Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Miljö och naturvård / Fakta certifiering enligt FSC och PEFC / Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare
Kunskap
Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka, enligt Thomas Höijer på Sydved.

Som skogsägare med ett certifierat skogsbruk bidrar du till att öka trovärdigheten kring det svenska skogsbruket när det gäller att bevara den biologiska mångfalden.

– För många är kanske detta ett motiv som överskuggar de två andra standardkraven; sociala aspekter och arbetsvillkor, samt det ekonomiska ansvaret för ett bärkraftigt skogsbruk, säger Thomas Höijer, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Värdefulla skogsprodukter

Med det ekonomiska ansvaret menas att man är aktiv i sin skogsskötsel och avverkning, för att på det sättet bidra till välfärden med värdefulla skogsprodukter och en långsiktig lönsamhet för
skogsägaren själv.

– Sydveds paraply för certifiering ökar med mellan 150 och 200 skogsägare per år. De flesta är naturligt intresserade av att bedriva ett hållbart och miljöanpassat skogsbruk, medan andra i första hand ser det ekonomiska värdet i de premieringar som finns på vissa sortiment, konstaterar Thomas Höijer.

Stor europamarknad

Ett ytterligare skäl till att certifiera sin fastighet är att produkterna som förädlas till papper och sågade varor har en marknad, ofta ute i Europa, där kunderna i många fall kräver att ursprunget kommer från en kvalitetssäkrad källa.

Där spelar certifieringen en viktig roll eftersom den är omgärdad med tredjepartsrevision. Skogen och skogsskötseln, entreprenörer som avverkar skogen, köpande företag som säljer rundvirket vidare och alla efterföljande led revideras.

– Allt fler intressenter har synpunkter på det svenska skogsbruket; organisationer, myndigheter med flera. Och ju fler som certifierar sitt skogsbruk, desto större möjlighet har vi att visa att vi aktivt tar ställning för ett långsiktigt uthålligt och miljöanpassat skogsbruk, menar Thomas Höijer.

Ökade volymer behövs!

Inom skogsbranschen är de flesta övertygade om att certifieringen av skogsbruk har kommit för att stanna. I framtiden kan det bli svårt att sälja produkter från skogar som inte är certifierade. Idag har vi FSC® och PEFC™ som många skogsägare känner till, men det är inte osannolikt att det kommer nya system för att kvalitetssäkra skogsbruk och skogsmark.

– Det man kan konstatera är att det inom svensk skogsindustri finns ett önskemål om att få in ökade volymer certifierat virke. Ska Sverige i framtiden fortsatt vara en av de världsledande producenterna av en klimatsmart råvara som skog, är du som skogsägare den viktigaste länken i kedjan, avslutar Thomas Höijer.

 

Exempel på hur en certifierad skogsägare anpassar sitt skogsbrukande

Naturvärdesträd får inte avverkas

Man lämnar alltid alla så kallade naturvärdesträd vid avverkning. I vissa fall kan de vara så många, lokalt på en avverkning, att de behöver gallras för att kunna bli grövre och utveckla framtida naturvärden (gäller framförallt sälgar och rönnar).

I undantagsfall kan det finnas säkerhetsmässiga skäl till att avverka enstaka naturvärdesträd, exempelvis vid vägkanter och kraftledningskanter.

Om man tvingas avverka naturvärdesträd ska de alltid lämnas kvar i skogen, i anslutning till stubben. Huvudregeln är att de är fridlysta i ett certifierat skogsbruk.

Exempel på naturvärdesträd: Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind (över 7 cm i brösthöjd), träd med risbon och med tydliga kulturspår samt särskilt grova eller gamla barr- och lövträd.

Träd och buskar

Vid röjning och avverkning ska alla ursprungliga träd och buskarter finnas kvar efter åtgärden. Arter som är ekologiskt särskilt värdefulla är sälg, hassel, rönn samt övriga bärande buskar (arter som har frukter eller bär av något slag).

Skapa högstubbar

Vid gallring av bestånd där medeldiametern är minst 15 cm (grövre gallring) ska minst tre högstubbar skapas per hektar. De ska tillskapas av de vanligt förekommande trädslagen som finns i beståndet och väljs bland de grövre stammarna. Även vid föryngringsavverkning
ska minst tre högstubbar skapas per hektar.

Läs också

Fakta om cerifiering
Fakta om miljö och narurvård
Generell naturvård på Sydved

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Även nästa år kommer skadorna av granbarkborre på skogen i Sydsverige att ligga på årets rekordnivåer. I bästa fall. Blir sommaren torr och varm kan skadorna femdubblas. Det visar nya beräkningar. Därför bildas nu en krisgrupp tillsammans med skogsbruket för att om möjligt begränsa skadorna.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
Hon är med och bekämpar barkborrarna

Hon är med och bekämpar granbarkborren

Kerstin Ström från Skogsstyrelsen i Växjö, är en av dem som jobbar med granbarkborrefrågan.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
En resa bakåt i tiden

En resa bakåt i tiden

En undanskymd jordkällargrund har huggits fram av ett maskinlag på distrikt Kalmar.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Lussekatter till Luciafirandet

Lussekatter till Luciafirandet

​Lussekatter, lussebullar eller saffranskusar – kär bulle har många namn. Vad vore julen utan saffransbröd? Här får du ett recept på saftiga och goda bullar.

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.