Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Stearinljuset

Långt in på 1800-talet användes ljus av talg för att lysa upp i stugorna.

Men talgljusen rykte, rann och osade. På en resa till London blir Lars Johan Hierta imponerad av ett ljus med hög och klar låga – stearinljuset. Några år senare tar han stearinet till Sverige och startar Liljeholmens stearinljusfabrik. Följ med på en spännande resa för en av våra kära svenska klassiker!

Lars Johan Hierta, mest känd som Aftonbladets grundare, reste vitt och brett. Under en resa till London 1837 stötte han på en helt ny företeelse; stearinljus som brann med en hög och klar låga utan att vare sig ryka, rinna eller osa.

Hemma i Stockholm igen tog han kontakt med kemisten Johan Michaelsen och 1839 tog de stearinet till Sverige. Liljeholmens Tekniska Fabrik låg i ett litet trähus på Liljeholmen – och det är förstås också denna holme som har gett företaget dess namn. Liljeholmen, i år hela 175 år, är ett av Sveriges äldsta verksamma företag.

Från hantverk till industri

I början var verksamheten liten och de lyxiga ljusen såldes från ett av kontorsrummen på Hiertas tidning Aftonbladet. Men med nya tillverkningsmetoder utvecklades verksamheten från hantverk till industri.

Produktionen och konkurrenskraften ökade och 1873 fick företaget sitt nuvarande namn, Liljeholmens Stearinfabrik ab. Efter sekelskiftet blev det tufft. Användningen av gas och el ökade och stearinljusets betydelse som ljuskälla minskade i samma takt. Företaget produktutvecklade och lyckades överleva på att tillverka bland annat smörjolja (som levererades till Statens Järnvägar) och tvål.

På 1960-talet vände dock vinden och efterfrågan på levande ljus ökade, både bland privatpersoner och i ofentlig verksamhet. Tillverkningen gick i taket och fabriken i Stockholm var plötsligt för liten.

I jakten på nya lokaler föll valet på en tomt i Oskarshamn där en fabrik skräddarsydd för ändamålet invigdes 1970. Här, alldeles intill Kalmarsund, tillverkas fortfarande ljus i 100 procent stearin enligt samma metod som för 175 år sedan. Liljeholmens Stearinfabrik i Oskarshamn är faktiskt världens största tillverkare av stearinljus.

Ljus för varje ljusstake

Idag omfattar sortimentet en rad klassiker som alla delar ursprung med de första stearinljusen som tillverkades i Sverige.

Ljusen formades ursprungligen för att passa till olika ljusstakar och för olika tillfällen. Flera ljustyper har därför fått sina namn efter den funktion som de haft genom åren. Kupéljuset skapades till dåtidens tågkupélyktor medan Lykt- och Lucialjuset i alla tider har använts till lyktor och luciakronor. För änglaspel och bordsljusstakar (och för den som vågar ha ljus i granen…) finns det klassiska julgransljuset.

Produktionen omfattar också marschaller samt restaurangljus, kyrkljus och andra specialljus för offentlig miljö.

Talg och flätade vekar

Stearin är en förnybar råvara som framställs av talg, det vill säga animaliskt fett. Fettet som används är uteslutande restprodukter, det vill säga slakteriavfall, som därmed kommer till användning. Skillnaden mot paraffin som i dag är vanligt i ljus är att stearinet innehåller förnybara råvaror (förutom animaliskt fett även vegetabiliskt). Paraffin tillverkas av fossil olja som ofta är en restprodukt från oljeindustrin.

Själva tillverkningen sker genom att flytande, varmt stearin fylls i en uppvärmd metallform. Därefter kyls formen långsamt med luft eller vatten tills stearinet har stelnat. I formens mitt har man också i förväg monterat en bomulls-veke. På Liljeholmens använder man flätade vekar som böjer sig i nittio grader när ljuset brinner. Det innebär att veken brinner upp fullständigt och i samma takt som ljuset.

Elda säkert!

Och så till sist; var försiktig med levande ljus!

  • Lämna inte levande ljus obevakade, särskilt inte med barn och djur i närheten. En god regel är att den som har tänt ljusen släcker dem!
  • Använd helst ljusstakar av keramik och metall. Se till att ljuset står fritt och stadigt både på underlaget och i ljusstaken.
  • Ställ aldrig ljuset nära en gardin eller annat brännbart material. Det ska heller inte stå för nära tv:n eller andra elektriska apparater.
  • Ljusen ska inte stå för nära varandra (minst sju centimeter mellan två tända ljus).
  • Byt ut mossan i adventsljusstaken mot något som inte brinner så lätt, till exempel vackra stenar.

 

 

​Några tips om levande ljus

Räta upp veken och korta vid behov den till cirka en centimeter innan ljuset tänds första gången.

Om ljuset är lite för stort för din ljusstake går det bra att forma det med en ljusvässare.

Om du får stearinmassa på en duk: bryt loss den stelnade massan, gnugga resterande stearin lätt och borsta bort flagorna.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

​Sommarens soliga dagar. Perfekta för att förbereda sig inför höstens jakt. Se över jakttornen, öva på skjutbanan och, sist men inte minst, vårda viltet på dina marker. Låt dig inspireras av jaktvårdskonsulent Tomas Granberg!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.