Sydved.se / Ett aktivt skogsbruk / Skog och vilt / Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna
Kunskap
Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna.

Efter att ha varit hotad under lång tid är kronviltet åter på tillväxt. Under alla tider har det betraktats som det förnämsta viltet av alla.

Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna

Skogens konung har fått konkurrens. Kronviltet ökar och kan snart finnas på var mans mark. Jägare och skogsägare hälsar dem med glädje, men för skogsbruket innebär det också utmaningar. De ståtliga djuren kan gå riktigt illa åt barken i granskogarna.
"I takt med att kronviltstammen växer måste vi förändra våra skogsskötselmetoder",
säger kronviltexperten Anders Jarnemo.

Anders Jarnemo ses av många som Sveriges ledande auktoritet på kronvilt. Efter många års gärning vid SLU och Grimsö forskningsstation är han i dag skoglig doktor vid Högskolan i Halmstad, där han undervisar i viltbiologi.

Det är ingen överdrift att påstå att Anders Jarnemo har ägnat hela sitt liv åt kronviltet.

– Allt började med min pappa som var oerhört fascinerad av kronviltet. Så intresserad var han, att han faktiskt flyttade från Dalarna till Skåne på 1960-talet. Där fanns nämligen Sveriges största kronviltspopulation och pappa ville ha möjlighet att studera dem på närmare håll. Att sitta med pappa i den stjärnklara natten och höra kronhjortens brunstbröl rulla ut i fjärran var en mäktig upplevelse.

Skygga och smarta

Personligen uppskattar han kronviltet inte bara för dess skönhet, utan också för dess list.

– De är verkligen inte lätta att ha att göra med. De är oerhört skygga och smarta – och därmed också väldigt svårjagade. På något märkligt sätt känner kronviltet av jaktförberedelser. Det är som om de tänker att "jaha ja, det är en sådan dag i dag, bäst att jag sätter mig i säkerhet". Sedan ser man inte skymten av dem. Nästan som om de hade ett sjätte sinne.

Inspiration för helgon och kungar

Så har kronviltet genom alla tider betraktats som det förnämsta viltet av alla. Myterna och sägnerna är många; det var just visionen av en kronhjort med ett lysande krucifix i hornkronan som ska ha inspirerat jägarnas skyddshelgon Hubertus att viga sitt liv åt Gud.

Under lång tid var jakten på kronvilt förbehållen samhällets välbeställda. På 1500-talet lät Gustav Vasa fridlysa kronviltet, jakten blev ett kungligt privilegium och förblev så ända fram till 1789.

– Artnamnet kronvilt syftar på djurets imponerande krona och kronhjort är benämningen på handjuret. Det är vi här i de nordiska länderna som väljer att fokusera på just kronan. I Tyskland säger man Rotwilt, i Storbritannien Red Deer, och syftar då på pälsens röda färg.

Invandrat från Danmark

KronhjortKronviltet har funnits i Sverige länge. Det vandrade in i Skåne via Danmark för 10 000 år sedan med en nordlig gräns i höjd med Mälardalen.

Redan när kronviltet fridlystes på 1500-talet var stammen på nedgång. Det allt hårdare utnyttjandet av landskapet med nedhuggning av skogar, inhägning av åkermark samt ett omfattande tamdjursbete på skogen var några av de viktigaste faktorerna bakom nedgången fram till modern tid. Jakt, rovdjur och ett kallare klimat påverkade också.

Nästan utrotad stam

I mitten av 1800-talet var stammen nästan helt utrotad med undantag för ett hundratal djur i södra Skåne. Som minst var stammen nere i 50 djur.

En av de bidragande orsakerna var de kraftiga förändringarna i det sydsvenska jord- och skogsbruket. Sämre åker- och betesmark samt fäladsmarker (en skånsk benämning på beten på allmänningar eller utmarker) planterades med gran. Det var också vanligt att man dikade ut rika lövkärr för granplantering. Lövblandskogar ersattes också de i många fall med gran. En utveckling som rimmade synnerligen illa med förekomsten av kronvilt.

Kronvilt äter gärna granbark – och det räcker med ett fåtal individer för att orsaka stora skador på ett granbestånd. Av sydsvenska skogsägare som investerat stora pengar i planteringarna sågs kronviltet som en plåga, och djuren jagades därefter.

Idag 20 000–30 000 djur

Efter att under en lång tid ha varit hotad är den svenska kronviltstammen åter på tillväxt. Idag finns kronviltet i samtliga län med undantag för Norrbotten och Gotland.

Idag uppskattas den svenska kronviltstammen till 20 000–30 000 djur. Hur snabbt stammen kommer att växa vill inte Anders Jarnemo sia om.

– Men vi kan alltid jämföra med våra grannländer. I Norge har man en årlig avskjutning på upp till 40 000 djur. I Danmark, där kronviltet är koncentrerat till Jylland, har man en avskjutning på mer än 10 000 djur. Om vi sätter detta i relation till den svenska avskjutningen på 6 000 till 7 000 djur så ger det en fingervisning om framtiden.

Jägare vill ha kronvilt på markerna

Viltvårdande aktiviteter, bland annat i form av utsättning och reservatsbildning, är bidragande orsaker till ökningen. Planerade utsättningar skedde på 50- och 60-talen i såväl Västmanland som Kolmården, Småland och Närke. I Skåne bildades reservat under 70- och 80-talet som efter avvecklingen har följts upp av en reglerad avskjutning och årliga inventeringar.

Glädjande nog märks också en förändrad attityd bland mark- och skogsägare.

– Idag gynnas ökningen och spridningen av att markägare och jägare vill ha kronvilt på sina marker och därför är mycket försiktiga i sin avskjutning. Skogsägare som inte jagar vill gärna se kronvilt på sin mark ändå, av den enkla anledningen att man tycker att det är vackra djur och att det är roligt att ha dem där. Sedan finns det förstås de skogsägare som inte vill veta av kronviltet, eftersom de vet vilka stora skador det kan innebära.

Landskapstyp och fodertillgång påverkar

För skador, det blir det, och i takt med att stammen ökar så gör det sydsvenska skogsbruket klokt i att rusta sig. Frågan är bara hur?

– Frågan är komplex, eftersom många olika faktorer styr, säger Anders Jarnemo som under tiden på Grimsö genomförde en undersökning med kollegan Johan Månsson.

I studien jämfördes barkskadorna i tre områden i södra Skånes blandade jord- och skogsbrukslandskap, i två områden i Kolmårdens skogar samt i ett område söder om Nyköping.

Undersökningen visade på stora variationer. I Skåne var 83–92 procent av stammarna skadade, i Nyköping 46 procent och i Kolmården endast 2 respektive 8 procent. Detta trots att Kolmården troligen har den högsta tätheten av kronvilt i landet. Det intressanta var alltså att skadorna inte stod i relation till antalet djur. Istället var det fodertillgången och typen av landskap som påverkade mest.

– Kolmårdens skogar är rika på blåbärsris, ljung, lav och buskvegetation vilket gör att kronviltet får ett smakligt alternativ till barken. Granskogarna i Skåne är däremot ofta monokulturer där det inte finns så mycket annat att äta än just bark.

Nya skogsskötselstrategier behövs 

Studien visade att områden med jordbruk och mindre skogsbestånd var mer känsliga än de sammanhängande stora skogslandskap som Kolmården har att erbjuda.

– När kronviltet söker sin daglega är det ofta bara de täta granskogsbestånden som står till buds i Skåne – med barkskalning som följd – medan skogarna i Kolmården erbjuder fler alternativ. En annan faktor är att kronvilt i jordbrukslandskapet äter mycket av grödorna och därför kan behöva barken som ett fibertillskott, resonerar Anders Jarnemo.

Han menar att skogsbruket behöver utarbeta nya och varierade skogsskötselstrategier som är anpassade för olika typer av landskap.

– I Kolmården är kronviltet alldeles utmärkt ur ett skogsbruksperspektiv. Till och med ett bättre alternativ till älg och rådjur som faktiskt gör större skada i dessa områden.

Förbättra tillgången på föda och skyddKronhjort

Slutsatsen är att avskjutning inte är det effektivaste sättet att få bukt med barkskalningen – av den enkla anledningen att även ett fåtal djur kan orsaka stor skada. Istället bör vilt-förvaltningen inrikta sig på att anpassa skogsskötselmetoderna och att förbättra tillgången på föda och skydd, bland annat genom att återskapa miljöer som utdikade kärr och sumpskogar.

– Skogsbruket måste vara inställt på att ändra sina skötselmetoder och kanske även överväga en ändrad inriktning i vissa områden – till exempel att överge granskogarnas monokulturer och istället satsa på blandskogar, kanske till och med olikåldriga sådana.

Fler prioriterar mångfald

Vi bör också bli bättre på att ta tillvara den månghundraåriga kunskap om förvaltning av kronvilt som finns i Europa och utifrån detta utveckla våra egna strategier och metoder. Det kan handla om såväl mekaniska som kemiska skydd. Anders Jarnemo har nyligen beviljats forskningsmedel från Naturvårdsverket för att göra denna sammanställning av material.

– I dag finns det viltintresserade skogsägare som inte i första hand räknar timmar, utan nog skulle tycka att det är helt okej att gå ut i skogen och välja ut och skydda de enskilda stammar som man vill ska ingå i slutbeståndet. Man får se det som en viltvårdsåtgärd om det är så att man vill ha kronvilt på sin mark.

Överhuvudtaget tycker Anders Jarnemo att det är glädjande att vi har fått en svensk skogsägarkår som allt mer prioriterar mångfalden.

– Dagens skogsägare är mycket medvetna om att skogen har många olika värden. Jag har också noterat att det finns en helt ny kategori skogsägare – de som förvärvar skog främst på grund av sitt jakt- och naturintresse och sköter skogen utifrån ett viltvårdsperspektiv.

Det finns inga genvägar

Hur ska man då göra om man väldigt gärna vill ha kronvilt på sina marker? Ge projektet lite tid, säger Anders Jarnemo.

– Eftersom de är så skygga kan det ta många år för dem att etablera sig på en plats. De vill ha lugn och ro. Om du har sett kronvilt på din mark så kan det vara en god idé att lugna sig med jakten några år. Ju mindre liv och rörelse det är i skogen desto större chans är det att kronviltet etablerar sig. Även när etableringsfasen är över så gäller det att skynda sakta. Undvik initialt att skjuta hindar – i en väl etablerad stam bör man ha en balans i avskjutningen mellan hindar och hjortar. Hinden börjar ofta inte reproducera sig förrän under det tredje året och får bara en kalv om året.

Ett alternativ är annars att bara jaga med sinnena. Gå ut och sätt dig i skogsgläntan, väl dold, i rätt vind, i skymningen. Sedan är det bara att vänta. Tålamod är en dygd.

Läs mer om skog och vilt

 

Kronhjort 
 
 

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Välkommen till Sydveds monter på Medevimässan!

Välkommen till Medevimässan på Medevi Brunn!

​Fredag och lördag den här veckan (18-19 augusti) är du varmt välkommen till Sydveds monter på Medevimässan. Det blir spännande och upplevelserika dagar, inte minst för dig som gillar skog, hundar och jakt.

Inspiration Ladda för jakt!

Ladda för jakt!

​Nu väntar en ny härlig jaktsäsong. Men innan du ger dig ut i skogen är det viktigt att ha vapenvården gjord, hunden i trim och passen röjda. Här får du en checklista med det viktigaste inför jakten.

Inspiration På jakt efter skogens gula guld

Lyckad jakt på skogens gula guld

Den senaste tidens regn gör att det nu går att hitta fina gula kantareller i skogen på flera håll runt om i Götaland. Så nu är det bara att ge sig ut i skogen på svampjakt!

Möt Sydved Artikelbild

Öppet hus på Ahlstrom-Munksjö Aspa Bruk

​Lördagen den 26 augusti är det öppet hus på Ahlstrom-Munksjö Aspa Bruk. Rundvandring, fordonsvisning och musikunderhållning med mera bjudes på. Välkommen!

Möt Sydved Skogskväll på Österbymo motormuseum

Skogskväll på Österbymo motormuseum

Närmare 200 skogsägare besökte distrikt Jönköpings skogskväll på Veteranmotormuseet i Österbymo. På plats var också Kinda-Ydre Sparbank samt Brostorps Gårdsmejeri. Stämningen var härlig och det fanns en tro på framtiden och skogsägande.

Inspiration Kräftfisket – en del av det svenska

Kräftfisket – en del av det svenska

​Kräftor och kräftfiske i augusti är en del av den svenska traditionen, även om regleringen om tid försvunnit sedan några år tillbaka

Kunskap Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen, letande efter något som ser ut som en slutavverkning. En skotad trave timmer avslöjar att det är nära. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Möt Sydved Lär känna din Sydvedare – Tomas Trygg

Lär känna din Sydvedare – Tomas Trygg

​Passa på och bekanta dig mer med Tomas Trygg, som är distriktschef för distrikt Falköping. Han växte upp i skogarna utanför Färgelanda i Dalsland och bor nu med sin familj på norra Orust.

Inspiration Tarteletter med hallon och blåbär.

Tarteletter med hallon och blåbär

​Sommaren är kaffekalasens högsäsong. Bjud på sju sorters kakor eller nöj dig med denna enda delikata bärbakelse till kalaset i sommarblomstrande trädgård.

Inspiration Artikelbild

Såpa – skogens gröngula guld

Baserad på tallolja från svenska skogar bryts såpan lätt ner i naturen och klimatmedvetna hushåll har upptäckt att den inte bara biter på mattor och skurgolv.

Möt Sydved Försök med digital snitsling på Toverums Säteri

Försök med digital snitsling på Toverums Säteri

​På Toverums Säteri inom distrikt Kalmar har det gjorts försök med digital snitsling genom att använda ett drönarfoto. Fotot visas i skördarens dator och skördaren positioneras sedan via gps.

Kunskap Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

​Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget –för det kommer att behövas!”

Möt Sydved Vardagshjältar i syd

Vardagshjältar i syd

M.A. Skogsvård med ägare Mats Andersson i spetsen är en av de företag som håller i gång den viktiga sommarproduktionen av virke inom distrikt Hylte. Nyligen har de investerat i en skotare för att bli ännu effektivare.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Vill du jobba på Sydved?
Möt Sydved Artikelbild

Full fart på avverkningarna

​Nu är augusti här och det är full fart på avverkningarna runt om på distrikt Hässleholm. Vi har god avsättning för samtliga sortiment.

Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Min skog – dina personliga sidor

Min skog – dina personliga sidor

​Samarbetar du med Sydved? Genom Min skog, som är dina personliga sidor, får du ännu bättre koll på de skogliga uppdragen med Sydved.

Kunskap Generationsväxla med enkla och robusta lösningar

Generationsväxla med enkla och robusta lösningar

​Många skogsägare överlåter sin fastighet som gåva. En överlåtelseform som ofta har flera  fördelar för både givare och mottagare. Martin Lindskogs tips är att inte krångla till det med  knepiga gåvovillkor och att noggrant dokumentera hela generationsväxlingen.

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Se Sydvedsfilmen från Elmia Wood 2017!

Sydvedsfilm: Så minns vi Elmia Wood 2017!

​I dagarna fyra bjöds det på härlig stämning och massor av inspiration till ett aktivt skogsbruk. Välkommen och gör en tillbakablick i Sydveds monter på Elmia Wood 2017!

Möt Sydved Film: Nygallrat med Sydved

Film: Nygallrat med Sydved

Sydved är gallringsspecialisten med kompetensen att maxa värdet på din fastighet. Se den här filmen som visar på Sydveds fullservicekoncept.

Möt Sydved Sydveds app för skogsägare

Ny film visar finesserna med Sydveds app för skogsägare

​Nyfiken på Sydveds app för skogsägare? Titta då på den här filmen som kort och koncist visar vad du som skogsägare kan ha för nytta av appen Min skog.

Möt Sydved Fjärrmätningen kommer starkt i Sydsverige.

Fjärrmätningen kommer starkt i Sydsverige

​Fjärrmätningen är på stark frammarsch i Sydsverige under 2017. Fjärrmätning är en annan form av travmätning, än den som traditionellt skett vid mätbrygga. Den gäller i första hand enbart rundved.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?