Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Tomtar och troll – skogens väsen

Skogen och naturen har triggat fantasin hos människan i alla tider, och skapat berättelser om älvor och vättar och andra väsen. Här får du en kort presentation av våra vanligaste väsen enligt folktron.

Tomten
En gestalt i nordisk folktro som tänktes råda över gårdens väl och ve. Hade vresigt temperament och såg ut som en liten vadmalsklädd bonde.

Det gällde att hålla sig väl med tomten och inte förarga honom på något sätt. Då såg han till att det gick bra för gården och hjälpte till med sådant som skörden eller larmade vid eldsvådor. Om man misskötte djuren eller inte behandlade honom väl kunde han hämnas.

I en av många sägner kring tomten sägs att han i ilskan över att det inte fanns någon smörklick i julgröten slår ihjäl en ko. Många brukade sätta ut en stor skål med gröt till tomten vid jul för att hålla honom på gott humör.

Skogsrået
Ett väsen som i folktron troddes råda över skogen och alla dess djur. Kolare, tjärbrännare och andra män som arbetade ensamma i skogen kunde få besök av en förförisk kvinna som ville bli älskarinna åt dem. Framifrån var hon skön, men när hon vände ryggen till var hennes rygg urholkad som en rutten trädstam.

Ibland varnade hon för faror och andra gånger, exempelvis om en man värjde sig mot hennes närmanden, kunde hon ställa till mycket besvär för honom. Ofta gav man skogsrået skulden för missöden i skogen. Bommade man med ett skott eller gick vilse i skogen skyllde man på skogsrået.

Kallades även skogssnuvan, skogsfrun, råndan eller skogstippan.

Näcken
Ett vattenväsen som höll till i vattendrag och lockade till sig människor, särskilt unga kvinnor, genom att spela vackert på fiol. I sydligaste Sverige var han en stor förförare, så kvinnor fick undvika bäckar och sjöar där han höll till. Särskilt farligt lär det ha varit då näckrosorna blommade.

Gamla tiders näck var sällan naken, utan var ordentligt klädd med grå vadmalskläder. Nästan alla väsen kunde skifta gestalt, men näcken var den skickligaste.

Näcken uppfattades ofta som farlig, både för att man trodde att han kunde dränka människor och för att han kunde alstra sjukdomar.

Han var också spelman med magiskt tvingande spel, men kunde också lära ut konsten att spela fiol till människor. I Sydsverige kallades näcken även älven, ellen, bäckamannen, bäckahästen och strömkarl.

Älvor
Älvorna beskrivs ofta som vitklädda, dansande kvinnovarelser som visade sig vid gryningen eller skymningen. I äldre tradition fanns även älvakungar.

Bodde under jorden, men höll vanligen till i skogar, berg, kullar och runt gravhögar. Där älvorna hade dansat kunde man se ringar i gräset.

Älvorna betraktades som sjukdomsalstrare. Om man störde dem, till exempel genom att passera över eller smutsa ned i en älvring, fanns risk att de skulle hämnas. Älvorna kunde till exempel blåsa på benen så att de blev fulla av utslag – älvablåst.

Bilden av dimslöjor som dansande älvor över sankta ängar kommer från romantikens konstnärer och författare.

Troll
Människoliknande väsen som bodde i berg, gravhögar eller skogar. De levde i stort sett som människor och för många troll var boskapsskötsel den främsta näringen.

Trollen såg ut som människor; i många fall var de till och med vackrare än människorna, åtminstone trollflickorna. Endast då och då beskrivs trollen som fula och anskrämliga.

De kunde leva i grannsämja med människorna, men ofta beskrevs de som tjuvaktiga och farliga. Det pratades om människor som hade blivit bergtagna av trollen, det vill säga lurade in till deras boningar inne i berget och sedan fått sitta där en längre eller kortare tid.

Trollen kunde också röva bort nyfödda barn och ersätta det med en trollunge, en bortbyting. I folksagorna är trollen identiska med jättarna. Deras roll är då att vara övernaturligt stora och farliga motståndare till sagornas hjältar.

Vättar
I sydsvensk folktro kan man höra talas om vättar – ett underjordiskt väsen som lever under jorden, i berg eller stenbumlingar. Är fredliga och bor ofta i närheten av människornas bostäder och har bara kontakt med gårdsfolket om de blir uppretade, till exempel om smutsvatten eller urin tränger ned till dem. Då kan de hämnas på korna eller ge barnen sjukdomar.

I norrländsk folktro finns vittror som på många sätt uppträder som vättarna. Särskilt vittrorna förknippades med fäbodlivet och det sades att de höll egen boskap. Vittrornas kor påstods ge mycket mer mjölk än människornas. Då och då ägnade sig vittrorna åt bergtagning och att byta barn, på samma sätt som trollen.

Vitterkvinnorna, som kunde vara mycket vackra, tyckte också om att förföra ensamma män.

Liten bild

Tomten var en gestalt i nordisk folktro som tänktes råda över gårdens väl och ve.

Liten bild

Framifrån var skogsrået skön, men när hon vände ryggen till var hennes rygg urholkad som en rutten trädstam.

Liten bild

Näcken höll till i vattendrag och lockade till sig människor genom att spela vackert på fiol.

Liten bild

Älvorna beskrivs ofta som vitklädda, dansande kvinnovarelser som visade sig vid gryningen eller skymningen.

Liten bild

Trollen var människoliknande väsen som bodde i berg, gravhögar eller skogar.

Liten bild

Vättarna var fredliga och bodde ofta i närheten av människornas bostäder; under jorden, i berg eller stenbumlingar.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Nu byggs höghus i korslimmat trä

Nu byggs höghus i korslimmat trä

​Trä är framtidens byggmaterial, som i många fall är överlägset betong. Inte minst för att bygga hus i trä går fortare, är tystare och belastar miljön mindre. Stora Enso satsar nu på korslimmat trä, CLT, en byggprodukt som kan användas för att bygga höghus i trä.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

Aspskötsel på Tångerda: Nu är andra generationen på gång

När Elisabeth och Håkan Thureson köpte Tångerda Gård fick de veta att aspbeståndet troligen var rötskadat och behövde avverkas snarast. Men virket var prima, och transporterades till tändsticksfabriken i Vetlanda. Nu är andra generationens aspbestånd på gång.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Björnens päls är mycket tät och isolerande.

Pälsar på sig

​Med pälsen håller djuren värmen. Så sant. Men att den också  är viktig för att kommunicera och känna av sin omgivning är kanske inte lika välkänt. Välkommen in under pälsen!

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.