Sydved.se
Inspiration
Ted Eriksson är guide på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand.

En tidsresa på stenhuggerimuseet i Hunnebostrand

Det är en idyllisk sensommarmorgon i Hunnebostrand. Sommarturisterna har lämnat. Men inte solens strålar. Och definitivt inte fiskmåsarna som skrattar hest i hamnen. Den smala vägen upp på berget bjuder inte bara på fina skärgårdsvyer. Den tar dig också med på en tidsresa. När du kliver in på Stenhuggerimuséet är det 1935. Och du ska börja dagens arbetspass…

"Framför dig ligger ett stenblock om 72×72×72 cm. Det väger ett ton. Innan du får gå hem ska det vara upphugget i 512 knott, eller gatstenar. Du får bara betalt för de stenar som har det exakta måttet 9×9×9 cm. Dina verktyg är en handslägga och en uppsättning olika små borr och klyvspett..."

Ted Eriksson, guide på Stenhuggerimuséet i Hunnebostrand, bidrar med sin berättelse till känslan av tidsresa.

– Arbetsdagen började fem på morgonen och slutade åtta på kvällen. Från det att du var 13 år kunde du få jobb i något av de många stenbrott som växte fram på Bohuskusten i början på 1900-talet.

Unik bohusgranit

Råvaran, bohusgraniten, var unik och eftertraktad. Framför allt för att den var klyvbar på tre håll; svall (horisontellt), ståklyv (vertikalt) och vinkelrätt mot ståklyvet, den så kallade tvärsen.

– Bohusgraniten har dessutom naturliga svallklyv, så stenhuggaren behövde inte bryta loss den i underkant. Det har naturen redan sett till, berättar Ted Eriksson.

Det här var egenskaper som gjorde bohusgraniten lämplig till att producera stenblock i olika storlekar. Från minsta gatsten till stora byggnadselement.

– Har du en gatsten i handen kan du ana de olika klyven, tydligast blir tvärsen som har en ruggig och sträv yta jämfört med de övriga.

Från berg till gatsten

Den erfarne stenhuggaren kände sitt berg, fortsätter Ted sin berättelse. Naturliga svarta ränder avslöjade svallklyven. Och naturliga sprickor indikerade hur ståklyvet skulle läggas. Sedan var det "bara" borra sig ner…

– Tre man krävdes; en vände borr (som ett långt järnspett) och två slog med varsin fejsel (stor slägga). När borret nästan var nere i svallklyvet fylldes hålet med lite bergskrut och så sprängdes stenen loss. I sprickan som bildades hälldes finkrut och med det kunde stenen "hoppa ut" någon meter till så att man fick plats för att med muskelkraft och spett flytta stenen.

Vi pratar här om stenblock som kunde vara någon meter högt och 8–10 meter långt. För att kunna påbörja arbetet med att hugga ner det till mindre block behövde man vända det ett kvarts varv. Det gick åt många män för att rubba ett sådant block…

1 slag i sekunden

Med handslägga och små klyvspett började sedan stenhuggarna hugga ner blocket.

– I mitten på blocket gjordes en rak linje med en ritsmejsel. Därefter fram med 16 mm borr och handslägga för att göra fingerdjupa hål längs med linjen. Varje hål tog ungefär fem minuter och krävde ungefär 200 slag.

Alltså 1 slag i sekunden, berättar Ted och slår på borret rytmiskt ett par gånger, ett metalliskt ljud som skär genom det mesta.

– På varje meter gjordes fem hål. Totalt kunde alltså en stenhuggare göra omkring 80 sådana hål om dagen. 16000 slag, med en sådan här slägga, säger Ted och räcker mig släggan. Den är tung …

90 procent på export.

När hålen var klara placerades en rundkil med två kilbläck i varje hål.

– Dessa pressade helt jämnt på stenen och stenhuggaren slog ett slag på varje kil tills stenen delade sig. Och jag lovar dig, ljudet när stenen delar på sig är bland det mäktigaste du kan höra. Det känns i hela kroppen.

Sedan var det bara för stenhuggaren att börja om; hitta mitten och samma procedur igen tills stenen vara nere i knottstorlek. Och ju mindre blocket blev desto mindre och finare verktyg.

Bohusgraniten var eftertraktad. Över 90 procent av det som producerades gick på export. Stenen skeppades iväg från de bohuslänska hamnarna, till destinationer i bland annat Argentina, Tyskland, Belgien, Storbritannien och Frankrike.

Handhugget är kvalitet

För markägare som hade berg på sin mark var det fritt att börja bryta sten. Markägaren kunde också, som ett slags arrende, sälja sitt berg till stenhuggare.

Spåren från stenhuggarens idoga arbete med borrmejslarna kan du ofta se på husgrunder som har stora block. Ett antal vita lodräta vita streck avslöjar att den är delad med bredkil.

– Stenläggare kunde säga precis om stenen var handhuggen eller maskinhuggen. Den handhuggna stenen hade en klang som den maskinhuggna saknade, som var dov i klangen. Och dessutom porös.

Maskinerna som användes för att klyva slog helt enkelt sönder egenskaperna i stenen. Leveranser långväga bort, där stenarna låg och skavde mot varandra, kunde komma fram och vara mer eller mindre bara grus. Det hände aldrig med handhuggen sten.

Stenhuggerimuséet fascinerar

Stenhuggerimuséet bjuder på många olika fascinerande delar; i smedjan finns mängder av verktyg att vrida och vända på. Varje stenhuggare hade sina verktyg och i smedjan vässades och härdades mejslar, borr och spett.

Jag fastnar framför hyllan med de olika facken som är uppmärkta med namn; Harry, Ivan, Eber. Vilka var de? Hur såg de ut? I de små bodarna finns montrar med bilder som kanske kan ge någon ledtråd.

Ute i själva stenbrottet får du en fin utsikt om du jobbar dig uppåt. Det är också fascinerande att se hur berget formats av stenbrytningen, hur svallklyv fungerar i verkligheten.

Hugga 500 knott per dag

Ted kopplar tillbaka till den där arbetsdagen i stenbrottet. Vi skulle hugga knott ni vet. Över 500 stycken närmare bestämt.

– Det var rent ut sagt för jäkla slitsamt. Och till allt elände var det inte ovanligt att man "högg varg". Du kanske hade jobbat på en sten i 3–4 dagar och så lossnade en alldeles för stor bit. Du hade läst stenen fel och gjorde den oanvändbar. Då fick du inget betalt. Tvärtom kunde det till och med vara så att chefen bedömde att "det borde du ha sett". Då fick du betala för stenen. Du kunde alltså ligga på minus när morgondagens arbetspass började om det ville sig illa.

Då tog många chansen att pröva lyckan med kortspel på kvällen.

– Många försökte vinna hem pengarna istället. Det spelades friskt med kort och dracks en hel del. Men det brukar ju sällan vara en lönande kombination i längden, säger Ted.

Kanske var det just dessa livsöden de hesa måsarna i hamnen skrattade åt. Harrys, Ivars, Ebers?

Historiska vingslag huggna i sten.

​Stenhuggerimuséet i Hunnebostrand

Populärt turistmål med guidade allmänna visningar under sommaren. Resten av året sker visningar efter överenskommelse.

Stenbrottet var aktivt 1935–1957. Här bröts sten som transporterades ner till hamnen i Hunnebostrand för vidareförädling till gatsten, kantsten och stora detaljer till husfasader.

Stenhuggerimuséet startade 1993 och drivs av den ideella föreningen Sotenäsgillet. Du hittar enkelt till muséet via tydliga skyltar när du kör in i Hunnebostrand.

Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild

Överst höger: Har du en gammal husgrund med stora stenblock? Kolla om du hittar brytspåren, som visar var stenhuggare slagit ner sina borr i stenen.
Nederst vänster: Varje stenhuggare hade sin uppsättning verktyg. Ordning och reda. I smedjan vässades och härdades verktygen.
Nederst höger: Rundkil med kilbläck som bröt isär stenen med ett jämnt tryck när man slog på kilen med släggan.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Sydved på traditionsenlig skogsdag i Virestad

Sydved på traditionsenlig skogsdag i Virestad

​Lördagen den 14 mars arrangerade LRF traditionsenlig skogsdag i Linnefälle, strax utanför Virestad. Sydvedarna Lars-Göran Eriksson, Niklas Johansson, Ludwig Björkman och Greger Nilsson var på plats för att prata gallring och visa upp en beståndsgående Rottne H8 i sistagallring.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Inspiration Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Hos skickliga golvtillverkaren Kährs i Nybro blir vackra ekar till lika vackra golv som efterfrågas i hela Europa. Kährs är en av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Gallringsakademin

Gallringsakademin utbildar i Tönnersjöhedens försökspark

​Förra veckan var det dags för Gallringsakademins grundutbildning i Tönnersjöhedens försökspark. Med på Sydveds utbildning var nyanställda inköpare och gallringsentreprenörer från fem av Sydveds distrikt.

Inspiration Tax

Tax

Här har vi en charmig och självständig hund med mycket energi och vilja!
Möt Sydved Missa inte skogsdag med Terri och Ponsse på Lönsholma!

Missa inte skogsdag med Terri och Ponsse på Lönsholma!

Välkommen till distrikt Hässleholms skogsdag lördagen den 28 april. Platsen är Lönsholma utanför Vittsjö, hos Ulla och Göran Jansson

Inspiration Glada är en skicklig flygare.

Glada

​Gladan var förr en utpräglad flyttfågel och när den anlände till Skåne i mars var det sed att börja äta merafton, en måltid mellan middag och kvällsvard. Den skicklige flygaren kallades därför också för meraftonsfågel.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så styr du upp planteringshelgen

Så styr du upp planteringshelgen

​Hygget är markberett och plantorna beställda. Släkten är inkallad och nu ska plantorna i jorden. Men hur sjutton styr man upp planteringshelgen på ett bra sätt? Och hur mycket hinner man med? Sydvedare Johan Källeskog hjälper dig med planeringen.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Inspiration Fixa gårdsplanen – gårdens hjärta!

Fixa gårdsplanen – gårdens hjärta!

Det är de små detaljerna på gårdsplanen som gör det. Nu när våren kommer är det perfekt tid att att fixa till detta gårdens hjärta. Kombinera gammalt med lite nytt och gårdsplanen får liv som aldrig förr!

Inspiration Strömmingburgare med coleslaw

Strömmingsburgare med coleslaw

Strömming är god och nyttig mat med mycket omega 3-fettsyror. På våren när strömmingen går in mot land för att leka är det många som passar på att fiska strömming med strömmingstackel. Av fångsten fixar du snabbt till delikata strömmingsburgare till hela familjen.
Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Nöjda leverantörer i Stora Bjälkabygget

Nöjda leverantörer i Stora Bjälkabygget

​Det är alltid roligt när man får ett erkännande från uppdragsgivaren, att de är tillfreds med arbetet som utförs. Här delar vi med oss av några bilder från leverantörer som var nöjda med avverkningen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Stefan Sjögren är ny entreprenör på distrikt Jönköping

​I byn Hjulvhult strax utanför Hestra. gallrar just nu Stefan Sjögrens skogsentreprenad. Sydvedare Mattias Svensson träffar Stefan när han är i full gång med en sistagallring av ett vackert tallbestånd.

Möt Sydved En avverkning bland många ...

En avverkning bland många ...

​Det hör inte till vanligheten att man hugger en, som på många ställen i landet är ett relativt sällsynt trädslag. Men här på en ö utanför Karlskrona är läget ett annat. Här har enen i princip tagit över hela ön och håller tillbaka all annan flora och markvegetation. Därför har man nu gallrat bland enbuskarna för att göra plats till annat. 

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Jesper Gustavssons Åkeri i Kallinge nyinvesterar

Jesper Gustavssons Åkeri i Kallinge nyinvesterar

​Jesper Gustavssons Åkeri, som är beläget i Kallinge, har nyligen investerat i ett nytt komplett ekipage, en Volvo FH 750 Euroklass.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?