Sydved.se
Inspiration
Vildsvinen - tillbaka för att stanna

Vildsvinen – tillbaka för att stanna

Under de senaste åren har vildsvinen blivit ett allt påtagligare inslag i vår svenska fauna. Det är svårt att tänka sig att den svenska vildsvinsstammen bara för 27 år sedan uppgick till endast 100 djur. När den lilla frilevande hjorden upptäcktes i Sörmland var djuret ännu betraktat som oönskat i Sverige, och hade varit utrotat här i över 200 års tid.

De tidigaste fynden av vildsvin i Sverige är från 11 000 år sedan. Antagligen har de levt här redan långt tidigare – de första svinen som räknas till släktet Sus uppträdde för mer än 12 miljoner år sedan – men alla spår från de tidigaste grisarna i Skandinavien har hyvlats bort av de senaste två miljoner årens alla inlandsisar.

Det var efter den senaste nedisningen, när hassel och tall började bilda små skogspartier i Danmark och Sydsverige, som djur som kronhjort och vildsvin gjorde sig hemmastadda i Sverige. Och efter djuren följde människan. Redan vid de tidigaste mänskliga boplatserna går det att finna spår av vildsvinsjakt.

Jagad för fläsk och status

För de nyetablerade människorna var vildsvinen ett populärt jaktbyte. En fälld gris erbjöd en fett och energirik diet en tid framöver. Medan fläsket i många andra regioner och kulturer har varit tabu, har det i Norden alltid varit populärt. I den nordliga kylan kommer den kaloririka och feta maten väl till pass. Sälar med sina tjocka fettlager har också varit viktiga jaktbyten här i norr.Vildsvinshuvud.jpg

Men de sociala faktorerna ska heller inte underskattas. Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till den jaktbyteskategori som kallades svartvilt. Dit hörde också björn, visent och uroxe. Alla är de arter som med sin storlek, styrka eller farliga utrustning kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp.

Vildsvinsgaltarnas betar har i många kulturer haft stort symbolvärde, så också i nordiska kulturer. Även dagens jägare visar med stolthet upp betar från fällda galtar. Idag hänger de väl emellertid snarare hemma på väggen, än runt jägarens hals.

Vid vildsvinsjakten använde sig dessa tidiga svenskar framförallt av två strategier. Dels en som riktade sig direkt mot de vuxna djuren och då främst mot suggorna. Dels en mer allmän jakt – där också smågrisar kunde ingå i jaktbytet – som kan ha bedrivits med jaktkedja. Vildsvinen jagades framförallt under sommar och höst, till skillnad från exempelvis kronhjorten som jagades senare på året.

Grisen blir tam

Under övergången till yngre stenålder blev människan allt mer bofast och började odla grödor och hålla boskap. Här i Sverige skedde detta för 6 000 år sedan. Då hade man redan sedan tidigare haft hunden som husdjur, för jakt och vakthållning. Vildsvinet var ett av de första djuren som tämjdes för att ge mat.

Ungefär ett halvt årtusende in i den yngre stenåldern uppstår en kultur som, efter utseendet på det lergods man tillverkade, har kommit att kallas för den gropkeramiska kulturen. Dessa stenåldersmänniskor verkar har varit specialiserade på svinhållning och svinskötsel. Efterlämningar vid boplatserna har visat att gropkeramikerna höll hela hjordar med storvuxna grisar, som kunde ströva mer eller mindre fritt i relativt stora områden.

Vid boplatserna har man funnit lämningar efter vilda svin och därmed kunnat belägga att även dessa levde i landet långt fram i tiden. Med stor sannolikhet lät stenåldernsmänniskan sina tamsuggor para sig med galtar från det vilda.

"Jakt på vildsvin har traditionellt sett haft hög status. Under medeltiden räknades vildsvin till svartvilt, arter som med sin storlek kan bjuda på rejält motvärn vid ett angrepp."

Ännu från medeltiden har man i Västergötland kunnat finna ben med tydliga vildsvinsdrag. Med tiden tycks dock den svenska vildsvinsstammen helt ha gått upp i tamsvinsstammen.

I Olaus Magnus detaljerade skrift Historia om de nordiska folken från 1555 står ingen information att finna kring svenska vildsvin. Istället placerar han, på sin karta över Norden, vildsvinet i Baltikum.

De sista uppgifterna om djur som möjligtvis kan ha varit av den gamla, svenska vildsvinsstammen kommer från 1600-talets Öland. Det finns dock anledning att tvivla på dessa uppgifter, eftersom stora djurarter vanligtvis löper större risk att dö ut på öar än på fastlandet. Vildsvinen försvann till exempel från Gotland redan för cirka 6 000 år sedan.

Vildsvinet återvänder

På kontinenten levde vildsvinet emellertid vidare, och uppskattades av fint folk som ett eftertraktat jaktvilt.

Fredrik av Hessen var mycket förtjust i vildsvinsjakt. 1715 gifte han sig med Karl den tolftes syster Ulrika Eleonora och kom därefter att bli kung av Sverige. 1723 lät han återinplantera vildsvin på Öland. Det dröjde dock inte länge innan man kunde höra de lokala bönderna klaga på svinen.

1741 befann sig Carl von Linné på besök i Öland och noterade att vildsvinen "såsom en plog marken uppgräva och i åkrarna säden nedtrampa". 1752 beslutade så riksdagen att vildsvinen skulle utrotas. Drygt 15 år senare hade utrotningsprojektet fullbordats, men inhägnade vildsvin har förekommit i Sverige sedan dess. På 1870-talet lät exempelvis Oscar Dickson återinplantera vildsvin på sitt gods Skeppsta i Södermanland.

De inhängnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen. De hann ställa till med stora skador på potatis och rotfrukter innan de utrotades. Men intresset för vilthägn förblev stort, och fler rymningar följde.

1987 upptäcktes en frilevande stam på runt 100 djur i Södermanland. Samma år rev riksdagen upp ett tidigare beslut från 1980 som kungjorde att vildsvinen var oönskade i Sverige. Istället beslutade man att åter betrakta vildsvinet som en naturlig del av den svenska faunan.

"De inhägnade vildsvinen skulle emellertid visa sig ha en stor aptit på frihet. På 1940-talet etablerade sig några rymlingar från ett hägn i Skåne på Linderödsåsen".

Tio år senare levde cirka 1 500 vilda vidsvin i landet. Sedan gick expansionen fort.

År 2000 huserade de svenska skogarna över 15 000 vildsvin. Djuren hade då spridit sig från Sveriges sydligaste fjärdedel upp till södra Värmland, Närke, större delen av Västmanland och hela Uppland. De hade därmed passerat "limes norrlandicus", den naturliga, klimatologiska gränszon som skiljer den låglänta, artrika södern från de kallare och relativt artfattiga naturlandskapen i norr.

Historiskt sett kan Dalälven ses som en nordgräns för arten. Vildsvinen tål förvisso kyla, men snön hindrar deras rörelser och gör födan svåråtkomlig. Längre norrut blir de dessutom ett lättare byte för stora rovdjur, såsom varg.

Här för att stanna

2006 fanns det enligt olika bedömare mellan 50 000 och 80 000 vildsvin i Sverige. Runt 2009–2010 hade vissa siffror klättrat upptill hela 150 000–300 000 djur. De negativa effekterna har präglat nyhetsrapporteringen – förstörda skördar, uppbökade trädgårdar, trafikolyckor, skadade jakthundar och vildsvin på vift inne i städerna.

Men det finns också positiva följder av vildsvinens nyetablering. I skogen är vildsvinet ett riktigt nyttodjur, och gynnar artrikedomen på flera sätt. Djuret uppskattas också av många jägare som ett spännande jaktvilt. Att vårda och begränsa den svenska vildsvinsstammen är en av de största utmaningarna jägarna står inför idag. Att åter helt göra sig av med de svenska vildsvinen är att betrakta som en omöjlighet. De tycks vara tillbaka för att stanna.

 

En svårjagad nattvarelse

Jakt är idag den dominerande dödsorsaken för vildsvin. Är lovligt att skjuta året runt (förutom 15 februari–15 april, då endast årskultingar är lovliga). Är ett svårjagat byte; då de är skygga och främst aktiva på natten. Många vildsvin fälls under åtel- och skyddsjakt, men i takt med att kunskapen ökar blir drevjakten allt vanligare.

Svårt begränsa stammen

Idag skjuts lika många vildsvin som älgar i Sverige. Ändå har jägarna svårt att hålla  vildsvinsstammen i schack. Djuren förökar sig i ett högt tempo, och på vissa håll i landet beskrivs situationen ibland som  ohanterbar. Framförallt är det jordbruket, vars förluster relaterade till vildsvin beräknas uppgå till flera hundra miljoner kronor, som drabbas.

Klimatsmart kött

Vildsvin är ett klimatsmart alternativ till tamgrisfläsk, och beskrivs av många som en riktig delikatess. Allt vildsvinskött måste trikintestas och passera en vilthanteringsanläggning innan det kan säljas.

Bra för skogen

I lantbruket kan de orsaka stora skador, men i skogen är  vildsvinet – i en inte allt för hög aktivitet – ett riktigt nyttodjur.

Bidrar med sitt bökande till markberedning och föryngring i skogarna. Frön och pollen fastnar gärna i vildsvinens kraftiga päls och förs vidare till nya platser där de sprids och lätt kan gro på de uppöppnade ytorna, vilket har visat sig gynna framförallt arter med mycket små frön – som orkidéer och ormbunkar.

Bökar allra helst i lövskogen. I barrskogen angriper de inte gran- och tallplantor, till skillnad från övrigt klövvilt som rådjur och älg. Dessutom äter de med god aptit ansamlingar av barkborrar och andra skadeinsekter och larver.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Bössmakarkonsten - hantverk i väldsklass

Svenskt hantverk i världsklass

​Möt Dino Wildt, Stanley Stoltz och Jan Ström. En trio som tillverkar bössor och knivar i absolut världsklass. Tillsammans är de ett starkt team som tillverkar jaktvapen och knivar från råämne till färdiga vapen.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Äggmacka med avokado och chili

Äggmacka med avokado och chili

​Varför nöja sig med ett ägg rakt upp och ner? Gör lite mer av äggen i år! Testa äggmacka med avokade och chili.

Vårda dina planteringar

Vårda dina planteringar!

​Skogsägare som planterade i våras bör redan vid sommarens slut göra en första koll av återväxten.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Rödräven är en duktig jägare.

Rödräv

​Här har vi en duktig jägare som mättar magen med åkersorkar, fåglar, harar och emellanåt ett och annat rådjur. Och kanske är det rävens skicklighet som jägare som ligger till grund för talesätten en räv bakom örat och listig som en räv. Konstateras kan i alla fall att räven är ett av de vilda djur som tilldragit sig störst intresse i folktron.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.