Sydved.se

Ett förtroende som går i arv

Kerstin Stureson bjuder på förmiddagskaffe i glasverandan. Smörgås, små kakor och säsongens allra första jordgubbar. Flaggan är hissad och utanför fönstret glittrar sjön Viken ikapp med husets ägarinna. På anrika Braxmaviken Gård, norr om Karlsborg, vilar inga ledsamheter. Kerstin sprudlar av idéer och entreprenörsanda. I nära samarbete med Sydved arbetar hon långsiktigt för att utveckla Braxmavikens unika värden. Ett förtroende som gått i arv. Nils Densborn är den andra generationen Sydvedare på gården.

​Kerstins pappa Sture W Johansson köpte Forsviks bruk och sågverk 1936. Verksamheten var på fallrepet men Sture blåste snabbt liv i den igen.

– Pappa var en företagsam karl, entreprenör ut i fingerspetsarna. Dessutom var han smart nog att sälja av bruket. Han behöll sågen och skogen, berättar Kerstin.

Forsviks skogar omfattade drygt 4000 hektar när Sture hastigt gick bort, bara 56 år gammal. Då var Kerstin tolv år. Forsvik hamnade under förmyndarskap och när de fyra syskonen blev vuxna delades egendomen upp dem emellan. Braxmaviken blev Kerstins. Under lång tid var sedan Braxmaviken navet i ett händelserikt liv.

Pannkakor i Paris

Redan i unga år for Kerstin till Schweiz för att studera. Där träffade  hon sin före detta make och pappan till hennes i dag tre vuxna döttrar: Ann-Louise, Cecilia och Alexandra.

De tidiga åren bodde familjen i Schweiz där Kerstin jobbade på bank. Sedan blev det Frankrike, USA, Malaysia och Singapore samt en kort sejour i Kungsbacka.

– Det var i Kungsbacka som döttrarna upptäckte det här med hästar – och sedan var det klippt. När det var dags för en ny vända till Frankrike i början av 90-talet så tog vi med hela baletten med två ponnyhästar och en hund, skrattar Kerstin.

– Vi bodde utanför Paris. Här fanns en bra skola och möjlighet för flickorna att läsa svenska en dag i veckan. Varje onsdagseftermiddag efter svenskan så gjorde jag sylt och pannkakor. Det där blev väldigt populärt och efter ett tag hade jag huset fullt av ungar på onsdagarna. Det var en väldigt rolig tid!

Under den här intensiva perioden var Braxmaviken familjens fasta punkt. Mangårdsbyggnaden förvandlades från sommarnöje till fullfjädrat året runt-boende, ständigt redo att ta emot med en öppen famn. Men så, i början av 2000-talet, förändrades livet.

– Vi flyttade till England och jag drabbades av en lungsjukdom. Det fick mig att börja fundera över vad jag ville med livet och det hela slutade med skilsmässa. 

Kerstin flyttade hem till Braxmaviken och återupptäckte sitt arv – i dubbel bemärkelse. Det visade sig nämligen att hon inte bara hade ärvt skogen av pappa Sture. Hon hade även ärvt hans företagsamhet.

Gräver där hon står

I dag driver Kerstin framgångsrikt Braxmaviken Gård. Med fokus på långsiktig lönsamhet och ständig utveckling tar hon tillvara fastighetens unika möjligheter. Vid sidan av skogsbruket driver hon även en bergtäkt, två vindkraftverk samt turistverksamhet i form av stuguthyrning och fiskearrangemang.

Båda uthyrningsstugorna ligger granne med Kerstins snickarglada bostad och har en spektakulär utsikt över Viken. Större sällskap har också möjlighet att hyra en del av mangårdsbyggnaden. Gästerna är huvudsakligen från Europa, mestadels tyskar, men på sistone har också många schweiziska gäster hittat hit.

– Jag tror att skogens betydelse för turism och upplevelseindustri kommer att bli allt större. Vi har något speciellt här i Sverige. Det räcker med att man bilar genom Tyskland för att inse vilken otrolig brist det är på utrymme och orörd natur nere på kontinenten, resonerar Kerstin.

Hon var tidigt ute med att satsa på turism. 

– När jag flyttade hem så bestämde jag mig för att gräva där jag  står. Jag anmälde mig till en kurs för fiskeentreprenörer och den lärde jag mig mycket på.  Kerstin vidareutvecklar ständigt sitt erbjudande och i sommar  lanserar hon ännu en nyhet – kräftfiske i Viken. Inkomsterna från  stuguthyrningen och fisket är förstås ett välkommet bidrag till  underhållet av fastigheten och byggnaderna.

– Men turistverksamheten blir också en drivkraft i sig. När det  kommer gäster så vill man ju att det ska vara snyggt!

Herr Bäver simmar förbi

Bortsett från några blygsamma hektar utarrenderad jordbruksmark  i direkt anslutning till gårdscentrum, så består Braxmaviken enbart  av skog. Fastigheten är välarronderad i ett enda skifte och mycket  variationsrik.

Från höjderna ovanför Viken sluttar marken ner mot sjön, där fastigheten följer strandlinjen i många kilometer. Magrare  talljordar varvas med bördiga granmarker – som mest g36. Hälften  är gran och tallen kommer hack i häl. Lövinslaget är varierat och  omfattar även några mindre, unga ekbestånd. 

Vattnet är ständigt återkommande på fastigheten. Bäckfårorna  dansar utmed sluttningen för att ansluta sig med Viken – en perfekt  miljö för bäver.

– Herr Bäver ser jag varje eftermiddag, klockan fem. Då kommer  han simmande förbi mig ner mot sjön! Det märkliga är att jag aldrig  ser honom simma tillbaka igen… 

Närheten till vattnet är både en välsignelse och en utmaning,  tycker Kerstin. I turistverksamheten ger det många fördelar – men  skogsbruket blir mer komplicerat.

– Skyddszonerna är många och långa. Och så har vi den lilla detaljen  att fastigheten också omfattar en ö. Spetsnäset är hela 80 hektar  och helt beskogad. Då krävs det  uppfinnings-rikedom när man ska  avverka. När Sydved slutavverkade för några år sedan så fick de helt sonika bygga en bro över Göta Kanal!

Densborns väg

Som skogsägare är Kerstin mycket affärsmässig och det är också en  av anledningarna till att hon har valt att samarbeta med Sydved.

– När jag förstod att Lars läste Dagens Industri han också så  tänkte jag att det här blir bra. Och det blev det ju!  Lars, det är Lars Densborn, Kerstins tidigare men numera pensionerade Sydvedare. 

– Allt jag kan om skog har jag lärt mig genom vårt samarbete,  konstaterar Kerstin som nu överlåtit förtroendet till nästa generation  Sydvedare. Som av en händelse råkar det vara Lars son, Nils  Densborn. Nils har jobbat som inköpare på distriktet i tre år nu och känner Braxmaviken som sin egen ficka. 

– När man får förtroendet att hjälpa till att förvalta en gård som  Braxmaviken, så har man ett stort ansvar. Man vill göra sitt allra  bästa, och då tar man hand om skogen som om det hade varit ens  egen, resonerar Nils som inte alls hade tänkt gå i pappa Lars fotspår. 

– Nej, jag är uppvuxen med skogsfolk och jägare och kände att  jag ville göra något annat. Istället blev det Volvo i Skövde.  Men så kom lågkonjunkturen och jag tänkte att jag i alla fall kunde  pröva skogsbruksskolan. Och sedan var jag fast!, ler Nils som uppskattar  Kerstins affärsmannaskap till fullo. Tillsammans optimerar  de utfallet genom att planera och samordna insatserna. 

– En gång hade jag en besökare som kommenterade att fastigheten var välskött och att insatserna var gjorda i rätt tid. Då blev  jag jätteglad. Det är den bästa komplimangen man kan få!, säger  Kerstin.

– Just nu arbetar vi aktivt med att bygga upp virkesförråden och  jag är försiktig med avverkningar. I ärlighetens namn så har jag  tagit ut lite för mycket tidigare. Min grundtanke är att det som  skogen genererar ska gå in i fastigheten igen. Bland annat har vi investerat i nya och förbättrade skogsbilvägar. Här och var har vi också anlagt mindre bilvägar för privat bruk, så att jag, jägarna och mina turister kan ta sig fram, berättar Kerstin som alltid har en burk 5-56 i fickan.

– Smörjer man upp bommarna varje gång man ska igenom så håller de sig fina…

Ett öga på marknaden

Så, vad förväntar hon sig då av samarbetet med Sydved?

– Först och främst ska det finnas ett ekonomiskt tänk. Min samarbetspartner  i skogen ska också vara mitt öga på marknaden. Jag  vill få tips och råd om vilka sortiment som är gångbara för tillfället.  Om det är mer lönsamt att skriva kontraktet i dag istället för om en månad, så vill jag att min Sydvedare gör mig uppmärksam på det.

– För det andra så uppskattar jag att Sydved har bra entreprenörer.  De är skickliga och tycks trivas med organisationen som de  jobbar för. Det verkar finnas ett gott ledarskap. Sedan förväntar jag mig inte att min Sydvedare ska hjälpa mig att planera bommar  och vägar eller beskära ett vårdträd. Men jag blir förstås väldigt glad och tacksam när det händer! 

Så har också de två generationerna Sydvedare på Braxmaviken  förärats ett hederstecken. Kerstin har döpt skogsbilvägarna efter  personer som betytt mycket för fastigheten och numera finns även "Densborns väg". 

– Fast jag har inte hunnit få upp skylten ännu, men tanken är att den ska vara av samma modell som den här, säger Kerstin och  pekar ut en skylt som det står Pettersson på. Pettersson, det var  skogvaktaren på Forsvik på den tiden man höll sig med en egen.

Älgarna saboterar

Enda smolket i glädjebägaren är älgarna. Älgbetningsproblematiken  är ett faktum på Braxmaviken som har många föryngringar som  är hårt angripna. Plantorna är ätna in till bara stammen och på  vissa håll är de knäckta på till synes rent okynne. Nils och Kerstin försöker begränsa skadorna genom att tänka smart. De håller igen  på röjningen i bestånden som gränsar till föryngringsytorna. Förhoppningen  är att detta ska erbjuda älgarna så pass mycket foder  och sysselsättning att plantorna får komma upp i lugn och ro.

Jakten planeras också strategiskt, men till syvende och sidst är det ökad avskjutning i hela älgskötselområdet som måste till.

Men just nu är älgjakten långt borta. Turisterna har börjat anlända till Braxmaviken och Kerstin har fullt upp med att vara värdinna.  Och så ska familjen ha sitt. Döttrarna med familjer – totalt har det blivit fem barnbarn och ett sjätte är på väg – kommer gärna och hälsar på. 

– Det roliga är att de alla tre har gift sig med män som jagar och kan köra traktor. Det är ju alldeles lysande!, skrattar Kerstin och serverar franska mandelbiskvier med en doft av apelsin. Det är nämligen till södra Frankrike och den lilla byn Vence som Kerstin åker när hon själv vill koppla av. Här njuter hon av den provençalska livsstilen tillsammans med sin nya livskamrat Jan.

– Vi brukar säga att vi är kompanjoner, eller compagnons som fransmännen kallar det. En alldeles förträfflig beskrivning!

Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild
Artikelbild

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

Hållbar utveckling: 5 heta områden för forskning

​Cross Laminated Timber (CLT), kompositmaterial , mikrofibrillär cellulosa, lignin och textilier är fem områden där det sker skoglig forskning.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Lyckas med svamplockningen.

Så lyckas du med svampplockningen

​​Med svampplockning får du frisk luft och en härlig tur i skogen, förutom den förhoppningsvis fulla korgen svamp som du gör något gott av när du kommer hem. Men var försiktig, så att du inte får med giftsvamp i korgen!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

Viltkorv i bröd med rökig majonnäs

​Det enkla är det goda! Och enklast av allt är korv med bröd! Gärna serverad vid en eld utomhus. Briljera lite extra i vinter och bjud på viltkorv med raffinerat rustika tillbehör, som inlagd kål, rökig majonnäs och rostad scharlottenlök.

Artikelbild

Ännu bättre koll på avverkningen!

​I vår har Sydveds maskinförare vidareutbildats i bland annat automatiserad gallringsuppföljning och Sydveds standard Generell Naturvård. Allt inom ramen för Gallringsakademin, Sydveds målinriktade satsning för att driva utvecklingen och höja kvaliteten i gallringsskogen.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta gallring

Fakta gallring

​Gallring är den viktigaste åtgärden du kan göra i skogen. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa stammarna skapar du ett värdefullt bestånd. Dessutom kan du göra lönsamma virkesuttag flera gånger under skogens omloppstid.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

En

Enen – Nordens cypress

​Nordens cypress har det pelarlika trädet med blåsvarta bär ofta kallats. Enen växer långsamt och når hög ålder. Den äldsta en som hittats i Sverige var 840 år gammal och fanns i Sareks nationalpark.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.