Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Borgen på Visingsö var inte främst ett militärt maktfäste, utan mer ett kunglig palats med stort prestigevärde.

På konungarnas ö gällde segra eller dö

Det blåser alltid på Vättern. Särskilt på vintern. Vinden tycks göra hål i kroppen och blåsa rakt igenom. Vintern 1167 lär inte har varit ett undantag. Isen låg tjock och vinden ven när kung Karl Sverkersson blickade ut från sin borg på Visingsös södra udde. Hade han varit lite mer uppmärksam kanske han skulle ha lagt märke till siluetterna i fjärran. Snart skulle han vara död.

Anfang_V_NAPOLI-V.jpgisingsö blev redan från järnåldern en centralpunkt i sydskandinavien. Ön låg strategiskt. Många vägar sammanstrålade kring Vättern som blev dåtidens motorväg där man kunde färdas snabbt och tryggt. Visingsö blev lämplig som rast-, mötes- och handelsplats.

Kungamakten hade emellertid ingen fast punkt i riket utan reste omkring mellan de olika landsdelarna (i takt med att någon kung mördades och någon ny tillträdde). Men i mitten av 1100-talet börjar också kungamakten intressera sig för Visingsö. Framförallt för det strategiska läget och för att ön var lätt att försvara med Vätterns svårforcerade vatten som naturlig vallgrav.

119 år, 11 kungar

Vid den här tiden präglas maktkampen i Sverige av ideliga fejder mellan två ätter; den Sverkerska och den Erikska. Någon av de Sverkerska kungarna, troligen Sverker den äldre, låter i mitten av 1100-talet uppföra en stenborg på Visingsö. Den är den första i sitt slag och blir under de närmaste seklerna något av centrum för kungamakten.

När Sverker den äldre mördas på väg till en julotta i kyrkan vid Omberg 1156 blir det starten på en mångårig tronkamp. Eriksätten tar tillfälligt över tronen. Mellan år 1130 och 1249 sitter inte mindre än elva kungar vid makten.

Knut en ovanlig medeltidskung

År 1167, någon kung och elva år efter Sverker den äldres död, är makten åter hos den Sverkerska ätten. Karl Sverkersson känner sig trygg i sin borg på Visingsö. Men troligen har någon av hans närmsta män förrått honom. Knut Eriksson som tagit sig över isen till Visingsö lyckas nämligen utan större besvär mörda Karl och överta makten.

Knut blir på många sätt en ovanlig kung för sin tid. Främst för att han lyckas behålla tronen i 29 år. Han hade förstått vad som «krävdes» och spenderade mycket kraft under sina första regeringsår på att finkamma hela riket på den Sverkerska ättens manliga släktingar och ta livet av dem. Han lyckades sånär. Knut blev också den förste kung som hade påtaglig kontroll över både Götaland och Svealand och hans regeringstid inne-bar en generell stabilisering av kungamakten. Det faktum att han dör en naturlig död gör honom också ovanlig bland medeltidens kungar.

Ett palats för representation

Borgen på Visingsö var knappast något militärt maktfäste. Mot det talar nämligen att den saknade vallgrav mot landsidan och att borgen i ett försvarsmässigt perspektiv var relativt liten. Snarare var Visingsöborgen (Näs slott kallas ruinen idag, men det hette borgen troligen inte på den tiden) en kunglig palatsanläggning med stort prestigevärde. Platsens representationsmöjligheter var unika.

Den isländske krönikören och sagoberättaren Snorre Sturlasson lär ha besökt Visingsö i början av 1200-talet. Så här omtalas Visingsöborgen i hans krönika Rimbegla: «…dess ansenliga slott, där konungen förvarar sina dyrbarheter, och som är den starkaste punkten i hela riket.»

När Ladulås kom till ön

En av de sista kungarna som kom att njuta av Visingsöborgen var Magnus Ladulås. Under slutet av 1200-talet fick han ut-kämpa en hård kamp för att komma till makten. Främst en kamp mot sin egen bror Valdemar. Magnus och Valdemars far, Birger Jarl, hade satt Valdemar att leda landet. Ett taktiskt val då det i praktiken var Birger som styrde.

Under den här tiden hade fler borgar börjat uppföras och Visingsös ställning var på väg att försvagas. Makten försköts sakta men säkert mot Mälardalen. När Birger Jarl dog 1266 försvagades Valdemars ställning. Han fick rykte om att vara en svag njutningsmänniska. En last som delvis bekräftas genom att han tvingades bege sig på pilgrimsfärd till Rom, sannolikt för att söka förlåtelse för en otillbörlig förbindelse med sin svägerska.

«En riktig riddare»

Brodern Magnus, vars rykte var mer tilltalande, «en riktig riddare», såg nu sin chans. När Valdemar är borta säger han upp sin tro och lydnad till honom och beger sig till Danmark för att värva folk till ett uppror. 1275 drabbar Magnus här, med danska och tyska yrkeskrigare, samman med Valdemars bondehär vid Hova. Det kunde bara gå på ett sätt och Valdemar flyr hals över Riddare_34571461.jpghuvud till Norge.

Senare tvingar Magnus honom att avsäga sig kronan. Det gör han. Om än motvilligt. Under hela Magnus regeringstid försöker Valdemar på olika sätt att återfå makten. Han lyckas aldrig. Magnus tröttnar på honom och låter år 1288 fängsla honom på Nyköpingshus där han tillbringar tiden fram till sin död 1302. Det är inte helt klart om Magnus fängslar Valdemar av politiska skäl eller för att han vill få slut på broderns «sedeslösa» leverne. Klart är att några av Magnus framgångsmetoder för att vinna sina slag var list och förräderi.

Lås på bondens lada

Förutom att slå ner uppror för att behålla makten hade Magnus mycket annat på sin agenda. Han odlade relationer med de tyska städerna som utvecklade handeln och inte minst bergsbruket.

Även på lagstiftningens område bedrev Magnus ett omfattande arbete. Han får sitt namn (han hette från början Birgersson) Ladulås för en lag som förhindrar våldgästning hos bönderna. Resande herremän hade vid denna tid för vana att ta in hos bönder längs resvägen, utan att betala något för mat och dryck. Ett större sällskap kunde utan svårighet förbruka stora delar av en bondes förråd. Namnet Ladulås anspelar på att lagen «satte lås på bondens lada».

Borgen brändes 1319

Magnus Ladulås tillbringade sannolikt inte några längre perioder på Visingsö. Men det var i Visingsöborgen han dog den 18 december 1290 – på toppen av sin era som kung. Sorgen bland såväl herremän som bönder var stor. Som ett bevis på detta bar allmogen Magnus lik från Visingsö till Stockholm.

Snart var också Visingsöborgens saga all. Troligtvis brändes den ner 1319 i ett slag mellan danskar och svenskar. Att döma av det stora antalet armborstbultar som hittats vid utgrävningarna gick det ganska vilt till.

Resterna av borgen har under årens lopp eroderat ner i Vättern. Idag återstår bara en del av ett av de gamla tornen. Som ett tecken på en tid när Sveriges oroliga hjärta slog sina slag på Visingsö.

Källor: Jarlens Sekel (Dick Harrysson),  Visingsö som konungasäte (Vilhelm Berg),Visingsös historia (Fritz Wetterholm), Sveriges Historia 1, Artikelsamling om Visingsös historia, visingso.net

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.