Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Gärdsgården – en svensk hantverksklassiker

Gärdsgården är en verklig klassiker i det svenska odlingslandskapet. Det är en ren skönhetsupplevelse att se denna genuina hantverksprodukt vindla fram i hagmarkerna under en somrig kvällspromenad.

Tyvärr är det också en upplevelse som blir allt mer ovanlig. Under 1900-talets inledning började den traditionella trägärdsgården successivt att ersättas med hägn av taggtråd. På andra håll fortsatte man att bygga i trä långt in på 1900-talet, men moderniserade byggprocessen och började använda ståltråd.

Lång historia

Gärdsgårdar av olika modeller och utföranden har en mycket lång historia i Sverige. Vid arkeologiska utgrävningar i Halleby i Östergötland hittade arkeologerna rester efter två gärdsgårdar som daterats till 400-600-tal e. Kr.

Utseende, byggnadsteknik, terminologi och materialval skiljer sig väldeliga, både över tiden och beroende på var i landet man tittar. Det finns ett otal varianter och det som betraktas som en riktig gärdsgård av en 30-åring i Småland kan te sig som rena fuskbygget av en 85-åring i Jämtland.

Gärdsgård i Stensjö by

I reportaget byggs en ‘modern’ genomsnittlig svensk gärdsgård som den kan ha sett ut kring sekelskiftet 1800/1900.

Enkelt uttryckt består den av diagonalt liggande slanor som hålls på plats av dubbla störpar och vidjor av gran. Det är en variant som fortfarande går att hitta i landskapet och som både är hållfast och relativt enkel att bygga.

I Stensjö by i Oskarshamn kan detta hantverk betraktas i en fantastisk miljö där tiden tycks stått stilla. Marken och byggnaderna förvaltas och bevaras av Kungliga Vitterhetsakademien och är ett levande exempel på hur en småländsk by såg ut i slutet av 1800-talet. Den som vill se gärdsgårdar kommer garanterat att få se sig mätt här!

Gör en kulturgärning!

Låt er inspireras och gör en kulturgärning. Tveka inte att kontakta exempelvis hembygdsföreningar eller museer för tips och hjälp. Och för den som inte vill jobba själv finns det också flera småföretag som bygger på beställning. Lycka till!

 

Så här bygger du en gärdsgård

Liten bild

1. Ställ ut störarna rätt. Spetta hål i marken och tryck ner de spetsade enestörarna med grovändan först så de står stabilt (8–12 cm mellanrum). Lagom avstånd mellan varje stör-par är ca 1 meter. Börja därefter med en trinna som läggs längs med marken innan den första vidjan monteras på det första störparet. 3 trinnor mellan varje vidja och 3 vidjor per stör-par är standard.

Liten bild

2. Det går åt mycket vidjor för att bygga en klassisk gärdesgård. Vidjan får inte vara för tjock, då blir det för svårjobbat. Vissa blötlägger eller ångkokar vidjan, men är den färskhuggen är detta inte nödvändigt.

Liten bild

3. Grova trinnor kan klyvas. Yxa och kilar behövs och det går lättast om virket är relativt nyhugget. Börja i tjockändan och spräck upp lite i taget. Är man två som hjälps åt är det inte så svårt.

Liten bild

4. Per-Ola Svensson värmer vidjor över elden för att de ska bli lättarbetade. Börja i grovändan och värm tills barken börjar spricka. Sedan gör man om processen igen och sparar en liten obränd bit i toppen.

Liten bild

5. Sven Andersson hanterar vidjorna och börjar med den tunna ändan och lägger en liten åtta. Sedan fortsätter han varv efter varv och vrider hela tiden vidjan för att fibrerna ska mjukna. Avslutningsvis låser han fast grovändan och klipper bort stumpen med en sekatör.

Liten bild

6. Inte så svårt som man kan tro! Louise Andersson sätter sitt livs första vidja med hjälp av Lars-Göran Ragnarsson. Handskar är ett måste eftersom vidjan är varm.


Liten bild
En rätt lagd vidja håller ofta längre än ståltråd och är dessutom mycket roligare att titta på.

Liten ordlista

Det finns många ord som dyker upp i samband med ett gärdsgårdsbygge. En del är gemensamt men mycket har olika namn beroende på var i landet man befinner sig.

Trinna

Liggande virke i längder om 4–6 meter. Senvuxen gran är bäst, det ökar gärdsgårdens livslängd. Huggs med fördel under vintern så att virket hinner sava av och torka. Är diametern över åtta centimeter i brösthöjd är det bra att klyva virket; dels för att spara material, dels för snabbare torkning. Kallas även slana eller gärdsle.

Stör

Stolpar som står i par och håller upp konstruktionen. Envirke håller bäst, alternativ är senvuxen gran som sveds eller tjäras i markändan. Störarna bör vara minst två meter så de kan slås ner i marken allteftersom de ruttnar och återanvändas när gärdsgården behöver läggas om. Mellanrummet mellan störarna ska vara omkring åtta till tolv centimeter.

Vidja

Grangrenar som håller ihop konstruktionen. Använd färskhuggna vidjor, max två dagar gamla. Alternativet är att låta dem ligga i vatten för att behålla elasticiteten. Vidjan ska inte vara grövre än en tumme i tjockändan. Vissa klyver vidjan men det behövs inte om de inte är för grova. Kallas även bindsle eller hank.

Hot

En östgötsk term för avståndet mellan störpar, vanligtvis omkring en meter.

Verktyg och hjälpmedel

Puritaner använder inte stort mer än en yxa, men för att underlätta arbetet bör du räkna med att ta med detta: spett, slägga, yxa, klyvkil, kniv, sekatör, såg, tändstickor, ved, tunna eller något annat att värma vidjorna över, måttband och en kamera för att dokumentera.

Materialåtgång

Hur mycket material som går åt beror på vilken typ av gärdsgård det är och hur tät-byggd den ska vara. Dessa siffror är väldigt ungefärliga. För 50 meter: 100 trinnor, 100 störar, 150 vidjor.

Boktips

"Gärsgår’n i vårt landskap" av Sten Hagander.


 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

​Sommarens soliga dagar. Perfekta för att förbereda sig inför höstens jakt. Se över jakttornen, öva på skjutbanan och, sist men inte minst, vårda viltet på dina marker. Låt dig inspireras av jaktvårdskonsulent Tomas Granberg!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.