Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Tomtar och troll – skogens väsen

Skogen och naturen har triggat fantasin hos människan i alla tider, och skapat berättelser om älvor och vättar och andra väsen. Här får du en kort presentation av våra vanligaste väsen enligt folktron.

Tomten
En gestalt i nordisk folktro som tänktes råda över gårdens väl och ve. Hade vresigt temperament och såg ut som en liten vadmalsklädd bonde.

Det gällde att hålla sig väl med tomten och inte förarga honom på något sätt. Då såg han till att det gick bra för gården och hjälpte till med sådant som skörden eller larmade vid eldsvådor. Om man misskötte djuren eller inte behandlade honom väl kunde han hämnas.

I en av många sägner kring tomten sägs att han i ilskan över att det inte fanns någon smörklick i julgröten slår ihjäl en ko. Många brukade sätta ut en stor skål med gröt till tomten vid jul för att hålla honom på gott humör.

Skogsrået
Ett väsen som i folktron troddes råda över skogen och alla dess djur. Kolare, tjärbrännare och andra män som arbetade ensamma i skogen kunde få besök av en förförisk kvinna som ville bli älskarinna åt dem. Framifrån var hon skön, men när hon vände ryggen till var hennes rygg urholkad som en rutten trädstam.

Ibland varnade hon för faror och andra gånger, exempelvis om en man värjde sig mot hennes närmanden, kunde hon ställa till mycket besvär för honom. Ofta gav man skogsrået skulden för missöden i skogen. Bommade man med ett skott eller gick vilse i skogen skyllde man på skogsrået.

Kallades även skogssnuvan, skogsfrun, råndan eller skogstippan.

Näcken
Ett vattenväsen som höll till i vattendrag och lockade till sig människor, särskilt unga kvinnor, genom att spela vackert på fiol. I sydligaste Sverige var han en stor förförare, så kvinnor fick undvika bäckar och sjöar där han höll till. Särskilt farligt lär det ha varit då näckrosorna blommade.

Gamla tiders näck var sällan naken, utan var ordentligt klädd med grå vadmalskläder. Nästan alla väsen kunde skifta gestalt, men näcken var den skickligaste.

Näcken uppfattades ofta som farlig, både för att man trodde att han kunde dränka människor och för att han kunde alstra sjukdomar.

Han var också spelman med magiskt tvingande spel, men kunde också lära ut konsten att spela fiol till människor. I Sydsverige kallades näcken även älven, ellen, bäckamannen, bäckahästen och strömkarl.

Älvor
Älvorna beskrivs ofta som vitklädda, dansande kvinnovarelser som visade sig vid gryningen eller skymningen. I äldre tradition fanns även älvakungar.

Bodde under jorden, men höll vanligen till i skogar, berg, kullar och runt gravhögar. Där älvorna hade dansat kunde man se ringar i gräset.

Älvorna betraktades som sjukdomsalstrare. Om man störde dem, till exempel genom att passera över eller smutsa ned i en älvring, fanns risk att de skulle hämnas. Älvorna kunde till exempel blåsa på benen så att de blev fulla av utslag – älvablåst.

Bilden av dimslöjor som dansande älvor över sankta ängar kommer från romantikens konstnärer och författare.

Troll
Människoliknande väsen som bodde i berg, gravhögar eller skogar. De levde i stort sett som människor och för många troll var boskapsskötsel den främsta näringen.

Trollen såg ut som människor; i många fall var de till och med vackrare än människorna, åtminstone trollflickorna. Endast då och då beskrivs trollen som fula och anskrämliga.

De kunde leva i grannsämja med människorna, men ofta beskrevs de som tjuvaktiga och farliga. Det pratades om människor som hade blivit bergtagna av trollen, det vill säga lurade in till deras boningar inne i berget och sedan fått sitta där en längre eller kortare tid.

Trollen kunde också röva bort nyfödda barn och ersätta det med en trollunge, en bortbyting. I folksagorna är trollen identiska med jättarna. Deras roll är då att vara övernaturligt stora och farliga motståndare till sagornas hjältar.

Vättar
I sydsvensk folktro kan man höra talas om vättar – ett underjordiskt väsen som lever under jorden, i berg eller stenbumlingar. Är fredliga och bor ofta i närheten av människornas bostäder och har bara kontakt med gårdsfolket om de blir uppretade, till exempel om smutsvatten eller urin tränger ned till dem. Då kan de hämnas på korna eller ge barnen sjukdomar.

I norrländsk folktro finns vittror som på många sätt uppträder som vättarna. Särskilt vittrorna förknippades med fäbodlivet och det sades att de höll egen boskap. Vittrornas kor påstods ge mycket mer mjölk än människornas. Då och då ägnade sig vittrorna åt bergtagning och att byta barn, på samma sätt som trollen.

Vitterkvinnorna, som kunde vara mycket vackra, tyckte också om att förföra ensamma män.

Liten bild

Tomten var en gestalt i nordisk folktro som tänktes råda över gårdens väl och ve.

Liten bild

Framifrån var skogsrået skön, men när hon vände ryggen till var hennes rygg urholkad som en rutten trädstam.

Liten bild

Näcken höll till i vattendrag och lockade till sig människor genom att spela vackert på fiol.

Liten bild

Älvorna beskrivs ofta som vitklädda, dansande kvinnovarelser som visade sig vid gryningen eller skymningen.

Liten bild

Trollen var människoliknande väsen som bodde i berg, gravhögar eller skogar.

Liten bild

Vättarna var fredliga och bodde ofta i närheten av människornas bostäder; under jorden, i berg eller stenbumlingar.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Vid jägarbrasan i blek decembersol

Vid jägarbrasan i blek decembersol

Dagarna blir allt kortare och det känns viktigt att ta vara på varje solglimt i december. För den frilufts- och jaktintresserade är det mycket värt att kunna fånga dagen och njuta av en stunds småviltsjakt nu när jakten på högvilt börjar klinga ut.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!