Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

 

En gång Snapphane ...

"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod. Men i vrede och ursinne de allra farligaste." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

NAPOLI-O [Konvert].jpgrdet snapphane kommer förmodligen från tyskans schnappen som betyder stjäla, plundra.

Som så ofta när uppror ska bekämpas är nedsättande benämningar på motståndsmän en del av den psykologiska krigsföringen. Snapphane var ett skällsord för stråtrövare.

Bland de snapphanar som kom fram under sent 1600-tal kan man dock urskilja tre kategorier: Det var så kallade friskyttar, det vill säga kompanier om 20-200 man som opererade fritt i terrängen, men under befäl av danska yrkesofficerare. Det var skånska bönder drivna till att göra uppror mot förtrycket, till försvar för sin hembygd. Och så var det slutligen diverse kriminella element. Äventyrare och våldsfigurer som redan levde utanför samhället.

Tillsammans bildade denna brokiga skara en gerillaliknande motståndsgrupp som satte skräck i den svenska krigsmakten under framförallt Skånska kriget 1675-1679.

Missnöjet växte

Upproret mot svenskarna beror på flera faktorer. Efter freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Blekinge och Hallland svenskt territorium. 1675 hade dessa landskap bara varit svenska i drygt 15 år. Befolkningen kände sig mer som danskar än svenskar. Många unga män hade skickats iväg till andra sidan Östersjön för att tjäna Sverige i krig. Få kom tillbaka.

En annan orsak till missnöjet var inkvarteringarna av svenska och tyska soldater i Skåne, som tärde på böndernas resurser. Legoknektarna bar sig illa åt; våldtog och plundrade. Skatterna höjdes, fattigdomen ökade. Friheten minskade och missnöjet växte.

Kungens kassa

Danskarnas krigsförklaring 1675 var därför taktisk. Sverige var dessutom inblandat i ett europeiskt krig; på Frankrikes sida mot Brandenburg. Ett krig som gick dåligt för Sverige, som efter år av förmyndarregering var svagt militärt rustat. Den svenske kungen, Karl XI, var bara i tonåren. Han reagerade närmast chockartat på danskarnas krigsförklaring.

Så kom sommaren 1676.  Platsen var Loshult, i Göingebygden, på gränsen mellan Skåne och Småland. Under krigsoperationerna hade ett stort antal vagnar, uppemot 250, blivit stående med svag bevakning. De var lastade med pengar, ammunition, kungens tält, med mera. Ryktet spred sig bland Göingebönderna, som samlade ihop en skara om uppemot hundra man som överrumplade karavanen.

I bytet ingick bland annat stora kopparstycken och silvermynt. Och värdena var stora. Kungens krigskassa! En oerhörd prestigevinst för snapphanarna, som också inspirerade till nya djärva angrepp på svenska soldater.

Göingebönderna hade en hel del småskalig järnframställning och var skickliga smeder. De gevär som de framställde var på många sätt överlägsna den svenska arméns. Göingebössan hade en lång, räfflad pipa, och en liten kolv. Träffsäker samtidigt som den kunde avfyras på långt håll.

Sedan var det den oländiga terrängen, som var kuperad och skogsbeklädd. Snapphanarna kände den väl. Och de hade ett folkligt stöd som gav dem övertag. Göingebygden blev som ett bälte, svårt för svenskarna att ta sig igenom.

En annan framgångsfaktor var de gerillaliknande, snabba och plötsliga anfallen med överraskning som strategi. Sedan försvann de snabbt, till synes uppslukade av skogen.

Krigets vändning

Men så kom vändningen i Skånska kriget. Efter år av motgångar besegrade den svenska armén den danska i Skåne och Blekinge. Det skedde bland annat vid det blodiga slaget vid Lund den 4 december 1676. Svenskarna erövrade fästningar i Karlshamn, Kristianstad och Kristianopel (mellan Kalmar och Karlskrona). Därmed försvann viktiga stödjepunkter för snapphanarna.

Johan Gyllenstierna, en brutal men effektiv härförare, var viktig för vändningen. Han inledde ett krigståg genom Blekinge och Skåne i början av 1677. Han kallade till sig invånarna i socken för socken och tvingade dem att med namn och bomärke underteckna en förbindelse om lydnad.

Karl XI gav samtidigt ut en förordning om att om någon på allmänna vägar slogs ihjäl eller plundrades skulle socknen där detta skedde böta 1000 riksdaler och var tredje man straffas till livet. För varje snapphane som påträffades skulle socknen betala 1000 riksdaler och var tionde man hängas. Snapphanarnas sympatisörer skrämdes till kunglig lydnad.

Grymma tortyrmetoder

I april 1678 utgick en kunglig order om att Örkened – en socken i nordöstligaste Skåne skulle totalförstöras. Alla män i vapenför ålder skulle slås ihjäl, gårdar brännas, djur och livsmedel beslagtas. Så skedde, men invånarna hade blivit förvarnade. När soldaterna kom var socknen tom.

Skottpengar utfärdades på snapphanar och tillfångatagna snapphanar torterades med de mest fruktansvärda metoder: Upphettade järnstänger träddes in under skinnet vid ryggslutet och följde ryggraden tills det stack ut i nacken bakom huvudet. Sedan ställdes de upp utmed vägarna och kunde leva i flera dagar.

Hängning eller halshuggning var också vanligt för att verkställda dödsdomarna, i många fall föregånget av rådbråkning, vilket bestod i krossande av armar och ben med ett vagnshjul, och följt av styckning. Vanligen avslutades rådbråkningen med stegling på hjul då man flätade in kroppen i ekrarna på ett stort trähjul som hängdes upp till allmän beskådan.

Oväntad "hjälp" att vända opinionen kom sedan från dansk-arna. De gjorde sig impopulära genom att bränna och skövla vid sitt uttåg ur Skåne.

Protest mot sedel

Med danskarna och snapphanarna ur vägen inleddes «försvenskningen» av Skåne, Blekinge och Halland. Metoderna var fortsatt hårdföra. Befolkningen minskade med 26 procent fram till 1718. Många flydde till Danmark, andra förvisades till Baltikum. Svenskar inkvarterades i de skånska byarna, där de uppmanades att gifta sig med skånska flickor och försöka överta gårdarna.

Men helt utrotad är nog ändå inte snapphaneandan. När Riksbanken 1985 lanserade en ny femhundrakronorssedel möttes den av högljudda protester i södra Sverige. I Lönsboda accepterades den inte som betalningsmedel och från Örkeneds socken kom en protestskrivelse. Sedeln pryds som bekant av Karl XI.

Man hade inte glömt. En gång snapphane. Alltid snapphane.

Källor: www.snapphanar.nu samt Herman Lindqvist, Historien om Sverige – Storhet och fall.

Liten bild I den gamla kalkbrottsgruvan i Ignaberga utanför Hässleholm var det nog lätt att gömma sig.

Liten bildOm det är kylan, mörkret eller rentav fantasin om att det lurar en snapphane bakom nästa valv, som får nackhåren att resa sig låter jag vara osagt.

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Temadag om poppel och hybridasp

Temadag om poppel och hybridasp

​Välkommen till Sydveds temadag om poppel och hybridasp, lördagen den 9 juni. Platsen är Sångeltorp.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Möt Sydved Återskapande av hagmarker på Augerums gård

Återskapande av hagmarker på Augerums gård

​Sydveds Johan Bergman arrangerade tillsammans med ägarna Kerstin och Johan von Koch den 17 maj en exkursion för Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge. Målet var att inspektera och analysera utfallet av de bidragsfinansierade avverkningar som gjorts under vintern för att återskapa hagmarker i det gamla kulturlandskapet.

Möt Sydved Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

​I samband med att sommarvärmen kom på allvar till södra Sverige passade Sydveds distrikt Älmhult på att bjuda ett drygt 80-tal skogsägare på två bussresor till Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla utanför Bromölla. Resan bjöd bland annat på en förevisning av fjärrmätning, en rundvandring i pappersbruket och ett besök i områdets vackra bokskogar.

Inspiration Artikelbild

En gång Snapphane ...


​"Jag känner folket. De är sådana, som man i godo kan få till vad man vill, ja bli Hans Majestät trofasta med liv och blod." Så uttalade sig danske generallöjtnanten Ebbe Ulfeldt om befolkningen i norra Skåne. En befolkning som tog strid för sin frihet i en orolig tid. En befolkning som vann folkets respekt för sina djärva tillslag mot svensken. En befolkning som kallades för snapphanar.

Möt Sydved Examensarbete i skogen

Examensarbete i skogen

​Tillsammans med Sydved utför Carl Philip Sandberg och Johan Nordstrand ett examensarbete. Båda studerar till skogsmästare i Skinnskatteberg och är i sommar färdiga med tre års utbildning. På bilden syns maskinförare Jonathan Nilsson och Carl-Filip.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Kunskap Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

​Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka.

Kunskap Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

​Cross Laminated Timber (CLT), kompositmaterial , mikrofibrillär cellulosa, lignin och textilier är fem områden där det sker skoglig forskning.

Inspiration Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning är värdefulla både för landskapsbilden och för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Möt Sydved Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Efter en lång vinter, är det nu dags att se över skogsbilvägen. Här får du några tips av oss.

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?