Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning sätter fortfarande sin prägel i det svenska landskapet. Men träden är inte bara värdefulla för landskapsbilden utan också för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Allén, med räta rader av träd i enkla eller dubbla rader, har sitt ursprung i 1600-talets Frankrike. Barocken hade då sin storhetstid och inspirerade med sina tunga och pampiga ideal.

I Sverige började adeln anlägga alléer vid slott och herrgårdar under senare delen av 1600-talet. De raka trädraderna skulle ge ett storslaget intryck och bidra till en ståndsmässig omgivning, i motsats till bondens mer nyttobetonade landskap.

Under 1800-talet började alléer planteras även vid prästgårdar och större gårdar. De anlades även längs landsvägarna för att ge skydd och skugga åt dem som färdades på vägen. I vissa delar av Skåne planterades allén främst som skydd för vind- och jorddrift. För att få mer träd i trädlösa jordbruksbygder stiftades under 1700- och 1800-talet lagar som tvingade bönderna att plantera träd längs vägarna.

Blommande alléer

Åsa Thorsell som arbetar med kulturmiljöfrågor på länsstyrelsen i Jönköping berättar att de flesta av alléerna som vi har idag planterades på 1800-talet.

– Vanliga alléträd är lind, ask och alm, men man valde även björk, oxel, hästkastanj och pil till sina alléer. Var det utseende som var det viktigaste och man ville ha det extra fint valde man träd som blommar på våren och ger frukt på hösten, till exempel körsbär eller oxel.

I Skåne var hamlad* pil ett vanligt alléträd och de i många fall gamla pilalléerna ger det skånska landskapet sin speciella karaktär.

Rik flora

Alléer är inte bara värdefulla för sin kulturprägel i landskapet, utan också för att de har ett stort naturvärde. I de gamla och solbelysta träden finns en rik flora av insekter, mossor och lavar. Hålrummen i gamla träd är också viktiga bo- och viloplatser för fåglar och fladdermöss.

Alléer omfattas av biotopskyddet, vilket betyder att man inte får ta ner ett eller flera träd utan tillstånd från länsstyrelsen. Om man får dispens från biotopskyddet för att ta ner träd i en allé måste man vanligtvis plantera dit nya träd, säger Marielle Magnusson som är biolog på länsstyrelsen i Jönköping.

Restaurerade alléträd

Marielle Magnusson konstaterar att många av våra alléer är över 200 år och börjar bli i behov av att restaureras.

– Det är alltid viktigt att sköta sin allé, till exempel genom att röja bort sly mellan träden och ta bort vattenskott från trädens stammar. Istället för att ta ner ett alléträd kan en skicklig arborist beskära trädet och på så vis minska vindfånget i kronan. Även döda grenar eller grenar som kan bli en trafikfara kan tas bort, förklarar hon.

Om det är möjligt kan man placera de nedtagna grenarna i en så kallad faunadepå i närheten av allén. I en sådan trivs många vanliga och mindre vanliga vedinsekter och man behåller på så sätt naturvärdena från allén.

Om träden i allén bär spår av hamling kan man utföra en restaureringshamling. Efter en sådan åtgärd det är det viktigt att man hamlar träden kontinuerligt, det vill säga beskär dem vart femte till tionde år.

Naturlig föryngring ett val

Steget efter restaurering är föryngring och då kan man antingen spara nya träd som naturligt kommer upp mellan de gamla träden eller så kan man plantera nya träd bredvid de gamla. Ett annat sätt att föryngra är att ta ner ena sidan i allén först och låta den växa till sig innan man tar den andra.

Till sist kan man hoppas att alléerna får sätta sin prägel på det svenska landskapet många, många år framöver. Till gagn både för oss människor som får fortsätta njuta av alléernas pampiga intryck och för fåglar, insekter, mossor, lavar och annat smått i naturen som behöver de gamla träden för att kunna leva vidare.

Stöd för bevarande av alléer

Genom EU:s landsbygdsprogram och projektet Utvald miljö kan man få bidrag till att restaurera eller återplantera en gammal allé. Det finns även stöd att söka för naturvård; till exempel för att röja fritt kring ett alléträd eller restaurera ett gammalt träd eller alléträd. Kontakta länsstyrelsen för mer information.

* Hamla = kapa toppar och grenar på lövträd för att få bränsle eller löv till kreatursfoder.

 

Fakta allé

Väg eller gräns som har en enkelsidig eller dubbelsidig trädrad. Det finns även alléer med flerdubbla trädrader på båda sidor om vägen. Träden placeras på 8–15 meters avstånd från varandra, beroende på hur stora träden blir som fullvuxna. Det franska ordet aller betyder att gå.

 

Liten bild 
Liten bild

 
 
Liten bild 
Liten bild

 
 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.