Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Backstugan var en liten, mycket enkel stuga utan egen jord som låg på en jordägares mark eller på byns allmänning. Många av backstugusittarna var gamla och utfattiga, men det fanns även hantverkare.

Från slott till koja – tidernas boenden

Följ med på vår resa som visar skilda sätt att bo på genom tiderna.

​Backstuga

Backstugan var en liten, mycket enkel stuga utan egen jord som låg på en jordägares mark eller på byns allmänning. En backstuga kunde också vara ingrävd i backen med väggar som till vissa delar bestod av jordvallar. Delarna över marken var vanligtvis i sten och södersidan låg ofta helt ovan jord. Människorna som bodde i backstugorna kallades backstugusittare och kom socialt sett från skilda grupper. Många var gamla och utfattiga personer, men det fanns också relativt välbeställda hantverkare och dagsverksarbetare. Till backstugan hörde i regel en mindre bit jord – lagom stor för ett potatisland. Backstugusittarna arbetade ofta för markägaren och fick betalt med mat och ved. En del ägnade sig åt hemslöjd, fiske, hemindustri som vävning och sömnad. Men det var ofta ont om arbete och många fick svälta.

Herrgård

En herrgård, eller herresäte som det också kunde kallas, var en lantegendom byggd på ett sätt som "anstod en herreman" Till herrgården räknades både jordegendomen eller godset och corps de logis, det vill säga huvudbyggnaden eller bostadshuset. På medeltiden och under 1500- och 1600-talen var de högre ståndens huvudgårdar ofta fritagna från skatt. I slutet av 1600-talet började även herrgårdar utan säteriprivilegier byggas och på 1700-talet byggdes många bruksherrgårdar. Under det tidiga 1800-talet anlades åtskilliga herrgårdar på större, kapitalistiskt inriktade jordbruk. Gårdarnas stil kunde variera från slottsliknande byggnader till mer blygsamma parstugor. Ibland är det svårt att dra gränsen mellan en herrgård och ett slott.

Torp

I byns utmarker, avsides från gårdarna, låg torpen som från början var små odlingslotter som bebyggdes. Under 1600-talet började man använda benämningen torp för små jordbruk som ingick i en större egendom, men som brukades av annan än markägaren. Torparen betalade hyra i form av dagsverken till ägaren. Det var ofta sämre mark som erbjöds torparen och nyodlingen trängde allt djupare in i skogarna. Mot slutet av 1800-talet ersattes i många fall dagsverken med kontant betalning eller arrende. Det fanns till exempel fiskartorp (arrendet var delvis fisk), kronotorp (torparen var skyldig att hjälpa till vid skogens bevakning och skogsarbete) och soldattorp (som en del av lönen fick soldaten odla jorden). Arrendelagstiftningen som kom 1943 förbjöd dagsverksarbeten och ordet torp mister därmed sin betydelse som arrendeform. Idag när man pratar om torp är det ofta en liten, äldre stuga på landsbygden, många gånger använd som sommarstuga, som man tänker på.

Mangård

Mangården är huvudbyggnaden på en större gård. Ursprungligen var det bostadshuset på en lantgård med närliggande byggnader som man kallade för mangård, till skillnad från ladugårdar, stall, ekonomibyggnader och andra lantbruksbyggnader. Mangården kunde även avse själva gårdsplanen. I senare tid är mangården enbart bostadshuset på en lantgård. En vanlig form av mangårdsbyggnad är parstugan, som är en symmetrisk byggnad med förstuga och bakomliggande kammare i mitten och ett större gavelrum på varje sida. Ett av rummen, dagligstugan, användes som kök, sovrum och vardagsstuga. Det andra, anderstugan, var ofta oeldad till vardags och användes vid fester och blev i senare tid finrum. När rummet inte användes förvarade man husets finkläder och linneförråd där.

Slott

Ursprungligen var slottet en påkostad och ståtlig byggnad för kungar, furstar eller andra rika, mäktiga personer. Fram till 1600-talet var slotten ofta befästa för att skydda mot fiender. Vasaslotten Vadstena slott och Kalmar slott är exempel på befästa renässansslott. Ett slott kunde också vara uppfört av staten och fungera som administrativt centrum. I dag kan även en större herrgårdsbyggnad som är i privat ägo kallas slott. Slott är ofta anlagda på ett sätt som framhäver byggnaden. Alléer fram till själva slottsbyggnaden och en park i nära anslutning till slottet är ofta vanligt. Ordet slott kommer av lågtyskans ord slot, som betyder befäst plats, slott. Widtsköfle slott i Kristianstads kommun är en av de bäst bevarade renässansborgarna i Sverige.

 

Liten bild

En herrgård var en lantegendom byggd på ett sätt som «anstod en herreman».  Gårdarnas stil kunde variera från slottsliknande byggnader till mer blygsamma parstugor.

Liten bild

I byns utmarker låg torpen som från början var små odlingslotter som bebyggdes. Torparen betalade hyra i form av dagsverken till ägaren.

Liten bild

Mangården är huvudbyggnaden på en större gård.  En vanlig form av mangårdsbyggnad är parstugan, som är en symmetrisk byggnad med förstuga och bakomliggande kammare i mitten och ett större gavelrum på varje sida.

 

Liten bild

Ursprungligen var slottet en påkostad och ståtlig byggnad för kungar, furstar eller andra rika, mäktiga personer. Fram till 1600-talet var slotten ofta befästa för att skydda mot fiender.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

​Sommarens soliga dagar. Perfekta för att förbereda sig inför höstens jakt. Se över jakttornen, öva på skjutbanan och, sist men inte minst, vårda viltet på dina marker. Låt dig inspireras av jaktvårdskonsulent Tomas Granberg!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.