Sydved.se
Inspiration
Ted Eriksson är guide på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Sommarturisterna har lämnat. Men inte solens strålar. Och definitivt inte fiskmåsarna som skrattar hest i hamnen. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

"Framför dig ligger ett stenblock om 72×72×72 cm. Det väger ett ton. Innan du får gå hem ska det vara upphugget i 512 knott, eller gatstenar. Du får bara betalt för de stenar som har det exakta måttet 9×9×9 cm. Dina verktyg är en handslägga och en uppsättning olika små borr och klyvspett..."

Ted Eriksson, guide på Stenhuggerimuséet i Hunnebostrand, bidrar med sin berättelse till känslan av tidsresa.

– Arbetsdagen började fem på morgonen och slutade åtta på kvällen. Från det att du var 13 år kunde du få jobb i något av de många stenbrott som växte fram på Bohuskusten i början på 1900-talet.

Unik bohusgranit

Råvaran, bohusgraniten, var unik och eftertraktad. Framför allt för att den var klyvbar på tre håll; svall (horisontellt), ståklyv (vertikalt) och vinkelrätt mot ståklyvet, den så kallade tvärsen.

– Bohusgraniten har dessutom naturliga svallklyv, så stenhuggaren behövde inte bryta loss den i underkant. Det har naturen redan sett till, berättar Ted Eriksson.

Det här var egenskaper som gjorde bohusgraniten lämplig till att producera stenblock i olika storlekar. Från minsta gatsten till stora byggnadselement.

– Har du en gatsten i handen kan du ana de olika klyven, tydligast blir tvärsen som har en ruggig och sträv yta jämfört med de övriga.

Från berg till gatsten

Den erfarne stenhuggaren kände sitt berg, fortsätter Ted sin berättelse. Naturliga svarta ränder avslöjade svallklyven. Och naturliga sprickor indikerade hur ståklyvet skulle läggas. Sedan var det "bara" borra sig ner…

– Tre man krävdes; en vände borr (som ett långt järnspett) och två slog med varsin fejsel (stor slägga). När borret nästan var nere i svallklyvet fylldes hålet med lite bergskrut och så sprängdes stenen loss. I sprickan som bildades hälldes finkrut och med det kunde stenen "hoppa ut" någon meter till så att man fick plats för att med muskelkraft och spett flytta stenen.

Vi pratar här om stenblock som kunde vara någon meter högt och 8–10 meter långt. För att kunna påbörja arbetet med att hugga ner det till mindre block behövde man vända det ett kvarts varv. Det gick åt många män för att rubba ett sådant block…

1 slag i sekunden

Med handslägga och små klyvspett började sedan stenhuggarna hugga ner blocket.

– I mitten på blocket gjordes en rak linje med en ritsmejsel. Därefter fram med 16 mm borr och handslägga för att göra fingerdjupa hål längs med linjen. Varje hål tog ungefär fem minuter och krävde ungefär 200 slag.

Alltså 1 slag i sekunden, berättar Ted och slår på borret rytmiskt ett par gånger, ett metalliskt ljud som skär genom det mesta.

– På varje meter gjordes fem hål. Totalt kunde alltså en stenhuggare göra omkring 80 sådana hål om dagen. 16000 slag, med en sådan här slägga, säger Ted och räcker mig släggan. Den är tung …

90 procent på export.

När hålen var klara placerades en rundkil med två kilbläck i varje hål.

– Dessa pressade helt jämnt på stenen och stenhuggaren slog ett slag på varje kil tills stenen delade sig. Och jag lovar dig, ljudet när stenen delar på sig är bland det mäktigaste du kan höra. Det känns i hela kroppen.

Sedan var det bara för stenhuggaren att börja om; hitta mitten och samma procedur igen tills stenen vara nere i knottstorlek. Och ju mindre blocket blev desto mindre och finare verktyg.

Bohusgraniten var eftertraktad. Över 90 procent av det som producerades gick på export. Stenen skeppades iväg från de bohuslänska hamnarna, till destinationer i bland annat Argentina, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Frankrike.

Handhugget är kvalitet

För markägare som hade berg på sin mark var det fritt att börja bryta sten. Markägaren kunde också, som ett slags arrende, sälja sitt berg till stenhuggare.

Spåren från stenhuggarens idoga arbete med borrmejslarna kan du ofta se på husgrunder som har stora block. Ett antal vita lodräta vita streck avslöjar att den är delad med bredkil.

– Stenläggare kunde säga precis om stenen var handhuggen eller maskinhuggen. Den handhuggna stenen hade en klang som den maskinhuggna saknade, som var dov i klangen. Och dessutom porös.

Maskinerna som användes för att klyva slog helt enkelt sönder egenskaperna i stenen. Leveranser långväga bort, där stenarna låg och skavde mot varandra, kunde komma fram och vara mer eller mindre bara grus. Det hände aldrig med handhuggen sten.

Stenhuggerimuséet fascinerar

Stenhuggerimuséet bjuder på många olika fascinerande delar; i smedjan finns mängder av verktyg att vrida och vända på. Varje stenhuggare hade sina verktyg och i smedjan vässades och härdades mejslar, borr och spett.

Jag fastnar framför hyllan med de olika facken som är uppmärkta med namn; Harry, Ivan, Eber. Vilka var de? Hur såg de ut? I de små bodarna finns montrar med bilder som kanske kan ge någon ledtråd.

Ute i själva stenbrottet får du en fin utsikt om du jobbar dig uppåt. Det är också fascinerande att se hur berget formats av stenbrytningen, hur svallklyv fungerar i verkligheten.

Hugga 500 knott per dag

Ted kopplar tillbaka till den där arbetsdagen i stenbrottet. Vi skulle hugga knott ni vet. Över 500 stycken närmare bestämt.

– Det var rent ut sagt för jäkla slitsamt. Och till allt elände var det inte ovanligt att man "högg varg". Du kanske hade jobbat på en sten i 3–4 dagar och så lossnade en alldeles för stor bit. Du hade läst stenen fel och gjorde den oanvändbar. Då fick du inget betalt. Tvärtom kunde det till och med vara så att chefen bedömde att "det borde du ha sett". Då fick du betala för stenen. Du kunde alltså ligga på minus när morgondagens arbetspass började om det ville sig illa.

Då tog många chansen att pröva lyckan med kortspel på kvällen.

– Många försökte vinna hem pengarna istället. Det spelades friskt med kort och dracks en hel del. Men det brukar ju sällan vara en lönande kombination i längden, säger Ted.

Kanske var det just dessa livsöden de hesa måsarna i hamnen skrattade åt. Harrys, Ivars, Ebers?

Historiska vingslag huggna i sten.

​Stenhuggerimuséet i Hunnebostrand

Populärt turistmål med guidade allmänna visningar under sommaren. Resten av året sker visningar efter överenskommelse.

Stenbrottet var aktivt 1935–1957. Här bröts sten som transporterades ner till hamnen i Hunnebostrand för vidareförädling till gatsten, kantsten och stora detaljer till husfasader.

Stenhuggerimuséet startade 1993 och drivs av den ideella föreningen Sotenäsgillet. Du hittar enkelt till muséet via tydliga skyltar när du kör in i Hunnebostrand.

Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild

Överst höger: Har du en gammal husgrund med stora stenblock? Kolla om du hittar brytspåren, som visar var stenhuggare slagit ner sina borr i stenen.
Nederst vänster: Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg. Ordning och reda. I smedjan vässades och härdades verktygen.
Nederst höger: Rundkil med kilbläck som bröt isär stenen med ett jämnt tryck när man slog på kilen med släggan.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Därför Sydved Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Kunskap Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.

Möt Sydved Gallringsdagarna i Fägrida

Skogsprat och mingel på gallringsdagarna i Fägrida

​Många stannade till i Sydveds monter på Gallringsdagarna i Fägrida, strax söder om Jönköping. Det ställdes frågor om gallring men också annat skogligt avhandlades under möten mellan skogsägare och Sydveds inköpare från distrikt Jönköping.

Möt Sydved Sydved på plats under Smålands Traktorrace i Nye

Sydved på plats under Smålands Traktorrace i Nye

​Sydved var med på årets traktorrace i Nye utanför Vetlanda. Trots blåst och tidvis regnande anslöt runt 1500 entusiaster denna dag. Många stannade också till i Sydveds monter för att prata skog.

Möt Sydved Avverkning och kulturmiljövård

Nu är det goda förhållande för avvverkning!

​Efter en sommar med mycket fokus på gallring och produktionsbegränsningar pga av torkan rullar det nu på för fullt i skogen.

Möt Sydved Artikelbild

Stort intresse för komposit på Unnaryds skogsdag

​På Unnaryds skogliga expo härom veckan visade besökare stort intresse för Sydveds monter där Anders Lundberg och Johan Hoff, från Stora Enso Hylte, visade upp en del av de produkter som kan tillverkas av den nya produkten kompositmassa.

Möt Sydved Virkesinköpare Adam Everås tillsammans med sin hund.

Adam Everås ny förstärkning som inköpare

Från början av september har vi en ny medarbetare på distrikt Hylte. Det är Adam Everås som kommer jobba som virkesinköpare, huvudsakligen i trakterna runt sin gamla arbetsplats på MAA såg.

Möt Sydved Så hittar du granbarkborren.

Så hittar du granbarkborren

​Den mycket torra och varma sommaren har gjort att granbarkborren har börjat angripa granskog i större skala, vilket är första gången sen stormarna Gudrun och Per. För att rädda virkesvärden och minska spridningen av granbarkborren krävs nu att vi sätter in åtgärder snabbt. Men först måste angreppen hittas.

Inspiration Gör en enkel höstkrans.

Gör en enkel höstkrans

​Lite tid och inspiration till höstpyssel därhemma? Då kan du göra den här vackra höstkransen av diverse material som naturen bjuder på. Enkelt, billigt, men framför allt roligt!

Kunskap Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

​Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget –för det kommer att behövas!”

Inspiration Rätt rustad för höstjakten!

Rätt rustad för höstjakten!

​Vad väntar därute? Snålblåst och hällregn? Eller frost och kyla som känns i fingrar och tår. Man vet aldrig när det handlar om jakt. Så varför inte rusta sig lite extra i år? Sydved har nosat upp de senaste modellerna och materialen – för passet, strapatsrik spårning och avslappnad After Hunt.

Inspiration Hasselmus

Hasselmus

​Inte många har sett den – den nattaktiva, vintersovande och oemotståndligt söta hasselmusen. Helst vistas den i täta, snåriga buskar eller träd.

Inspiration Plocka trattkantareller och gör en krämig soppa.

Trattkantarellsoppa med ädelost

​Hittade du många trattkantareller i skogen? Då kan du göra denna underbara trattkantarellsoppa till familjen. Svampsoppan blir krämig och matig tack vare tomatpuré, grädde och ädelost som du rör ner före du serverar soppan toppad med persilja.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Bekämpa granbarkborren med sök och plock.

Bekämpa granbarkborren med sök och plock

​Att aktivt se över granbestånden under sommarmånaderna är en viktig åtgärd för att minska risken för barkborreskador. Sök- och plockmetoden innebär att du under hela sommarperioden letar upp angripna stående stammar och snabbt ser till att avverka och frakta bort dem från skogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Gallring av sitkagran i västra delarna av Halland.

Gallring av sitkagran i västra delarna av Halland

​Sitkagranen, som ursprunligen kommer från Nordamerika, har på senare tid blivit ett komplement till vanlig gran. Virket liknar granens, men är segare och starkare. Det går bra att såga till konstruktionsvirke och passar i Stora Enso Hyltes produktion av massa för atttillverja tidningspapper.

Inspiration Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Hos skickliga golvtillverkaren Kährs i Nybro blir vackra ekar till lika vackra golv som efterfrågas i hela Europa. Kährs är en av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

Inspiration Så läser du trädens årsringar

Så läser du trädens årsringar

​I trädens årsringar står tiden still. Ett redskapsskjul vid en kyrka i Småland som visar sig vara Sveriges äldsta träbyggnad. Har du någon gång studerat trädets årsringar är det sannolikt för att räkna ut trädets ålder. Sydved har gått under barken på stammen.

Möt Sydved Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

​"En lång tradition där vi successivt vässat oss, högklassig forskning och ett innovationsdriv. Det är faktorer som tillsammans gör att svensk skogsindustri håller absolut världsklass. Och investeringstakten är hög. Det indikerar framtidstro", säger Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Möt Sydved Vill du bli inköpare i östra och södra Närke?

Vill du bli Sydveds inköpare i östra och södra Närke?

​Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar de östra och södra delarna av Närke.

Möt Sydved Full fart i skogen

Full fart i skogen

​Efter en besvärlig sommar är det nu åter full fart i skogen. Industrierna efterfrågar samtliga sortiment.

Möt Sydved Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

​Stora Enso investerar i ett nytt kompetenscentrum och installation av nya maskiner för bearbetning av grövre fibrer för biokompositmaterialet Durasense vid anläggningen i Hylte.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?