Sydved.se
Inspiration
Hönsen ger nytt liv åt lagårdsbacken

Hönsen ger nytt liv åt lagårdsbacken

Drömmer du om egna sprättägg? Gör slag i saken! Höns är lättskötta djur som kräver lite jobb. Väljer du en lantras får du dessutom ett vackert inslag på gårdsplanen, samtidigt som du gör en kulturgärning. Ronny Olsson, som ligger bakom boken "Höns, ankor och gäss – Handbok för nykläckta lantrasägare", berättar hur du går till väga.

Tomma lador och uthus finns det gott om på våra skogsfastigheter, och allt färre av oss har
erfarenhet av att hålla djur. Men höns kanske kan vara en idé för den som vill ha lite kackel på lagårdsbacken?

Absolut, säger Ronny Olsson. Ronny, från Gyllsjö utanför Klippan, är en av landets specialister på lantraser. Han är aktiv i flera olika bevarandeföreningar och sitter bland annat i styrelsen för Svenska Lanthönsklubben.

– Hönsen och katterna är det sista som lämnar gården. Äldre människor som väljer att bo kvar på sin gård har ofta kvar sina höns, även om de har gjort sig av med alla andra djur. Orsaken är att höns är så lättskötta.

Förespråkar frigående

Svenska Lanthönsklubben ivrar för bevarandet av de svenska lantraserna och vill helst se små hushållsflockar som hålls så fritt och naturligt som möjligt.

Den höna som har lyckan att få leva sitt liv i hönshuset hos någon av Svenska Lanthönsklubbens 2000 medlemmar kan räkna med att få sprätta runt i dynghögen efter behag och kan lugnt ruva fram sina kycklingar och bala under favoritbusken.

Klubbens verksamhet går främst ut på att bevara raserna i levande genbanker och man anordnar inga utställningar.

Vaksam på rovdjur

En orsak till att lantraserna är så lättskötta, är att de inte är framavlade för en viss specialitet. Däremot är de generalister – och specialister på att överleva.

En lantrashöna lägger drygt 100 ägg per år och var tredje höna ruvar fram kycklingar. Äggen från en lantrashöna känner du igen på att de oftast är ljust bruna och har en generös gula.

"Att satsa på lantraser är inte bara en kulturgärning – hönsen är ju vackra också!"

– Det spelar ingen roll hur mycket du försöker manipulera en lantrashöna med foder, ljus och värme. Hon värper inte mer för det. Men hon är djävulskt vaksam. Mina Åsbohöns kan skilja mellan en glada och en hök. Är det en hök är hönsen puts väck innan man hinner blinka. Rovdjur får man alltid räkna med, men lantrasernas vaksamhet och reproduktion gör att de kan gå fritt utan större problem.

Räddat kulturarv

De svenska lantraserna har utvecklats under lång tid, och har påverkats av lokala förhållanden. Förr i världen hade varje trakt sin hönstyp. Det var runt år 1900 som specialförädlade höns med utländsk härstamning på allvar gjorde entré i hönsgårdarna.

Framförallt var det värprasen Leghorn som togs in i landet och maskinkläcktes i stora mängder. Därefter fortsatte specialiseringen. Lantraserna offrades, medvetet, på produktionens altare.

Det var först i skarven mellan 1980- och 1990-tal, när FN-konventionen om biologisk mångfald kom till, som allt fler insåg värdet av att bevara de små spillror som fortfarande fanns kvar.

Entusiaster for land och rike runt i jakten på gamla gårdsflockar som överlevt. Då var Ronny Olsson redan veteran i sammanhanget och hade räddat Åsbohönan, som är de fattiga skogsbygdernas alldeles egen höna.

Skogsbygdernas höna

– Allt började med min morbror Malte som var verksam som snickare i trakten. En dag blev han kallad till tre äldre damer som behövde hjälp. Hemma på gården hade de en stor flock höns som fick gå runt precis som de ville, inne och ute. Jag tror till och med att de värpte i sängarna. Malte tyckte att det var rackarns fina höns och fick med sig några som betalning. Jag fick hälften. Några år senare var damerna borta och hela flocken slaktad.

Går man i hönstankar i Småland och norra Skåne är Åsbohönan ett naturligt val. Men man ska inte känna sig tvungen att satsa på en speciell ras, tycker Ronny.

– En del av charmen med lantraserna är att de kan få så många olika färger – och att de får lov att ha det. Välj den du tycker om! De flesta av våra lantraser är väl anpassade till vårt klimat och klarar sig fint i alla delar av landet.

Liten bild 
Liten bild 
 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Vid jägarbrasan i blek decembersol

Vid jägarbrasan i blek decembersol

Dagarna blir allt kortare och det känns viktigt att ta vara på varje solglimt i december. För den frilufts- och jaktintresserade är det mycket värt att kunna fånga dagen och njuta av en stunds småviltsjakt nu när jakten på högvilt börjar klinga ut.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!