Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Gallring / Vinnande mix - flerträdshantering med sektionsgallring
Inspiration
Flerträdshantering med sektionsgallring

Vinnande mix – flerträdshantering med sektionsgallring

"Flerträdshantering är det största tekniksprånget sedan engreppsskördaren och det finns stora produktivitetsvinster att göra", säger Peter Larsson, metodutvecklare inom gallring.
Nu utbildar han Sydveds entreprenörer för att de ska kunna nyttja tekniken så effektivt som möjligt. Inte minst för att du som skogsägare ska få ett ännu bättre resultat i din gallring.

Sedan några månader tillbaka besöker Peter Larsson Sydveds skördarförare för att utbilda dem i gallring med flerträdshantering.

– Utbildningen är på maskin- och individnivå. Jag försöker utveckla varje förares körsätt. Grunden är att skapa ett körsätt med så lite krankörning som möjligt, för att gallringen ska bli effektivare och mer lönsam. Jag besöker skördargrupperna och vi går igenom körningen i deras maskin i skarpa objekt, berättar han.

När Aktivt Skogsbruk träffar Peter är han på uppföljningsbesök på distrikt Nybro hos Adam Thorén, Nicklas Andersen och David Averhäll från PM Logging.

– Det är lite drygt en månad sedan vi fick första genomgången. Och mitt körsätt har förändrats mycket, berättar Nicklas. En av de tydligaste effekterna är att det känns mycket lugnare, med mindre stress, samtidigt som jag producerar mer.

Rätt position

Det låter ju nästan för bra för att vara sant. Men Peter Larsson är inte förvånad:

– Det finns som sagt stora produktivitetsvinster att göra. Men man måste använda tekniken på rätt sätt för att tillgodogöra sig dessa, säger han.

Den metod Peter förevisar på utbildningen kallas sektionsgallring. Grunden är att hitta rätt position för skördaren i stickvägen. När man står vid sidan ser det ungefär ut som om maskinen rullar hela vägen fram med fronten på maskinen till "trädväggen", istället för att hugga upp ytan framför sig.

– Det vanliga, traditionella sättet när man gallrar är att jobba diagonalt framför maskinen. Men det innebär egentligen bara att man stjäl virke från sig själv. Skördaren lyfter, drar och flyttar virket bakåt. Men den enda som har betalt för att flytta virke i skogen är ju skotaren.…

Nära trädväggen

Vid sektionsgallring jobbar föraren därför istället med en minimalt upphuggen stickväg framför sig och låter kranen jobba vertikalt ut från stickvägen och in i beståndet. Där bildas då en så kallad sektion. Denna ska föraren sträva efter att göra klart innan han går över till andra sidan stickvägen. Sedan gör han korta maskinframflyttningar i stickvägen som successivt huggs upp.

En naturlig vinst är att virket samlas i prydliga högar som ligger vertikalt mot stickvägen.

– Det leder i ett senare skede till ökad produktivitet i skotaren, högarna ligger lättplockade. Inga "solfjädershögar" med virke huller om buller, säger Peter Larsson.

Snabba resultat

Nicklas hoppar upp i maskinen och kör en stund i grangallringen. Det ser metodiskt och effektivt ut.  Peter, Adam, David och Sydveds inköpare Kristian Isberg rör sig bakom  maskinen, pekar och diskuterar.

– Just den här dialogen som uppstår när man ser någon annan köra är ovärderlig. Ta det som vana att kolla på varandra när ni kör. Det lär ni er mycket på, uppmanar Peter.

Vid den här uppföljningsutbildningen finslipas detaljerna.

– Det är kul att se hur otroligt mycket ni har förbättrats sedan jag var här senast. Men det gäller att alltid förfina arbetet och vässa detaljerna, säger Peter när Nicklas kliver ur hytten.

– Man vill hela tiden bli bättre. Det gör jobbet roligare, säger Nicklas. 

– Den här metoden ger väldigt snabba och direkta resultat. Mer eller mindre över dagen efter att Peter besökt oss första gången började jag märka skillnad, säger Adam.

Inget plockepinn

Efter en välförtjänt kaffepaus med fortsatta diskussioner tar vi vägen till en avverkning som Adam och Nicklas kört någon vecka innan, en prydlig tallgallring. Genom att studera högarna och stickvägarna ger Peter återkoppling.

– Det blir en fröjd att skota detta. Se vilka fina och lättplockade högar! Och jag lovar att er produktivitet i maskinen varit hög här, säger Peter.

– Samtidigt har skogsägaren fått ett välgallrat bestånd, med låg skadenivå och ett bra netto, påpekar Kristian Isberg.

Hade det sett annorlunda ut om ni gjort detta innan utbildningen?

– Det hade varit mer plockepinn över högarna, som hade legat mer diagonalt. De kan aldrig bli så fina när man jobbar framför maskin som när man jobbar åt sidan och matar in virket mot stickvägen, tror Nicklas.

Planera flera träd framåt

Det är sedan Adams tur att klättra upp i hytten.

– Det får inte bli en jakt på att samla stammar i aggregatet; använd flerträdshantering när det inom en sektion finns stammar nära varandra, är jämna i dimension och går att ta i praktisk följd. Lär er att se flera träd framåt och planera körningen, manar Peter på.

"Grunden är att skapa ett körsätt med så lite krankörning som möjligt, för att gallringen ska bli effektivare och mer lönsam."

Kranen skickas ut åt sidan. Jobbar nära maskinen i stickvägen och sedan längre och längre ut. Adam plockar ibland två stammar, tre eller ibland bara en.

– En sektion i taget, har du stuckit in kranen, gör klart och planera körningen med kranen, tänk hela tiden "vart är aggregatet på väg".

Stammar nära stickvägen fälls över vägen, stammar ute i beståndet fälls utåt och matas inåt.

– Undvik diagonal körning. Kranen ska jobba vertikalt ut i beståndet. Riset läggs där det behövs som mest. På rothalsarna. I stickvägen. Det minimerar skadorna på kvarvarande bestånd, förklarar Peter.

Metod för hela omloppstiden

Vinsterna som den ibland halverade krankörningen leder till märks på produktiviteten. 

– Vi har grupper som har lyckats fördubbla produktiviteten med den här metoden, berättar Peter.

Det i sin tur ger förstås minskad bränsleförbrukning. Men också minskad risk för skador på kvarvarande bestånd. Både tack vare minskad risk för skador från krankörningen och tack var anpassad risning.

– Skogsägaren får bättre genomgallrade bestånd och minskad stickvägsareal eftersom kranen räcker maximalt in i, och genom, beståndet.

Sektionsgallring passar i alla bestånd, och genom hela omloppstiden. Den är alltså inte bara lämplig för flerträdshantering, utan passar också om maskinen bara tar ett träd i taget.

– Men bäst effekt uppnås om du ackumulerar flera stammar och sedan kvistar. Kombinationen av sektionsgallring och flerträdshantering är framtiden, säger Peter. På Sydved redan idag. 

 

Därför flerträdshantering med sektionsgallring

  • Effektivare gallring.
  • Bättre genomgallrade bestånd.
  • Bättre synintryck i gallringen.
  • Minskad krankörning: Minskad risk för skador på kvarvarande bestånd. Upplevs som lugnare för föraren, bättre arbetsmiljö. Minskad bränsleförbrukning.

Läs mer om gallring

Liten bild 

Dialogen är viktig. Peter Larsson diskuterar detaljer i körningen med Adam Thorén, Nicklas Andersen och David Averhäll från PM Logging. Till höger Sydveds Kristian Isberg.

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Stenhuggerimuseet i Hunnebostrand. Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

​Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Rökt vilt på helgmenyn

Rökt vilt på helgmenyn

​Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra till det rökta och vilda!  

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Rödräven är en duktig jägare.

Rödräv

​Här har vi en duktig jägare som mättar magen med åkersorkar, fåglar, harar och emellanåt ett och annat rådjur. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger till grund för talesätten en räv bakom örat och listig som en räv. Konstateras kan i alla fall att räven är ett av de vilda djur som tilldragit sig störst intresse i folktron.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.