Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

 

En gång Snapphane ...

"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod. Men i vrede och ursinne de allra farligaste." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

NAPOLI-O [Konvert].jpgrdet snapphane kommer förmodligen från tyskans schnappen som betyder stjäla, plundra.

Som så ofta när uppror ska bekämpas är nedsättande benämningar på motståndsmän en del av den psykologiska krigsföringen. Snapphane var ett skällsord för stråtrövare.

Bland de snapphanar som kom fram under sent 1600-tal kan man dock urskilja tre kategorier: Det var så kallade friskyttar, det vill säga kompanier om 20-200 man som opererade fritt i terrängen, men under befäl av danska yrkesofficerare. Det var skånska bönder drivna till att göra uppror mot förtrycket, till försvar för sin hembygd. Och så var det slutligen diverse kriminella element. Äventyrare och våldsfigurer som redan levde utanför samhället.

Tillsammans bildade denna brokiga skara en gerillaliknande motståndsgrupp som satte skräck i den svenska krigsmakten under framförallt Skånska kriget 1675-1679.

Missnöjet växte

Upproret mot svenskarna beror på flera faktorer. Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge och Hallland svenskt territorium. 1675 hade dessa landskap bara varit svenska i drygt 15 år. Befolkningen kände sig mer som danskar än svenskar. Många unga män hade skickats iväg till andra sidan Östersjön för att tjäna Sverige i krig. Få kom tillbaka.

En annan orsak till missnöjet var inkvarteringarna av svenska och tyska soldater i Skåne, som tärde på böndernas resurser. Legoknektarna bar sig illa åt; våldtog och plundrade. Skatterna höjdes, fattigdomen ökade. Friheten minskade och missnöjet växte.

Kungens kassa

Danskarnas krigsförklaring 1675 var därför taktisk. Sverige var dessutom inblandat i ett europeiskt krig; på Frankrikes sida mot Brandenburg. Ett krig som gick dåligt för Sverige, som efter år av förmyndarregering var svagt militärt rustat. Den svenske kungen, Karl XI, var bara i tonåren. Han reagerade närmast chockartat på danskarnas krigsförklaring.

Så kom sommaren 1676.  Platsen var Loshult, i Göingebygden, på gränsen mellan Skåne och Småland. Under krigsoperationerna hade ett stort antal vagnar, uppemot 250, blivit stående med svag bevakning. De var lastade med pengar, ammunition, kungens tält, med mera. Ryktet spred sig bland Göingebönderna, som samlade ihop en skara om uppemot hundra man som överrumplade karavanen.

I bytet ingick bland annat stora kopparstycken och silvermynt. Och värdena var stora. Kungens krigskassa! En oerhörd prestigevinst för snapphanarna, som också inspirerade till nya djärva angrepp på svenska soldater.

Göingebönderna hade en hel del småskalig järnframställning och var skickliga smeder. De gevär som de framställde var på många sätt överlägsna den svenska arméns. Göingebössan hade en lång, räfflad pipa, och en liten kolv. Träffsäker samtidigt som den kunde avfyras på långt håll.

Sedan var det den oländiga terrängen, som var kuperad och skogsbeklädd. Snapphanarna kände den väl. Och de hade ett folkligt stöd som gav dem övertag. Göingebygden blev som ett bälte, svårt för svenskarna att ta sig igenom.

En annan framgångsfaktor var de gerillaliknande, snabba och plötsliga anfallen med överraskning som strategi. Sedan försvann de snabbt, till synes uppslukade av skogen.

Krigets vändning

Men så kom vändningen i Skånska kriget. Efter år av motgångar besegrade den svenska armén den danska i Skåne och Blekinge. Det skedde bland annat vid det blodiga slaget vid Lund den 4 december 1676. Svenskarna erövrade fästningar i Karlshamn, Kristianstad och Kristianopel (mellan Kalmar och Karlskrona). Därmed försvann viktiga stödjepunkter för snapphanarna.

Johan Gyllenstierna, en brutal men effektiv härförare, var viktig för vändningen. Han inledde ett krigståg genom Blekinge och Skåne i början av 1677. Han kallade till sig invånarna i socken för socken och tvingade dem att med namn och bomärke underteckna en förbindelse om lydnad.

Karl XI gav samtidigt ut en förordning om att om någon på allmänna vägar slogs ihjäl eller plundrades skulle socknen där detta skedde böta 1000 riksdaler och var tredje man straffas till livet. För varje snapphane som påträffades skulle socknen betala 1000 riksdaler och var tionde man hängas. Snapphanarnas sympatisörer skrämdes till kunglig lydnad.

Grymma tortyrmetoder

I april 1678 utgick en kunglig order om att Örkened – en socken i nordöstligaste Skåne skulle totalförstöras. Alla män i vapenför ålder skulle slås ihjäl, gårdar brännas, djur och livsmedel beslagtas. Så skedde, men invånarna hade blivit förvarnade. När soldaterna kom var socknen tom.

Skottpengar utfärdades på snapphanar och tillfångatagna snapphanar torterades med de mest fruktansvärda metoder: Upphettade järnstänger träddes in under skinnet vid ryggslutet och följde ryggraden tills det stack ut i nacken bakom huvudet. Sedan ställdes de upp utmed vägarna och kunde leva i flera dagar.

Hängning eller halshuggning var också vanligt för att verkställda dödsdomarna, i många fall föregånget av rådbråkning, vilket bestod i krossande av armar och ben med ett vagnshjul, och följt av styckning. Vanligen avslutades rådbråkningen med stegling på hjul då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul som hängdes upp till allmän beskådan.

Oväntad "hjälp" att vända opinionen kom sedan från dansk-arna. De gjorde sig impopulära genom att bränna och skövla vid sitt uttåg ur Skåne.

Protest mot sedel

Med danskarna och snapphanarna ur vägen inleddes «försvenskningen» av Skåne, Blekinge och Halland. Metoderna var fortsatt hårdföra. Befolkningen minskade med 26 procent fram till 1718. Många flydde till Danmark, andra förvisades till Baltikum. Svenskar inkvarterades i de skånska byarna, där de uppmanades att gifta sig med skånska flickor och försöka överta gårdarna.

Men helt utrotad är nog ändå inte snapphaneandan. När Riksbanken 1985 lanserade en ny femhundrakronorssedel möttes den av högljudda protester i södra Sverige. I Lönsboda accepterades den inte som betalningsmedel och från Örkeneds socken kom en protestskrivelse. Sedeln pryds som bekant av Karl XI.

Man hade inte glömt. En gång snapphane. Alltid snapphane.

Källor: www.snapphanar.nu samt Herman Lindqvist, Historien om Sverige – Storhet och fall.

Liten bild I den gamla kalkbrottsgruvan i Ignaberga utanför Hässleholm var det nog lätt att gömma sig.

Liten bildOm det är kylan, mörkret eller rentav fantasin om att det lurar en snapphane bakom nästa valv, som får nackhåren att resa sig låter jag vara osagt.

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Inspiration Kärlek vid första ögonkastet

Kärlek vid första ögonkastet

​Gömd bakom törnen och snår har Hörda Gård väster om Värnamo slumrat i många år. Tillsammans har Karolina och Lars Johannesson väckt Hörda ur hennes Törnrosasömn.

Möt Sydved Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

​Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

Möt Sydved Hur påverkas egentligen träden av torkan?

Hur påverkas egentligen träden av torkan?

​En rekordvarm maj månad har ökat brandrisken i våra skogar, men också skogens välmående i allmänhet påverkas av väderleken.

Inspiration Nygallrat i Mörkhult - Gott och blandat

Nygallrat i Mörkhult – gott och blandat

​När man är van att hugga själv, så tänker man efter både en och två gånger innan man släpper in nytt folk i sin skog. Men för Anna-Lena Påhlsson i Mörkhult norr om Laholm blev vårens gallring en positiv upplevelse. "Jag var lite orolig när maskinen kom. Men när jag hade pratat med Peter och Jan-Christer så släppte det. De tänkte precis som jag – och det kändes tryggt."

Inspiration Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

​Praktfull med sina tydliga ränder och taggiga fenor. Enligt sägnen fick abborren sin vackra teckning när Sankte Per tappade sina nycklar i en damm och abborren vägrade hjälpa till att ta upp dem. De andra fiskarna blev då så arga att de randade (slog) abborren så hårt att ränderna sitter i än idag.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Kunskap Artikelbild

Snytbaggeskydd: mekaniska skydd ersätter kemisk behandling

​Har du en FSC® (C015573)-certifierad fastighet? Kom då ihåg att 2018 är sista året som
det är tillåtet att sätta kemiskt behandlade plantor.

Möt Sydved Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

​Lagom till midsommar anlände Vidigssons skogsavverkningars nya skördare till skogen och måndag morgon kunde den starta upp sitt första gallringsuppdrag. Den nya skördaren är en John Deere 1070G. Maskinens hemområde kommer att vara i skogarna runt Hallaryd och Osby, i gränstrakterna mellan Skåne och Småland.

Möt Sydved Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

​Distrikt Älmhults och Stora Enso Bioenergis flisentreprenör Skabe flis AB har under senaste veckan provkört den nya lastbilshuggen i trakterna runt Växjö.

Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Möt Sydved Johan Olsson förstärker distrikt Älmhult

Johan Olsson förstärker distrikt Kalmar

​Johan Olsson är ny inköpare på distrikt Kalmar. Kontakta gärna Johan om du har skogliga frågor eller vill att han kommer ut till dig och din fastighet.

Inspiration Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

​Det enkla är det goda! Och enklast av allt är korv med bröd! Gärna serverad vid en eld utomhus. Briljera lite extra i vinter och bjud på viltkorv med raffinerat rustika tillbehör, som inlagd kål, rökig majonnäs och rostad scharlottenlök.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Ett rådjurskid.

Oväntat möte med storögt rådjurskid

​Sydvedaren Josef Karlsson gjorde en gullig upptäckt på ett besök i Bredaryd. När han promenerade runt och inventerade plantor fick han plötsligt syn på ett ensamt rådjurskid som låg en bit bort.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Fakta föryngringsavverkning

Fakta slutavverkning

Slutavverkningen är åtgärden som ger störst intäkter från skogsbruket. Det är nu du skördar allt arbete och alla pengar som har investerats i din skog under många år. Kunniga och erfarna avverkningslag använder effektiva metoder för avverkning i din skog. Det gör att vi kan garantera hög kvalitet på det utförda arbetet.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?