Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

 

En gång Snapphane ...

"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod. Men i vrede och ursinne de allra farligaste." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

NAPOLI-O [Konvert].jpgrdet snapphane kommer förmodligen från tyskans schnappen som betyder stjäla, plundra.

Som så ofta när uppror ska bekämpas är nedsättande benämningar på motståndsmän en del av den psykologiska krigsföringen. Snapphane var ett skällsord för stråtrövare.

Bland de snapphanar som kom fram under sent 1600-tal kan man dock urskilja tre kategorier: Det var så kallade friskyttar, det vill säga kompanier om 20-200 man som opererade fritt i terrängen, men under befäl av danska yrkesofficerare. Det var skånska bönder drivna till att göra uppror mot förtrycket, till försvar för sin hembygd. Och så var det slutligen diverse kriminella element. Äventyrare och våldsfigurer som redan levde utanför samhället.

Tillsammans bildade denna brokiga skara en gerillaliknande motståndsgrupp som satte skräck i den svenska krigsmakten under framförallt Skånska kriget 1675-1679.

Missnöjet växte

Upproret mot svenskarna beror på flera faktorer. Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge och Hallland svenskt territorium. 1675 hade dessa landskap bara varit svenska i drygt 15 år. Befolkningen kände sig mer som danskar än svenskar. Många unga män hade skickats iväg till andra sidan Östersjön för att tjäna Sverige i krig. Få kom tillbaka.

En annan orsak till missnöjet var inkvarteringarna av svenska och tyska soldater i Skåne, som tärde på böndernas resurser. Legoknektarna bar sig illa åt; våldtog och plundrade. Skatterna höjdes, fattigdomen ökade. Friheten minskade och missnöjet växte.

Kungens kassa

Danskarnas krigsförklaring 1675 var därför taktisk. Sverige var dessutom inblandat i ett europeiskt krig; på Frankrikes sida mot Brandenburg. Ett krig som gick dåligt för Sverige, som efter år av förmyndarregering var svagt militärt rustat. Den svenske kungen, Karl XI, var bara i tonåren. Han reagerade närmast chockartat på danskarnas krigsförklaring.

Så kom sommaren 1676.  Platsen var Loshult, i Göingebygden, på gränsen mellan Skåne och Småland. Under krigsoperationerna hade ett stort antal vagnar, uppemot 250, blivit stående med svag bevakning. De var lastade med pengar, ammunition, kungens tält, med mera. Ryktet spred sig bland Göingebönderna, som samlade ihop en skara om uppemot hundra man som överrumplade karavanen.

I bytet ingick bland annat stora kopparstycken och silvermynt. Och värdena var stora. Kungens krigskassa! En oerhörd prestigevinst för snapphanarna, som också inspirerade till nya djärva angrepp på svenska soldater.

Göingebönderna hade en hel del småskalig järnframställning och var skickliga smeder. De gevär som de framställde var på många sätt överlägsna den svenska arméns. Göingebössan hade en lång, räfflad pipa, och en liten kolv. Träffsäker samtidigt som den kunde avfyras på långt håll.

Sedan var det den oländiga terrängen, som var kuperad och skogsbeklädd. Snapphanarna kände den väl. Och de hade ett folkligt stöd som gav dem övertag. Göingebygden blev som ett bälte, svårt för svenskarna att ta sig igenom.

En annan framgångsfaktor var de gerillaliknande, snabba och plötsliga anfallen med överraskning som strategi. Sedan försvann de snabbt, till synes uppslukade av skogen.

Krigets vändning

Men så kom vändningen i Skånska kriget. Efter år av motgångar besegrade den svenska armén den danska i Skåne och Blekinge. Det skedde bland annat vid det blodiga slaget vid Lund den 4 december 1676. Svenskarna erövrade fästningar i Karlshamn, Kristianstad och Kristianopel (mellan Kalmar och Karlskrona). Därmed försvann viktiga stödjepunkter för snapphanarna.

Johan Gyllenstierna, en brutal men effektiv härförare, var viktig för vändningen. Han inledde ett krigståg genom Blekinge och Skåne i början av 1677. Han kallade till sig invånarna i socken för socken och tvingade dem att med namn och bomärke underteckna en förbindelse om lydnad.

Karl XI gav samtidigt ut en förordning om att om någon på allmänna vägar slogs ihjäl eller plundrades skulle socknen där detta skedde böta 1000 riksdaler och var tredje man straffas till livet. För varje snapphane som påträffades skulle socknen betala 1000 riksdaler och var tionde man hängas. Snapphanarnas sympatisörer skrämdes till kunglig lydnad.

Grymma tortyrmetoder

I april 1678 utgick en kunglig order om att Örkened – en socken i nordöstligaste Skåne skulle totalförstöras. Alla män i vapenför ålder skulle slås ihjäl, gårdar brännas, djur och livsmedel beslagtas. Så skedde, men invånarna hade blivit förvarnade. När soldaterna kom var socknen tom.

Skottpengar utfärdades på snapphanar och tillfångatagna snapphanar torterades med de mest fruktansvärda metoder: Upphettade järnstänger träddes in under skinnet vid ryggslutet och följde ryggraden tills det stack ut i nacken bakom huvudet. Sedan ställdes de upp utmed vägarna och kunde leva i flera dagar.

Hängning eller halshuggning var också vanligt för att verkställda dödsdomarna, i många fall föregånget av rådbråkning, vilket bestod i krossande av armar och ben med ett vagnshjul, och följt av styckning. Vanligen avslutades rådbråkningen med stegling på hjul då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul som hängdes upp till allmän beskådan.

Oväntad "hjälp" att vända opinionen kom sedan från dansk-arna. De gjorde sig impopulära genom att bränna och skövla vid sitt uttåg ur Skåne.

Protest mot sedel

Med danskarna och snapphanarna ur vägen inleddes «försvenskningen» av Skåne, Blekinge och Halland. Metoderna var fortsatt hårdföra. Befolkningen minskade med 26 procent fram till 1718. Många flydde till Danmark, andra förvisades till Baltikum. Svenskar inkvarterades i de skånska byarna, där de uppmanades att gifta sig med skånska flickor och försöka överta gårdarna.

Men helt utrotad är nog ändå inte snapphaneandan. När Riksbanken 1985 lanserade en ny femhundrakronorssedel möttes den av högljudda protester i södra Sverige. I Lönsboda accepterades den inte som betalningsmedel och från Örkeneds socken kom en protestskrivelse. Sedeln pryds som bekant av Karl XI.

Man hade inte glömt. En gång snapphane. Alltid snapphane.

Källor: www.snapphanar.nu samt Herman Lindqvist, Historien om Sverige – Storhet och fall.

Liten bild I den gamla kalkbrottsgruvan i Ignaberga utanför Hässleholm var det nog lätt att gömma sig.

Liten bildOm det är kylan, mörkret eller rentav fantasin om att det lurar en snapphane bakom nästa valv, som får nackhåren att resa sig låter jag vara osagt.

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Axel Salbo är ny skogshuggare på distrikt Älmhult.

Ny skogshuggare anställd hos distrikt Älmhult

Distrikt Älmhult utökar nu sitt eget lag av skogshuggare och nyanställer Axel Salbo. Sydved har under en längre tid sett en ökad efterfrågan av kompetenta skogshuggare för ädellövsavverkning från skogsägare runt om i Skåne och Blekinge. Nu kan vi ge en bättre service till alla.
Spillkråka

Spillkråka

​Vår största hackspett spillkråkan är med sin svarta fjäderdräkt och klarröda hjässa lätt att känna igen. Trumningarna på våren är kraftfulla och kan höras på flera kilometers avstånd.

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

​Sommarens soliga dagar. Perfekta för att förbereda sig inför höstens jakt. Se över jakttornen, öva på skjutbanan och, sist men inte minst, vårda viltet på dina marker. Låt dig inspireras av jaktvårdskonsulent Tomas Granberg!

Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Chokladtryffel och annat gott

Chokladtryffel och annat gott

Pröva och gör egna chokladtryfflar som med en kopp kaffe blir en perfekt avslutning på en festmåltid. Fridas fudge och chokladgodis med ris och russin är annat smarrigt godis för den sötsugne.

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

​Cross Laminated Timber (CLT), kompositmaterial , mikrofibrillär cellulosa, lignin och textilier är fem områden där det sker skoglig forskning.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm.
Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Fakta skogsbränsle

Fakta skogsbränsle

​Biobränsle är ett miljömässigt uthålligt bränsle som mer och mer ersätter olja och kol för uppvärmning och elproduktion. Med stor sannolikhet kommer vi i framtiden att se en ökad efterfrågan av denna energikälla.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.
Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.