Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Den här bjässen med specialsmitt stål och skaft av mammutben, giraffben, aluminium och grönbetsad björk tillhör knivmakare Staffan Pantzars mest exklusiva skapelser.

Kniven – alla verktygs moder

Alla har en, och alla använder den flera gånger om dagen. Så är det i dag och så har det varit i tusentals år. Det handlar om kniven, alla verktygs moder. Fortfarande lika aktuell – på skogsturen som på fina krogen i storstaden. Principen med det här universalverktyget tycks oföränderligt: Ett vasst blad och ett skaft lämpligt att hålla i. Svårare är det inte. Genialiskt enkelt!

Säg ordet kniv och väldigt många tänker garanterat på en liten rödskaftad tingest med ett blad där det står Frosts präglat i stålet. Det där är nog själva sinnebilden – urkniven – för de allra flesta av oss.

Hur blev det så egentligen? Varför blev den lilla orten Östnor utanför Mora Sveriges knivcentrum?

Först och främst handlar det om rätt förutsättningar. I Dalabygden fanns råvarorna; stål och trä. Runt Mora fanns sedan länge dessutom en levande hantverkstradition och många sysslade med smide. Det fanns mängder av mindre anläggningar som tillverkade den moderna                        Moraknivens "äldre släktingar".

Men för att något ska slå igenom krävs en entreprenör. Erik Frost var en sådan, och när han 1899 bytte inriktning på sin verksamhet, från timmerkälkar till knivar, tog historien om vår nutida bild av Morakniven fart.

De röda skaften

Från och med 1930-talet fick knivarna de röda skaften. Och så har de sett ut sedan dess, även om läderslidan sedermera blivit av plast och sortimentet växt så att den klassiska träskaftade modellen bara utgör en bråkdel av den totala produktionen. Men fabriken ligger där den ligger, i samma lilla by. Och vice vd på Mora of Sweden (som köpt upp Frosts) ä ingen mindre än Eriks barnbarns barn, Anders Brask. Traditionen lever alltså i allra högsta grad.kniven-022sol.jpg

– Hantverk och industri har varit den här byns leverne ända sedan 1700-talet. 900 är sysselsatta i de olika industrierna i Östnor, men vi är bara 400 som bor här, berättar Anders när han visar runt bland maskinerna som spottar ur sig uppemot 25 000 knivar per dag.

Slipningen ett eget kapitel

Både volym och sortiment har svällt genom åren. I dag går 60 procent av produktionen på export.

 – Den billiga plastskaftade Morakniven för hantverkare och industrin står för volymen och där är nästan hela linjen robotiserad. Men sen gör vi specialprodukter också, som en del finare jaktknivar och slöjdverktyg. Då måste det fortfarande till lite handarbete och pyssel med slipningen, säger han.

Slipningen är ett kapitel för sig och förstås en avgörande detalj för knivens användning. Relationen mellan valet av stål och vinkel på eggen är det som styr knivens skärande egenskaper.

Hos Frosts jobbar man med både rostfritt stål och kolstål.

– Kolstål är billigare och är lätt att slipa om. Men å andra sidan blir det snabbt slött igen. Det rostfria stålet är dyrare och har mycket högre slitstyrka men är svårare att slipa om, förklarar Anders Brask.

Rostfritt till fiskekniven 

Så vilken typ av blad ska man välja när man står i järnaffären och ska köpa en ny fiskekniv?

Staffan Pantzar är vice ordförande i Svensk Knivförening. Han har gjort knivar i femton år och svarar:

– Gäller det en brukskniv ska du alltid välja rostfritt stål. Den håller skärpan och går visst att slipa om, om man gör på rätt sätt vill säga. Bäst är en bandslip, men det gäller att ta det försiktigt så att bladet inte går varmt och härdningen förstörs, förklarar Staffan.

Han fastnade för knivslöjdskonsten i början på 90-talet och sedan dess har intresset bara växt. I villagaraget utanför Jönköping har bilen fått lämna plats för en verkstad utrustad med alla tänkbara prylar som krävs för att tillverka exklusiva knivar. Överallt hänger små skärverktyg, borrar och mejslar, och på golvet står slipmaskiner, bandsågar och fräsar.

Behöver man så här mycket verktyg för att göra en kniv?

– Nej, skrattar Staffan, men håller man på några år samlar man på sig en hel del saker.

Hjorthorn och mammutben

Själva bladen köper han färdiga, men skaft och slida konstruerar Staffan efter eget huvud. I ett par stora skåp finns träämnen för framtida bruk. Det är masurbjörk, lönn och ask, men även mer exklusiva träslag från USA och Sydamerika. Här finns även mer udda material som hjorthorn och mammutben (!) som blivit Staffans senaste favoritmaterial.

När Aktivt Skogsbruk hälsar på håller han just på att lägga sista handen vid några exklusiva knivar som han ska ta med sig till en stor mässa i Atlanta, USA.

– Som den här till exempel, säger han och visar upp en 42 centimeter lång och smått skräckinjagande kniv med skaft av mammutben, aluminium, giraffben och grönbetsad björk.

Ett sådant konstverk tar många timmar i anspråk och vill någon köpa den får man räkna med att lägga upp cirka 10 000 kronor.

Inget man tar med sig på älgjakten…

– Nej, då ska man ha en brukskniv som den här en liten kortbladad kniv med skaft i svensk masurbjörk. Det är den har typen av knivar som de flesta gör. Den andra är bara för "show".

Kniven följde genom livet

Knivarna som våra förfäder från stenåldern använde sig av är så långt ifrån show man kan komma. Då var det en verklig basnivå som gällde, det kan vi se på de många fynd av flintredskap från arkeologiska utgrävningar.

Flinta som material användes i många tusen år, men från och med äldre järnålder (500 f Kr) blir kniven av smitt järn och en produkt i var mans ägo.

– När man betraktades som vuxen fick man sin egen kniv. Sedan följde kniven personen, ofta genom hela livet. Man kan faktiskt dra slutsatser om hur gammal en människa var beroende på hur hårt nerslipad kniven är, säger Olle Hörfors från länsmuseet i Linköping.

Han har själv grävt fram mängder av knivar, och blir inte längre förvånad om det dyker upp ett rostigt blad med 2 000 år på nacken ur jorden.

– Nej. En slidkniv av Moratyp såg ungefär likadan ut då som nu. Bortsett från plastskaftet då, säger han och skrattar.

 

Steg för steg när Staffan gör en kniv

  1. Staffan har sågat till en lämplig bit masurbjörk och ritar ut var bladet ska passas in.
  2. Efter att ha borrat några hål fortsätter han med hålsåg och ett litet stämjärn för att göra ett lagom stort utrymme där bladet ska fästas i skaftet.
  3. Den del av bladet som ska sättas i skaftet kallas tånge. Här har Staffan slipat ut "hullingar" så att tången ska få fäste i träet.
  4. En beprövad mall är bra för att få till skaftets form.
  5. Med bandsågen går det snabbt att såga till grundformerna.
  6. Nu är det dags att limma tången i skaftet. Ansiktsmasken är ett bra skydd mot limmets farliga ångor.
  7. Nu börjar det likna något! Staffan är inne på slutfinishen. Först en grov rasp, och därefter allt finare slippapper.
  8. Det färdiga skaftet impregneras med en blandning av rå linolja och balsamterpentin. För bästa resultat bör skaftet stå i ett glas över natten.
  9. Klart! "En perfekt brukskniv. Med en sån här kan du göra allt från att ta ur en älg till att skiva falukorv", säger Staffan.

kniven-007sol.jpg 

Startkit för knivslöjd


Det är inte så svårt som man kan tro att göra sin egen kniv, åtminstone inte om man bara slöjdar skaftet. Fina blad med hög kvalitet finns att köpa färdiga. Många av de verktyg som krävs kanske redan finns i hushållet. Har du det som finns i listan nedan är det bara att sätta i gång:

  1. En stadig arbetsbänk med skruvstäd och god belysning.
  2. Borrmaskin
  3. Bandsåg eller fogsvans
  4. En liten hålsåg
  5. Skjutmått
  6. Små filar, raspar och stämjärn
  7. En rulle eltejp
  8. Slippapper
  9. Lim, balsamterpentin och linolja
  10. Ansiktsmask (för skadliga ångor från limmet)

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Vid jägarbrasan i blek decembersol

Vid jägarbrasan i blek decembersol

Dagarna blir allt kortare och det känns viktigt att ta vara på varje solglimt i december. För den frilufts- och jaktintresserade är det mycket värt att kunna fånga dagen och njuta av en stunds småviltsjakt nu när jakten på högvilt börjar klinga ut.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!