Sydved.se
Inspiration
Artikelbild

Gärdsgården – en svensk hantverksklassiker

Gärdsgården är en verklig klassiker i det svenska odlingslandskapet. Det är en ren skönhetsupplevelse att se denna genuina hantverksprodukt vindla fram i hagmarkerna under en somrig kvällspromenad.

Tyvärr är det också en upplevelse som blir allt mer ovanlig. Under 1900-talets inledning började den traditionella trägärdsgården successivt att ersättas med hägn av taggtråd. På andra håll fortsatte man att bygga i trä långt in på 1900-talet, men moderniserade byggprocessen och började använda ståltråd.

Lång historia

Gärdsgårdar av olika modeller och utföranden har en mycket lång historia i Sverige. Vid arkeologiska utgrävningar i Halleby i Östergötland hittade arkeologerna rester efter två gärdsgårdar som daterats till 400-600-tal e. Kr.

Utseende, byggnadsteknik, terminologi och materialval skiljer sig väldeliga, både över tiden och beroende på var i landet man tittar. Det finns ett otal varianter och det som betraktas som en riktig gärdsgård av en 30-åring i Småland kan te sig som rena fuskbygget av en 85-åring i Jämtland.

Gärdsgård i Stensjö by

I reportaget byggs en ‘modern’ genomsnittlig svensk gärdsgård som den kan ha sett ut kring sekelskiftet 1800/1900.

Enkelt uttryckt består den av diagonalt liggande slanor som hålls på plats av dubbla störpar och vidjor av gran. Det är en variant som fortfarande går att hitta i landskapet och som både är hållfast och relativt enkel att bygga.

I Stensjö by i Oskarshamn kan detta hantverk betraktas i en fantastisk miljö där tiden tycks stått stilla. Marken och byggnaderna förvaltas och bevaras av Kungliga Vitterhetsakademien och är ett levande exempel på hur en småländsk by såg ut i slutet av 1800-talet. Den som vill se gärdsgårdar kommer garanterat att få se sig mätt här!

Gör en kulturgärning!

Låt er inspireras och gör en kulturgärning. Tveka inte att kontakta exempelvis hembygdsföreningar eller museer för tips och hjälp. Och för den som inte vill jobba själv finns det också flera småföretag som bygger på beställning. Lycka till!

 

Så här bygger du en gärdsgård

Liten bild

1. Ställ ut störarna rätt. Spetta hål i marken och tryck ner de spetsade enestörarna med grovändan först så de står stabilt (8–12 cm mellanrum). Lagom avstånd mellan varje stör-par är ca 1 meter. Börja därefter med en trinna som läggs längs med marken innan den första vidjan monteras på det första störparet. 3 trinnor mellan varje vidja och 3 vidjor per stör-par är standard.

Liten bild

2. Det går åt mycket vidjor för att bygga en klassisk gärdesgård. Vidjan får inte vara för tjock, då blir det för svårjobbat. Vissa blötlägger eller ångkokar vidjan, men är den färskhuggen är detta inte nödvändigt.

Liten bild

3. Grova trinnor kan klyvas. Yxa och kilar behövs och det går lättast om virket är relativt nyhugget. Börja i tjockändan och spräck upp lite i taget. Är man två som hjälps åt är det inte så svårt.

Liten bild

4. Per-Ola Svensson värmer vidjor över elden för att de ska bli lättarbetade. Börja i grovändan och värm tills barken börjar spricka. Sedan gör man om processen igen och sparar en liten obränd bit i toppen.

Liten bild

5. Sven Andersson hanterar vidjorna och börjar med den tunna ändan och lägger en liten åtta. Sedan fortsätter han varv efter varv och vrider hela tiden vidjan för att fibrerna ska mjukna. Avslutningsvis låser han fast grovändan och klipper bort stumpen med en sekatör.

Liten bild

6. Inte så svårt som man kan tro! Louise Andersson sätter sitt livs första vidja med hjälp av Lars-Göran Ragnarsson. Handskar är ett måste eftersom vidjan är varm.


Liten bild
En rätt lagd vidja håller ofta längre än ståltråd och är dessutom mycket roligare att titta på.

Liten ordlista

Det finns många ord som dyker upp i samband med ett gärdsgårdsbygge. En del är gemensamt men mycket har olika namn beroende på var i landet man befinner sig.

Trinna

Liggande virke i längder om 4–6 meter. Senvuxen gran är bäst, det ökar gärdsgårdens livslängd. Huggs med fördel under vintern så att virket hinner sava av och torka. Är diametern över åtta centimeter i brösthöjd är det bra att klyva virket; dels för att spara material, dels för snabbare torkning. Kallas även slana eller gärdsle.

Stör

Stolpar som står i par och håller upp konstruktionen. Envirke håller bäst, alternativ är senvuxen gran som sveds eller tjäras i markändan. Störarna bör vara minst två meter så de kan slås ner i marken allteftersom de ruttnar och återanvändas när gärdsgården behöver läggas om. Mellanrummet mellan störarna ska vara omkring åtta till tolv centimeter.

Vidja

Grangrenar som håller ihop konstruktionen. Använd färskhuggna vidjor, max två dagar gamla. Alternativet är att låta dem ligga i vatten för att behålla elasticiteten. Vidjan ska inte vara grövre än en tumme i tjockändan. Vissa klyver vidjan men det behövs inte om de inte är för grova. Kallas även bindsle eller hank.

Hot

En östgötsk term för avståndet mellan störpar, vanligtvis omkring en meter.

Verktyg och hjälpmedel

Puritaner använder inte stort mer än en yxa, men för att underlätta arbetet bör du räkna med att ta med detta: spett, slägga, yxa, klyvkil, kniv, sekatör, såg, tändstickor, ved, tunna eller något annat att värma vidjorna över, måttband och en kamera för att dokumentera.

Materialåtgång

Hur mycket material som går åt beror på vilken typ av gärdsgård det är och hur tät-byggd den ska vara. Dessa siffror är väldigt ungefärliga. För 50 meter: 100 trinnor, 100 störar, 150 vidjor.

Boktips

"Gärsgår’n i vårt landskap" av Sten Hagander.


 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Hon är med och bekämpar barkborrarna

Hon är med och bekämpar granbarkborren

Kerstin Ström från Skogsstyrelsen i Växjö, är en av dem som jobbar med granbarkborrefrågan.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
En resa bakåt i tiden

En resa bakåt i tiden

En undanskymd jordkällargrund har huggits fram av ett maskinlag på distrikt Kalmar.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Lussekatter till Luciafirandet

Lussekatter till Luciafirandet

​Lussekatter, lussebullar eller saffranskusar – kär bulle har många namn. Vad vore julen utan saffransbröd? Här får du ett recept på saftiga och goda bullar.

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.