Sydved.se
Möt Sydved
Värdet kulturstubbar

Värdet av kulturstubbar

Kulturstubbar är idag det enda riktigt säkra och relativt enkla sättet att skydda kulturmiljöer och fornminnen från skador inom skogsmark. Under första hälften av vecka 25 har entreprenörer som utför avverkning och skogsvård åt distrikt Älmhult genomgått en endagars utbildning i att hantera kultur- och fornminnen i skogarna runt Älmhult. Syftet med kursen är att förstärka de kunskaper som byggts upp när grön kort har erhållits.

​Sverige bjuder på en bred flora av forn- och kulturlämningar, som förekommer från de 8 000 till 10 000 år som det funnits människor i landskapet. Tills idag har det registrerats över 200 000 lämningar på skogsmark, men det finns fortfarande många som inte är kända för den lokala länsstyrelsen.

Nya lämningar kommer fram hela tiden och vanligast är att dessa upptäckts i samband med åtgärder inom skogen så som avverkning, vägbyggnation eller planering.

Så ska forn- och kulturlämningar skyddas i praktiken

Det finns branschgemensamma riktlinjer om hur lämningar ska skyddas och bevaras vid olika typer av åtgärder inom skogen.

Dessa innebär till exempel att när åtgärder görs på eller i anslutning till lämningar ska dessa skyddas från skador samt markeras ut och hållas rena så att de förblir lättupptäckta i framtiden.

Under utbildningen besöktes två olika områden där det både fanns registrerade och oregistrerade lämningar. Dagen gav både prov på hur svårt även kända lämningar kan vara att hitta om de inte är utmärkta, men hur lätt det kan vara då det finns kulturstubbar.

Lokala variationer på lämningar inom distriktet

Älmhultsdistriktet täcker stora områden inom Smålands, Blekinges och Skånes landskap. Det innebär att det finns olika typer av lämningar inom hela distriktet.

  • I de norra delarna upp mot Småländska höglandet är det mycket vanligt förekommande med hackestensrösen, slaggvarp och hällkistor.
  • I de södra delarna är mer vanligt med medeltida lämningar från boende och odling så som fägator, svinfållor och jordkällare.
  • Över hela södra Sverige är dock den absolut vanligaste lämningen stenmurar.

Hur får jag reda på om det finns lämningar på min fastighet?

Lämningar som är registrerade hos länsstyrelsen finns med på kartor, som de ekonomiska kartorna. Dock finns inga efter 1980-talet, då den sista inventeringen gjordes.

Det är också de som är  papperskartas svaghet när det gäller information. Efter det att den är tryckt så visar den inget om vad som har hänt i området den täcker.

Idag finns dock flera webbaserade lösningar som är ständigt uppdaterade:

Vad är skillnaden på ett forn- och ett kulturminne?

 

Ett fornminne är lämning från mänsklig verksamhet som inte används och som dateras till före år 1850.

Exempel: hällkistor och olika typer av fångstgropar eller fångstgropsystem.

Alla lämningar efter år 1850 klassas idag som kulturminnen.

Exempel: stängsel, stenkistor och yxavverkade högstubbar.

Överst vänster: Tjärdal
Överst höger: Skadad förvaringsgrop från järnåldern eller yngre (därav en fornlämning). Inventerad 2011 som välbevarad men tack vare vinterns stormar har den blivit skadad.

Nederst vänster: I gräset i mitten finns ett litet odlingsröse vilket är svårt att se på bilden. Även avverkningsgruppen missade den och körde över den, men utan att påverka lämningen nämnvärt. Dock var den inte registrerad.
Nederst höger: Hällkista, forntida grav från stenålder till järnålder.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Rekordstora angrepp av granbarkborre även nästa år

Även nästa år kommer skadorna av granbarkborre på skogen i Sydsverige att ligga på årets rekordnivåer. I bästa fall. Blir sommaren torr och varm kan skadorna femdubblas. Det visar nya beräkningar. Därför bildas nu en krisgrupp tillsammans med skogsbruket för att om möjligt begränsa skadorna.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
Hon är med och bekämpar barkborrarna

Hon är med och bekämpar granbarkborren

Kerstin Ström från Skogsstyrelsen i Växjö, är en av dem som jobbar med granbarkborrefrågan.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
En resa bakåt i tiden

En resa bakåt i tiden

En undanskymd jordkällargrund har huggits fram av ett maskinlag på distrikt Kalmar.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Lussekatter till Luciafirandet

Lussekatter till Luciafirandet

​Lussekatter, lussebullar eller saffranskusar – kär bulle har många namn. Vad vore julen utan saffransbröd? Här får du ett recept på saftiga och goda bullar.

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.