Inspiration
Skapa foder till älgarna genom att toppa med tall.

Toppa med tall

"En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen", säger Sydvedaren Mattias Svensson, och pekar på talltoppen som ligger överst i en av de stora rishögarna från föryngringsavverkningen. "Det finns enorm potential att skapa foder till älgarna på detta sätt".

Älgens betestryck i sydsvenska tallungskogar är ett allvarligt problem som gör det svårt att lyckas med föryngringen. Men det finns sätt att styra älgen till andra fodertillgångar. Ett av de till synes enklaste är att planera för foder i gallring och slutavverkning.Talltopp som blir foder till älgar.

– En älgtugga här blir en älgtugga mindre i tallplanteringen, säger Mattias Svensson, inköpare på distrikt Jönköping.

Han pekar på några av de stora rishögar som Rickard Haraldsson på LG Hultsjös Skogsmaskiner lagt upp.  Stora högar av granris från föryngringsavverkningen, och överst i flera ligger en talltopp. Föda som älgarna förhoppningsvis väljer före tallplantorna.

Spretande toppar

I dag när man avverkar är det vanligast att toppar av gamla tallar göms under snön, körs ner av maskinerna eller helt enkelt läggs under gran i rishögarna i väntan på att de ska skotas till våren.

"Det finns en enorm potential att skapa foder till älgarna genom att toppa med tall."

På det här sättet tar man istället tillvara på talltopparna och lägger dem överst i rishögarna.

– Granriset trycker ju till och jämnar av högen rent estetiskt. Men det måste man bortse från och istället lägga talltoppen överst. Det spretar förvisso mer, men kommer att göra stor nytta, säger Mattias.

För Richard i maskinen innebär det inga större skillnader i arbetet.

– Det är planering såklart. Men jag behöver inte jaga tall för varje rishög till vilket pris som helst. När det finns, så toppar jag med tall, berättar han. ​

Lämpligt vid bränsleuttag

Idag är det mer eller mindre standard att slutavverkningen risanpassas för bränsleuttag av grenar och toppar, men det hindrar inte.

– I slutavverkningen som risanpassas ska ju ändå rishögarna ligga kvar och barra av innan de flisas så det är ingen konflikt som hindrar produktionsflödet. Tvärtom går det att kombinera fint, säger Mattias.

5 kilo kvistar på ett dygn

Fodertillgången i toppen av en gammal tall är god. Studier har visat på 7–8 kilo att jämföra med en ungtall som kanske kan bidra med 100–400 gram. Under ett vinterdygn behöver en vuxen älg få i sig ungefär 5 kilo kvistar.

– Från oktober till april kan man jobba aktivt med detta. Nu när många hyggen risanpassas kan man göra en insats för viltvården och minska betestrycket i ungskogen. Det finns en enorm potential att skapa foder så här.

Det är inte bara tall som det kan vara aktuellt att toppa med, utan det funkar även med asp.

Kör inte över tallen

Vi tar oss vidare även till en gallring, där Daniel Josefsson från L-G Hultsjös skogsmaskiner jobbar i en skördare.

Mattias berättar att i gallringen används riset för att skydda i stickvägen, men att en och annan talltopp med fördel kan placeras ut i terrängen.

– Gärna på en liten höjd, sten eller kulle, så att älgen slipper stå och böja sig, tipsar Mattias. En rejäl topp med lite tyngd i är bäst. Älgen repar ju av från grenarna och då är det bra med lite motstånd.

Små och enkla åtgärder. Men som kan ha stor effekt för betestrycket.

Läs mer om skog och vilt

 

Sydveds Mattias Svensson och Rickard Haraldsson på LG Hultsjös Skogsmaskiner.I slutavverkningen handlar det till stor del om planering för att tajma så att man plockar en tall sist och placerar talltoppen på bra beteshöjd, resonerar Mattias Svensson och Richard Haraldsson.

​Älgens vintermatvanor

  • En vuxen älg behöver äta ungefär 5 kg kvistar (torrvikt) under ett vinterdygn.
  • En ungtall kan innehålla 100–400 gram foder, en björk 50–150 gram.
  • I kronan på en stor tall finns det mycket foder; upp till 8 kg.
  • Foder i toppen av fällda gamla träd är mycket begärligt. Kan bli ett  foderutnyttjandet på mer än 90 procent.

Källa: SkogForsk

Dela gärna artikeln

Är du skogsägare?​

Sydved köper virke av dig som äger skog i södra Sverige. Vi erbjuder också skoglig service och rådgivning.

Jag vi​​​ll ...​​
Just nu på Sydved.se
Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Även nästa år kommer skadorna av granbarkborre på skogen i Sydsverige att ligga på årets rekordnivåer. I bästa fall. Blir sommaren torr och varm kan skadorna femdubblas. Det visar nya beräkningar. Därför bildas nu en krisgrupp tillsammans med skogsbruket för att om möjligt begränsa skadorna.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
Hon är med och bekämpar barkborrarna

Hon är med och bekämpar granbarkborren

Kerstin Ström från Skogsstyrelsen i Växjö, är en av dem som jobbar med granbarkborrefrågan.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
En resa bakåt i tiden

En resa bakåt i tiden

En undanskymd jordkällargrund har huggits fram av ett maskinlag på distrikt Kalmar.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Lussekatter till Luciafirandet

Lussekatter till Luciafirandet

​Lussekatter, lussebullar eller saffranskusar – kär bulle har många namn. Vad vore julen utan saffransbröd? Här får du ett recept på saftiga och goda bullar.

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.
Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.