiration, jakt och nygallrat i senaste Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Sydveds nygallrat-galleri

Nygallrat-galleriet!

Möt några av de skogsägare som har gallrat med oss och ta del av deras intryck. Vem vet, snart kanske det är din tur att vara nöjd!?

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Så här går virkesaffären på Sydved till

Så här går virkesaffären till

​Det ska vara enkelt att sälja skog till Sydved. Här kan du läsa om de olika stegen i virkesaffären. Från första kontakt till redovisning.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Inspiration Full fart i julgransfabriken

Full fart i julgransfabriken

​"Det är egentligen inte skogsbruk. Mer likt jordbruk och kanske till allra största del trädgårdsmästeri." Så beskriver Per Torstensson, Dalby Granar, skillnaden mellan konventionellt skogsbruk och produktion av julgranar och pyntegrönt.

Möt Sydved Sydved byter telefonnummer

Vi byter telefonnummer på Sydved

​Från och med onsdag den 25 oktober upphör Sydveds gamla telefonnummer som börjar på 01046. Du når oss enkelt på våra gamla 070-nummer.

Möt Sydved Leverantörsbild från Over there

Så transporteras massaveden Over there

​På resa i Minnesota upptäckte Sydveds leverantör Björn Karlsson lastbilar lastade med massaved på "fel" håll. Ett sätt att lasta som förr förekom även i Sverige. Men även om vi inte gör så längre, så funkar denna lösning utmärkt för pappersbruket i Minnesota.

Möt Sydved Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Bokskogsskötsel enligt Trolle Ljungby-metoden

Torsdagen den 19 Oktober samlades ett antal Sydvedare på Ryssberget på gränsen mellan Skåne och Blekinge. Temat för dagen var bokskogsskötsel och Nils Gabrielsson, tidigare förvaltare på godset Trolle Ljungby, var med och delade med sig av sin livslånga erfarenhet av förvaltning av godsets skogar.
Inspiration Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Vildsvinen har blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Idag finns en stam som uppgår till 150 000–300 000 djur.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?