Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

 

Levande trätak

Traditionellt är det kyrkostiften som har beställt när en äldre kyrka ska renoveras. På senare år har det dykt upp nya kunder och projekt; alltifrån moderna villor till en viss Mattisborg på Astrid Lindgrens värld. "Tak och fasader av ekspån andas och lever, är underhållsfria och håller i 100 år, minst", säger Lars Brihall på Saljebygdens Tak- och fasadspån.

Det är en vacker bygd. Kullar, sjöar och skog lappar ihop ett böljande täcke. Jag svänger av stora vägen upp mot gården där Lars Brihall väntar.

Långa staplar av tunt virke, spån, avslöjar att jag har kommit rätt. Det är varmt för årstiden, men inne i maskinhallen är det svalt. Och det luktar fränt, ni vet den där karaktäristiska, lite sura, doften som uppstår när man sågar ek.

Här på gården har Lars med familj bott sedan 1995. Och när de köpte gården tog Lars även över takspånsverksamheten.

– Då som nu ser jag det som ett bra komplement till de 60 mjölkkorna, jordbruket och skogsbruket. Men jag måste medge att takspånsproduktionen faktiskt har överträffat mina förväntningar. Och efterfrågan växer hela tiden, säger han.

Allt mot beställning

Under vinterhalvåret går takspånstillverkningen för högtryck och från november till februari sysselsätter företaget tre, fyra man.

Från att tidigare köpt och spjälkat främst fur är det numera nästan bara att såga ek som gäller.

– Tätvuxen fur är svår att få tag på. Dessutom kräver den processen tjärkokning av spånen. Ek är förvisso mer krävande att såga, men behöver i princip ingen efterbehandling alls. Möjligen kan man tjära det när det har legat något år. Men då egentligen bara för färgens skull. Ekspånet är mycket tåligt och klarar även saltpåverkan utmed kusterna väl.

Lars köper sågad ek och kapar den först i rätt längder. Längderna kan variera något då all tillverkning sker mot kundbeställning. Kapbitarna sågas sedan mitt itu med en specialsåg. Det färdiga spånet får då en kilaktig form.

Torkas utomhus

Numera skjuts nästan alla spån fast med spikpistol. Men vill man hellre spika fast spånet måste man först borra hål för spiken.

– Hålet måste vara lite större än spiken om man vill vara säker på att spånet inte ska spricka. Man får aldrig glömma att det är ett levande material som krymper och sväller. 

Därefter vidtar torkning och lagring utomhus.

– Spånen staplas med mellanlägg för luftgenomströmning. Två, tre veckor är lagom torktid under vinter och tidig vår. Det är egentligen bara då det fungerar optimalt. På sommaren torkar spånet för snabbt och det blir sprickor. 

Tillverkningen är ett hantverk. Varje spån kräver flera moment av mänsklig handpåläggning. För den som ska beställa är planering och framförhållning viktigt.

– Det går inte att i mars komma på att man vill ha ett nytt trätak att börja med i april. Det ideala är att jag får beställningar senast sensommar/höst året innan läggning och kan planera vinterproduktionen efter dessa.

Totalt producerar Lars omkring 2000 kvadratmeter spån på en säsong. Det motsvarar tak på tre till fyra normalstora kyrkor.

Flera ben i ekonomiska mixen

När spåntillverkningen ligger nere under sommaren finns det annat på gården att ta tag i.

– Det gäller att ha flera ben att stå på. Enbart mjölkproduktion går ju inte att leva på. Intäkterna från spåntillverkningen och skogsbruket är nödvändiga.

För insatserna i den egna skogen anlitar han hjälp från Sydved. Christan Johnsson bor själv i byn och har en långvarig kontakt med Lars.

– Christian har hjälpt till här på gården i skogen sedan unga år. Jag har stort förtroende för honom och vi utgår från vår uppdaterade skogsbruksplan när vi planerar kommande åtgärder, säger Lars.

Totalt består gården av 75 hektar skog. Och det växer bra. Från att ha varit sparsamt intresserad av skogen känner Lars mer och mer för den.

– Det är fascinerande att se hur snabbt det växer. Hur olika åtgärder påverkar bestånden och skapar nya förutsättningar. Idag kan jag finna avkoppling och njutning i att bara gå ut i skogen och titta.

– Och som sagt; det går ju inte bortse ifrån dess ekonomiska betydelse i den ekonomiska mixen för gården. Skogen är långsiktig, säger Lars och slår på spånsågen. 


Kvistren ek ska det vara. Och det är onekligen ett hantverk bakom varje spån. Spånet lagras under ett par-tre veckor luftigt utomhus för att torka i lagom takt.

 

 

Sågen "klyver" den kapade ekbiten på mitten och skapar två kilformade spån. Sågtillbehöret som gör detta har Lars Brihall konstruerat själv.

​Takspån

Takspån har en lång historia. I Sverige har man kunnat konstatera furutakspån från 1137 på Skaga kapell, Undenäs socken i Karlsborgs kommun.

Takspån finns i två typer: tunnspån och kyrkspån. Tunnspån kan vara späntat, hyvlat eller sågat och görs 5–7 mm tjocka. Företrädesvis av gran, tall, asp och al. Historiskt sett är tunnspån vanligast då det är billigast att framställa och tillverkningstekniken är relativt enkel. Kyrkspån skiljer sig från tunnspånen genom att de är tjockare i ena änden vilket ger dem ett kilformat utseende. Spånen tillverkas i huvudsak av stamblock från tall men det förekommer även sågade kyrkspån från gran och ek.

Spånen kan läggas naturella eller doppas i tjärbad.

Rätt tillverkade, rätt lagda, rätt behandlade samt kontinuerligt och korrekt underhållna spåntak håller taket tätt i över 100 år.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

Tomtelycka och framtidstro på Skeinge Säteri

På Skeinge Säteri hade familjen Brunnström precis genomfört ett generationsskifte när ödet drog ur proppen. I valet mellan fritt fall och hårt arbete valde Katarina Brunnström det senare och nu är livspusslet på Skeinge omlagt. Annorlunda, men lika vackert.

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Från slott till koja – tidernas boenden

Från slott till koja – tidernas boenden

Backstuga, herrgård, torp eller mangård? Följ med på vår resa som visar skilda sätt att bo på genom tiderna.
Sundbergs Åkeri har gått över till det förnybara bränslet HVO.

HVO – klimatsmart bränsle som ger miljövänligare transporter

​Sundbergs Åkeri, som transporterar virke åt Sydved, har helt gått över till det förnybara bränslet HVO. Ett klimatsmart alternativ till fossil diesel som kommer att sänka lastbilarnas koldioxidutsläpp med upp till 90 procent.

Mamma Birgits äppelrutor

Mamma Birgits äppelrutor

​Äppelsäsongen fortsätter än ett tag. Superenkelt är det att baka dessa goda äppelrutor som är ett mellanting mellan vetebröd och sockerkaka. Och visst blir det godast blir det med våra svenska äpplen!

 

What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult
Sydveds VD Lars gabrielsson var en av föredragshållarna på skogskvällen i Hässleholm.

Välbesökt skogskväll i Hässleholm

​Torsdagen den 8 november hölls en skogskväll i Hässleholm. ​Ett hundratal personer kom till Sydveds skogskväll i Hässleholm, som ägde rum på kulturhuset.​

Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Kattuggla

Kattuggla

​Utmärkt syn och hörsel, nästan ljudlöst flygande och med nattliga hoanden. Det är några utmärkande drag för kattugglan. Dess nattliga läten har gjort att kattugglan i folktron ofta har förknippats med död och olycka.

Skogen konung

Skogens konung

​En mycket ståtlig herre vilar ut i mossan. ​Denna granna tjur sågs i Härna. Kan han ha överlevt jakten?

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Distrikt Jönköping utbildas i kultur- och miljöhänsyn

Sydveds distrikt Jönköping har i veckan genomfört en grönt kort-utbildning, för att öka kunskapen om värden i skogen som rör kultur och miljö. Utbildningen är ett krav för att kunna bedriva ett certifierat skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Skogskväll med inslag av energi och ekonomi i Bottnaryd.

Skogskväll i Bottnaryd

Torsdagen den 8 november anordnades en välbesökt skogskväll i Bottnaryd, med inslag av ekonomi och energi. Uppemot hundra skogsägare från närområdet strålade samman under denna kväll.