Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Handgjort papper med blommor och blad

Eva Sandegren är konsthantverkare i pappersbranschen. I det lilla mysiga "pappersbruket" i Gränna får hennes handgjorda papper liv av färska stjälkar, blommor och blad. Det till synes spontana och slumpmässiga i de glada arken är i själva verket frukten av mer än 20 års experimenterande. Själv vill hon hävda att vem som helst kan göra papper hemma i köket. Häng med in i verkstan så får vi se hur hon gör.

Evas papperstillverkning är så långt från industri du kan tänka dig. Men samtidigt är alla moment samma som i det stora bruket, det finns liksom inga genvägar från massa till färdigt papper. Eva köper nu för tiden sin massa från Tumba bruk.  Men det var inte så det började.

Det första pappret gjorde jag med en hushållsmixer och uppblötta äggkartonger, säger hon och skrattar. Men det blir inte så fint papper om man använder returfiber. Allt mitt papper är idag syrafritt och används bland annat av konstnärer.

Holländare i Gränna

Ganska nystartad i slutet av 1980-talet fick hon nys om en gammal "holländare", en maskin för malning av pappersmassa, som använts på Munksjös papperslaboratorium. Den blev så småningom hennes egen och hon kunde nu riva sin egen massa lite mer rationellt och under kontrollerade former. Den uppblötta massan körs i cirka 45 minuter i holländaren till en vit välling. Sen är det bara sätta igång.

Evas signum är bladen och blommorna som fångas i den vita pappersmassan. Växtdelarna tar hon färska och lägger i karet med massan. Som med en håv lyfter hon upp sin skapelse med en kvadratisk ram klädd med ett finmaskigt nät som gör att vattnet kan rinna av. Det blöta arket läggs mellan två yllefiltar på guskbrädan (bräda med välvd översida för att underlätta att trycka av arket) och mer vatten kan försvinna när det blötpressas. Arken får sedan torka i rumstemperatur, därefter torrpressas de med 20 tons tryck i en hydraulpress. De är nu redo att bli inbjudningskort, tackkort, kuvert eller bara ett konstverk i sig.

Startade eget

Eva var bara 24 år när hon sa upp sig från ett fast jobb som grafiker på Jönköpings-Posten, satsade allt på ett kort och blev pappersmakare.

– Jag kände verkligen att jag inte ville ha ett vanligt jobb. Redan när jag var 17 gick jag en starta-eget-kurs. Det var på en resa till Wales jag såg en tjej som gjorde eget papper. Jag skrev ett brev till henne, fick möjligheten att komma och hjälpa henne under några veckor på sommaren 1988. Jag öppnade min egen verkstad samma år.

På frågan vad det är som gör jobbet lika spännande i dag som för 22 år sedan, har Eva många svar:

– Jag gillar kontrasterna – papper är både manligt och kvinnligt, det är både hantverk och konstverk, långsamt och snabbt. Det är ett meditativt långsamt jobb att göra en serie papper, samtidigt som varje papper är oförutsägbart i det ögonblick det skapas. Det går inte att styra helt.

Om man inte nöjer sig med att titta på när Eva gör papper för öppen ridå i sin verkstad, utan vill pröva själv, finns så klart möjlighet till det. Eva och hennes dotter Matilda håller ofta och gärna kortare eller längre workshops i verkstan som ligger i den vackra Hallska gården i Gränna.

– Man kan köra i ett par timmar eller en hel helg i lite större sällskap, berättar Eva.

Hjälper mamma

Matilda har sommarjobbat och hjälpt Eva i verkstan i drygt ett år nu, men om yrket går i arv är alldeles för tidigt att säga.

– Visst vore det kul med nya idéer, men hon måste få pröva sig fram, med det hon vill och känner för.

Pappersmakeri har annars långa traditioner i Gränna. Redan på 1600-talet startade Greve Per Brahe d.y. ett pappersbruk i Röttle, vilket blomstrade i mer än 200 år. Även Eva har sin tur väckt nya pappersmakare, som startat eget, både män och kvinnor.

– Jag vill inspirera andra att plocka fram det kreativa inom sig, säger Eva till sist.

Papperstillverkning – kort historia

Var och när?

Det första pappret tillverkades i Kina år 105 e.kr. Men det dröjde ytterligare 500 år innan konsten spreds till andra länder. Araberna var snabba att ta till sig papperstillverkning och Bagdad blev tidigt ett papperscentrum. Araberna tog i sin tur med sig tekniken till Spanien i början av 1000-talet. Först mot slutet av 1300-talet började vi nordbor att tillverka eget papper. Från och med mitten av 1800-talet dominerar det industriellt producerade pappret helt.

Hur då?

Det första pappret i Kina tillverkades av växtfibrer direkt, medan araber och européer höll fast vid bomullslump som råvara. Den ökade efterfrågan gjorde behovet av alternativ större. Halm var en tidig råvara.

Försök gjordes också att på olika sätt lösa ut cellulosafibern ur våra vanliga träslag, både mekaniskt genom slipning, och kemiskt genom kokning under högt tryck.

Tall och gran ger en längre fiber (3–5 mm) än till exempel björk och andra lövträd. De olika fibrerna kan blandas för olika pappersegenskaper.

Fram till 1940-talet var den så kallade sulfitmetoden den dominerande, men ersattes då snabbt av sulfatmetoden, som ger ett starkare papper. Den sistnämnda processen innebär att träflis kokas i vitlut (bland annat natriumhydroxid och natriumsulfid) för att separera fibrerna och bli av med bindemedlet lignin. Så tillverkas det mesta pappret i dag i Sverige och internationellt.

 

Liten bild 
Liten bild 
 

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Stora Enso och Gasum ingår samarbete om att göra förnybar energi av spillvatten.

Satsning på biogas på Nymölla: förnybar energi av spillvatten

​Stora Enso och energibolaget Gasum bygger en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Anläggningen kommer att förvandla brukets spillvatten till förnybar energi.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Artikelbild

Bland tomtar och troll i Bauerskogen

​Sagokonstnären John Bauer har mer än någon annan påverkat bilden av hur en svensk skog ska se ut. Med sina folkkära illustrationer för "Bland tomtar och troll" skildrade han skogens kraft och mystik på ett sätt som fortfarande förför.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Äggmacka med avokado och chili

Äggmacka med avokado och chili

​Varför nöja sig med ett ägg rakt upp och ner? Gör lite mer av äggen i år! Testa äggmacka med avokade och chili.

Sydved: Tips och råd för dig som planterar i höst

Tips & råd för dig som höstplanterar

​Hann du inte med planteringen i våras? Ingen fara, på de flesta granmarker kan man plantera både höst och vår. Här ger vi dig några tips på hur du lyckas med planteringen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Skogsmård

Skogsmård

​Skogsmården finns i nästan hela Sverige och är nästan lika skicklig som ekorren på att klättra i träd och kasta sig mellan trädkronorna. Bäst trivs den i gammal skog där den både hittar skydd och varierad föda.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.