Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Skog och framtid / Så kan vi använda skogen i framtiden
Kunskap
Så kan vi använda skogen i framtiden. Forskningen mot nya produkter med trä som råvara är intensiv.

Så kan vi använda skogen i framtiden

Papper med ljusreflekterande skikt, träd som blir tröjor och byxor, trendiga bostäder och förnyelsebara drivmedel. Forskningen mot nya produkter med trä som råvara är intensiv, och sker i flera parallella riktningar. Skogsindustriernas Jan Lagerström guidar i vad som kan bli en ny framtid för skogens produkter

Vi läser allt mer på skärm istället för tidningar, andra material än trä används för att skapa våra vardagsprodukter. Hur påverkar det efterfrågan på vår svenska skog i framtiden, kan vi fortsätta vara konkurrenskraftiga?

För att få svar lät vi några av skogsprodukternas pionjärer ge sin bild av framtiden.

Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna, berättar att hans viktigaste uppgift är att stimulera forsknings- och utvecklingsprojekt utifrån den skogliga råvaran. I sin framtidsvision för 2035 har Skogsindustrierna identifierat sex starka utvecklingsgrenar; sågat trä, papper, textilier, kompositer, kemikalier och energi.

– Alla områden kan på olika sätt bidra till att vi blir duktiga på att använda hela trädets kapacitet, menar han.

Intresse för att bygga i trä

Att som skogsägare vårda och sköta sin skog för att skapa timmer av hög kvalitet tror Jan Lagerström på även i framtiden.

– På sikt är potentialen för att bygga i trä stor. När världsekonomin vänder uppåt kommer det finnas ett stort uppdämt behov och träets miljövänliga profil kommer att vara en fördel.

Olika utvecklingsprojekt för exempelvis våtlimningstekniker till kraftiga träbalkar för byggnation nämns som speciellt intressanta.

– Främst för att det fokuserar på limning utan att först mala ner fibrerna. Fiberns fulla styrka utnyttjas. Svenska trädslag har ju generellt en fördel genom sin fiberstyrka jämfört med mer snabbväxande alternativ. 

Papper i skikt

Inom papper händer det också mycket, fortsätter Jan Lagerström. Det finns en ny teknik, nypapper, som innebär att man tillverkar pappersarket i olika skikt.

– Istället för en yta sammanfogas tre olika skikt. Det innebär att man kan lägga in olika egenskaper i skikten. Ett mellanskikt med till exempel nanocellulosa som leder ljus. Tänk dig det på vägskyltar som lyses upp av dina billyktor.

Också förpackningar har framtiden för sig. Sandra Eriksson, VD på Packaging Arena i Karlstad, en intresseorganisation  som arbetar med forskning och utveckling av förpackningar tror att papper kommer att öka som förpackningsmaterial.

– I de flesta fall är papper mer miljövänligt än till exempel plast; det är en enorm fördel att det är en förnyelsebar råvara. Pappersförpackningar är också i många fall enklare att öppna och upplevs därför som mer användarvänliga.

Nå ut med pappersförpackningen

Pappersförpackningen har en stark ställning i framför allt Sverige och våra grannländer, men går man bara exempelvis till England så ser det annorlunda ut.

– Det beror naturligtvis på kunskap om materialet, men också på tillgång till råvaran, berättar hon och lyfter fram ett exempel där man försöker möta plastkonkurrensen.

– Tetra Pak har tagit fram en ny rund pappersförpackning för att möta efterfrågan på de marknader där man vill ha en rund "flaskform". Det har varit en stor utmaning att få till den formen i ett fibermaterial, men de har lyckats och kan nu konkurrera med runda plastförpackningar.

Miljöanpassad textil

Ett av de områden där Skogsindustriernas Jan Lagerström spår störst potential är textilier. Att använda träfibern för att åstadkomma tyg är i sig inget nytt, viskos har ju till exempel använts länge.

– Skillnaden nu är att kvaliteten på textilierna med träfiberråvara håller på att utvecklas och på allvar kan utmana traditionella tyger, säger han.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås hittar vi Åsa Östlund. Hon är med och driver CelluNova. Ett forskningsprojekt med intressenter från såväl textilindustrin som skogsbranschen och som innebär att utveckla ett kostnadseffektivt sätt att utvinna cellulosa ur skogsråvara och förädla den till textilfibrer.

– Vi vill skapa ett nordiskt alternativ till bomull.  Bomullen har mycket stor vattenförbrukning och kräver mängder av kemiska bekämpningsmedel.

Fabrik inom ett par år

CelluNova vill därför skapa förutsättningar för att tillverka textila material med goda fiberegenskaper och med mindre miljöbelastning.

Vilka områden fokuserar ni på just nu?

– Kemikalieåtervinningen är kärnfrågan. Och energiförbrukning. Fiberstyrka och egenskaper i själva produkten antar vi då är av tillfredställande nivå. Men det måste bli en såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbar produktion för att kunna konkurrera på allvar.

Hur ser du på potentialen för CelluNova?

– Vi kan hamna i ett läge där klimatförändringarna faktiskt utgör konkurrensfördelar för Sverige i framtiden. Vår tillgång på vatten, till exempel. Då kanske det är helt rätt att ha en sådan här tillverkning i Sverige med en växtkraftig, förnyelsebar råvara.

När kan jag gå till en klädbutik och köpa mig en CelluNovatröja?

– Förhoppningen är att vi går från labo­ratoriet till en testfabrik inom ett par år. Därifrån är steget att växla upp inte så stort, som optimist säger jag om fem år.  Jag tror att Sverige kan bli ett riktigt textilland tack vare skogen.

Effektiv produktion nyckeln

Fjärde grenen på Skogsindustriernas framtidsträd är kompositer.

– Det innebär att kombinera trä med andra material. Ett brett område som täcker in allt från byggnadsmaterial och mjölkförpackningar till bilinredning och golv. Nyckelfrågan här är att hitta kombinationer som möjliggör effektiv återvinning, säger Jan Lagerström.

Den femte grenen är skogens kemikalier.

– Där finns ett stort antal utvecklingsspår. Till exempel rengöringsmedel, och mediciner som på olika sätt tillvaratar trädens extraktivämnen. Wallenbergpriset gick till exempel till forskning som hittat ämne i trädens kvistar som anses minska risken för bröstcancer. Ett annat exempel på skogens kemikalier är smakämnet vanillin som utvinns ur gran.

– Kemikaliegrenen är beroende av produktionsutveckling för att kunna tillverka billigare och mer effektivt, tillägger han.

Biogas från grenar och toppar

En viktig och växande gren är den som det står energi på. I den ryms bland annat pellets, flis och biogas.  Här är utveckling i teknik, för att minska kostnaderna för framställning centralt.

Energigas Sverige pratar jag med Lena Berglund som förklarar hur en utvecklings­inriktning skulle kunna se ut.

– Genom förgasning av biobränsle finns en stor potential att producera mer biogas. Med förgasning menas att råvaran, i form av biobränsle från skogen, omvandlas termiskt, det vill säga under hög temperatur. Genom efterföljande metanisering av denna gas produceras metangas.

Hur stor är potentialen?

– Vi tror att 2030 står biogas för 22 TWh (idag 1,5 TWh) varav ungefär hälften kommer från förgasning av skogsråvara (till exempel grenar och toppar).

Hela trädets kapacitet

Lena Berglund poängterar att det finns flera konkreta exempel på omfattande investeringar som inom en snar framtid innebär kapacitetsutveckling.

– GoBiGas, är Göteborg Energis största satsning på produktion av biogas, och är helt inriktad på förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Göteborg Energi räknar med att år 2020 leverera biogas mot­svarande 1 TWh från den här anläggningen. Det motsvarar cirka 30 procent av dagens leveranser i Göteborg eller drivmedel till 100000 bilar, berättar hon.

Så visst finns det många exempel på nya och innovativa produkter från skogen. Teknik- och produktionsutvecklingen är i många fall redan igång.

Jan Lagerström spår att de skogsägare som är duktiga på att ta tillvara på hela trädets och trädslagens resurser står som vinnare i framtidens råvarukonkurrens.

– Vårda och utveckla din skog så att du kan använda hela trädets kapacitet. Sågat timmer kommer att stå sig starkt ekonomiskt i framtiden. Men se också till att trädets andra delar används på rätt sätt.

Äkta skogströjor, miljövänliga pappersförpackningar och bilinredningar av komposit är nya produkter från skogen som kan bli viktiga i framtiden.

Liten bild

Äkta skogströjor, miljövänliga pappersförpackningar och bilinredningar av komposit är nya produkter från skogen som kan bli viktiga i framtiden.

Liten bild 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Stenhuggerimuseet i Hunnebostrand. Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

​Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Rökt vilt på helgmenyn

Rökt vilt på helgmenyn

​Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra till det rökta och vilda!  

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Rödräven är en duktig jägare.

Rödräv

​Här har vi en duktig jägare som mättar magen med åkersorkar, fåglar, harar och emellanåt ett och annat rådjur. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger till grund för talesätten en räv bakom örat och listig som en räv. Konstateras kan i alla fall att räven är ett av de vilda djur som tilldragit sig störst intresse i folktron.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.