Sydved.se
Inspiration
Egen ved är guld värd

Egen ved är guld värd

Det finns en oemotståndlig charm i att hugga, klyva, kapa, stapla och slutligen elda upp sin ved. Men hur gör man? Hur klyver man bäst? Hur torkar man sin ved? När ska man kapa den och hur länge ska den torka? Här hittar du många tips på hur du hanterar din ved på bästa sätt. Vi börjar i skogen och slutar i brasan.

En stark trend i Sverige och världen är att gå tillbaka till rötterna och lära sig hantverk från grunden. Det handlar om allt från att brygga sin egen öl till att sy och designa sina egna kläder. Och det gäller också att hantera ved. De handsmidda yxorna som delar vedträn som en varm kniv genom smör väcker en lysten glöd i mångas inre. Och ett outsinligt samtalsämne vedälskare emellan är den perfekta vedblandningen att elda med, som ger mest värme och stämning i stugan.

Men det är också ett hantverk där alla delar spelar roll. Från planering av trädfällning via klyvning och stapling till träslagsval i själva eldningen.

En tid för allt

En vedhuggare följer årstiderna och gör rätt sak vid rätt tillfälle. Det är klokt att fälla träden under senvintern eller förvåren innan lövsprickningen eftersom saven i träden då står lågt och veden
torkar snabbare. För att du ska få god ved att elda med måste du låta den torka ordentligt.

Hur länge beror på träslaget; en sommar brukar räcka för lövträd och gärna två för barrträd. Om du hugger ner björkar för ved under vintern, klyver dem före midsommar, staplar sedan väl så de kan ligga och torka fram till vintern, så har du torr och fin ved att elda med.

För hand eller maskin?

Visst kan det kännas härligt att stå ute på vedbacken och hugga ved för hand, med vedträna  flygande och yxan studsande mot huggkubben. Men för dig som inte har tid eller ork med det traditionella sättet att hugga ved finns automatiserade och motoriserade vedkapar och vedklyvar att tillgå. Nu går det helt plötsligt väldigt snabbt. Med kapen kapar du trädstammen till lämplig storlek och med klyven delar du i vedträn.

Klyvar och kapar finns i olika storlekar för olika behov och olika träslag. Ek och ask kräver till exempel mer kraft i maskineriet än gran och tall. De olika kaparna och klyvarna på marknaden har dessutom olika hastigheter och finesser också. Dessutom finns numera vedmaskiner som gör alltihop på en gång. Som kapar, klyver och lastar på pall eller släpper ner i en säck.

Oavsett hur du gör; tänk på att skydda dig. Hugger du manuellt med yxa kan det räcka med handskar, skor med stålhätta och skyddsglasögon. Använder du klyv och kap bör du även ha hjälm med visir, skyddsbyxor, hörselskydd och stövlar.

Att torka veden

Du kan så klart elda med fuktig ved, men den är svårtänd, ger mörkare och mer nedsmutsande rök och avger mindre värme. Det är alltså inte bara sämre för miljön att elda med färsk ved (ved som inte hunnit torka), det är också sämre ekonomiskt eftersom du inte får ut lika mycket värme från veden när den är färsk. Se därför till att vedträna är så torra som möjligt, gärna en fukthalt på 15–20 procent (kontrollera med en fuktmätare).

Du torkar din ved bäst i en stapel av något slag. Gärna under tak, och väl ventilerat. Det får inte vara för tätt och skyddat genom att du slår in allt i en presenning. Då kan mögel bildas av fukten som transporteras ut ur vedträna och inte kan försvinna på grund av det alltför täta skiktet runt kring veden.

Travar och går

Det finns många olika staplingsmetoder. Bland annat solväggsstapeln där du staplar mot en vägg som ligger i soligt läge. Tänk på att du måste ha en luftspalt in mot väggen, annars blir veden inte
genomblåst. Vid famnläggning lägger du famn efter famn med ved på två långa störar och bygger en mur av ved. Här blir veden helt genomblåst. Du kan också ha ett torkskjul som är väl ventilerat. Det är praktiskt med ett torkskjul eftersom du inte behöver flytta veden när den torkat färdigt, den är ju redan förvarad på ett bra ställe.

Oavsett vilken sorts stapel du ska bygga så måste du se till att vara noggrann med balanseringen av träna. Tänk på veden krymper och kränger sig när den torkar, och kan skapa obalans i stapeln.

Gör en klassisk rundstapel

Om du vill lägga lite mer tid på din vedstapel, kan du ge dig på en klassisk rundstapel. Här krävs tid och tålamod, men det har sina fördelar. Dels är den vacker och imponerande att se på. Dels är den effektiv eftersom rundstapeln är just rund, solen och vinden kommer åt att torka veden från alla håll.

Leta upp en solig och blåsig plats på plan mark, där du lägger en grund av antingen ris och mindre grenar eller plankor så det inte kommer upp fukt från marken. Sedan tar du raka och lite längre
vedklabbar, gärna 40 cm, och placerar sida vid sida i en cirkel med barken nedåt. Fortsätt sedan att trava varv efter varv.

I hålrummet i mitten fyller du på med mindre och ojämna vedklabbar. De ska inte ligga för tätt placerade, utan luftigt, och samtidigt ska de stötta och stoppa vedträna i ringen från att falla in.

Lägg sedan ett lock ovanpå av lite större grenar som tyngd och vedträn med barken uppåt, som ett tegeltak så att regn lätt rinner av. Under väldigt regniga perioder kan du lägga över en presenning, men inte för tätt så att fukten kapslas in.

Att bygga en rundstapel är en harmonisk och meditativ syssla som många uppskattar. Rundstapeln är dessutom av naturen förgänglig, vilket är en del av charmen. Förr eller senare ska stapeln rasa, efter att du tagit tillräckligt många vedträn från den. Och nästa år bygger du en ny.

Bra för miljön att elda?

Men är det verkligen så lyckat att vi eldar med ved? Blir det inte en väldig massa utsläpp ur våra skorstenar, vi har ju fjärrvärme och bergvärme och luftvärmepumpar. Jo, det är faktiskt en god
idé. Skogen är en förnybar energikälla och är bra mycket bättre att elda med än att använda fossila bränslen.

Dessutom är saken den att om vi lät träden stå kvar i skogen, falla ner och förmultna så skulle de släppa ifrån sig lika mycket koldioxid ut i luften, som när vi eldar upp dem i våra kaminer. Men vi planterar fl er träd så fort vi har fällt. Och ju fl er levande träd vi har som binder koldioxid desto bättre. En annan fördel är att det finns rätt mycket ved att tillgå i Sverige, vi behöver inte importera den från någon annanstans.

Våra brinnande rötter

Vad är det med brasor, eldstäder och kaminer som fascinerar oss människor så? Är det våra förhistoriska rötter som gör sig påminda? Det är som att vi kastas tillbaka till tiden då vi samlades runt lägerelden för att äta, samtala och lyssna på berättelser och skvaller.

Elden har också varit nödvändig för vår överlevnad här i kall, mörka Norden under vinterhalvåret. Man kunde inte precis ta dagen som den kommer när vedeldning var den enda källan till värme och en förutsättning för matlagning. Då var det viktigt att årsplanera sin ved och försöka förutsäga den kommande vinterns kyla och snö.

Att sitta vid kaminen eller spisen och titta in i elden gör en lugn, här släpper vi många måsten och tillåter oss att bara vara. Det är också elden som särskiljer oss från andra djur, vi kan nämligen hantera och tämja elden. Och vi vet hur vi kan använda den till goda ting, inte bara förbränning och förstörelse. För trots sin inneboende förgörande kraft har elden något lockande och vänligt i sig. Den ger oss värme och ljus i mörkret. Den för oss samman som människor.

Läs också

Så får du bästa veden

Artikelbild
Artikelbild

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Stenhuggerimuseet i Hunnebostrand. Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

​Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Rökt vilt på helgmenyn

Rökt vilt på helgmenyn

​Förr rökte man köttet eller fisken för att maten skulle hålla längre. Nuförtiden väljer vi rökt mat för den goda smakens skull. Här tipsar vi om tillbehören som ger det lilla extra till det rökta och vilda!  

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Rödräven är en duktig jägare.

Rödräv

​Här har vi en duktig jägare som mättar magen med åkersorkar, fåglar, harar och emellanåt ett och annat rådjur. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger till grund för talesätten en räv bakom örat och listig som en räv. Konstateras kan i alla fall att räven är ett av de vilda djur som tilldragit sig störst intresse i folktron.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.