Sydved.se
Inspiration
Ge baggen en snyting

Ge baggen en snyting!

Varje år gnager snytbaggen sönder plantor för 100 miljoner kronor i den svenska skogen. Om inga åtgärder vidtas mot snytbaggen så kan 80 procent av plantorna på ett hygge stryka med, men vad är rätt åtgärder? Carina Härlin och Kristina Wallertz, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitets försökspark i Asa, benar ut alternativen.

Hur känner man igen en snytbagge?

Snytbaggen är en skalbagge av släktet vivlar. Den är cirka en centimeter lång och känns igen på sitt förlängda huvud, "snytet" och på de gula fläckarna på ryggen. Det finns fyra arter av snytbagge i Sverige, men bara två av dem är skadliga för våra skogsplantor. Den vanliga snytbaggen Hylobius abietis är den som orsakar störst skada.

Varför är snytbaggen en sådan illbatting?

Snytbaggen älskar barrträd i olika former. Eftersom larverna livnär sig på rötterna från nyligen döda barrträd lockas snytbaggen till nyavverkade föryngringsytor. Den svärmar på våren när temperaturen börjar närma sig 18 grader, luktar upp döda eller döende barrträd, ofta ett kalhygge där många stubbar finns, parar sig och lägger ägg i stubbarnas rötter under sommaren.

Vuxna snytbaggar lever framförallt på bark från barrträd men även bark från lövträd och bärris finns med på matsedeln. De gnager på de nysatta plantornas bark, och om plantan ringbarkas eller får tillräckligt mycket gnag kan den dö. Om inga åtgärder vidtas mot snytbaggen så kan upp till 80 procent av plantorna stryka med. Varje år gnager snytbaggen sönder plantor för 100 miljoner kronor i den svenska skogen.

Hur länge pågår ett snytbaggeangrepp?

De vuxna snytbaggarna stannar gärna kvar på hygget även andra sommaren, under tiden som larverna utvecklas till vuxna skalbaggar. Dessa kryper sedan fram på hösten. Det betyder att man kan få skador på hygget under flera år. Det första "sommargnaget" och "höstgnaget" året därpå brukar vara värst.

Hur blev det så här?

Om man frågar en snytbagge vad man ska göra för att den ska må riktigt bra så skulle den svara: fortsätt som ni gör! Trakthyggesbruket, som har varit det dominerande föryngringssättet sedan mitten av 1900-talet, är grogrunden för den explosionsartade utvecklingen. För en snytbagge är det som att bli inbjuden till värsta festen.

Gran eller tall, vad smakar bäst?

Snytbaggen har en liten förkärlek till tallstubbar när den ska anlägga yngelkammare, men skillnaden mellan gran och tall är ändå liten. Att plantera andra barrträdslag är heller inte ett sätt att komma runt snytbaggen.

En nyligen avslutad studie i Asa visar att alla barrträd angrips av snytbaggen, möjligen var douglasgran och sitkagran mer attraktiva än vanlig gran och tall.

Vad är "Snytbaggeprogrammet"?

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Asa och Uppsala har tillsammans med Skogforsk bildat en forskargrupp med uppdraget att ta fram mer kunskap om snytbaggar och att hitta alternativ till insekticidbehandling av plantor. Totalt arbetar 13 personer, forskare inom skog och entomologi, ingenjörer och tekniker i projektet som är finansierat till och med 2014. Tre öre av varje insekticidbehandlad planta som säljs går till finansiering av denna forskning.

Varför är det så bråttom?

Av kemikalieinspektionens tre godkända insekticider mot snytbagge innehåller två så kallade pyretroider som är giftiga för vattenlevande organismer. De är särskilt skadliga för fisk, men kan också ge hudirritationer och allergier för den personal som använder medlen om inte skyddskläder används.

Är du FSC-certifierad är det förbjudet att använda insekticider. Dock kan man få dispens, som enskild skogsägare sker detta via skogsbolagens gruppcertifieringar. Har bolaget dispens får man enbart använda medlet Merit Forest som godkänts av  FSC®. Merit Forest innehåller inte pyretroider utan imidakloprid, ett nikotinliknande ämne som anses ha låg giftighet för människor, men som är giftigt för fåglar. Det är förmodligen bara en tidsfråga innan den här typen av plantskydd förbjuds helt.

Vilka försök utför ni på Asa?

Vi har bland annat försök där vi studerar olika markberedningsmetoders effekt mot snytbaggeangrepp, i vissa fall i kombination med olika typer av skydd – insekticider och mekaniska skydd. Vi har andra studier där vi undersöker planteringstidpunkter och som vi nämnde har vi också undersökt hur snytbaggen angriper olika trädslag. Varje år utför vi också oberoende tester av nya eller vidareutvecklade mekaniska skydd. Under årens lopp har vi utvärderat ett 50-tal olika varianter.

Vad har ni kommit fram till?

Som alltid när det gäller skogsbruk så beror allt på platsens förutsättningar. Bekämpningen av snytbaggen kräver en kombination av åtgärder.

Våra resultat visar att markberedningen är en viktig faktor som säkert går att utveckla. Ju mer ren mineraljord du får kring plantan desto bättre. Invers, som innebär att den uppgrävda torvan med mineraljord läggs tillbaka, är en metod under teknisk utveckling. Även om det är en dyr metod så kan det löna sig på sikt i form av snabbare etablering och lägre röjningskostnader. Men det är inte på alla marker metoden lämpar sig.

Oavsett vilken metod man väljer så ska man tänka "mineraljord". Kombinera sedan bra markberedning med en livskraftig planta. En stor planta klarar angreppen bättre eftersom den har större rothalsdiameter. Sedan finns det för- och nackdelar med olika planttyper, men vitalitet och storlek spelar roll. En snabb och bra start för plantorna är a och o, sedan bör du också kombinera med någon typ av skydd.

Vilka skydd kan man välja på?

Insekticider, det vill säga gift, eller mekaniska plantskydd. De sistnämnda kan delas in i två kategorier; beläggningsskydd och barriärskydd (tratt, hylsa av papper eller plast).

Beläggningsskydden skyddar plantans bark och kan bestå av latex, lim och sand. Snytbaggen får därmed svårare att komma åt att äta på plantan. Barriärskydd kan bestå av plast eller papperskragar som fungerar på ungefär samma sätt, de ska hindra snytbaggen att nå plantan.

Vad säger ni om skärmar och hyggesvila?

Att lämna en skärm med 80–150 träd per hektar, ju fler desto bättre, reducerar snytbaggeangreppen. Vi vet inte varför men vi tror att födotillgången på alternativ till nysatta plantor är större. Skärmen har också visat sig minska frostskadorna och dämpa tillväxten av vegetation. Hyggesvila är dock inget vi rekommenderar. Det blir helt enkelt för dyrt, man tappar för mycket i produktion.

Hur ska man göra som enskild skogsägare?

Det räcker inte med en åtgärd. Det måste till en kombination. Vilken du väljer beror på vilka mål du har som skogsägare. Vad vill du ha upp för typ av skog och vad får föryngringen kosta i förhållande till det? Hur ser det ut på hygget? Därför har SLU (Snytbaggeprogrammet och Sydsvensk skogsvetenskap) tagit fram "Snytbaggemodellen" som hjälper dig att göra en prognos över snytbaggeskadorna och att hitta en bra kombination av åtgärder. Den kompletta snytbaggemodellen finns på snytbagge.se och är gjord för Windows.

Nu lanseras även en snytbagge-app?

Ja, det är en förenklad variant av snytbaggemodellen som är mycket lätt att använda. Den finns att ladda ner i AppStore och fungerar än så länge enbart på iPhone. Appen låter dig, precis som Snytbaggemodellen på nätet, laborera med faktorer som hyggesålder, plantantal, markberedning, högskärm, plantskydd, och planttyp. Men man måste ha klart för sig att modellen ska användas med försiktighet, se resultatet som en vägledning och jämförelse mellan olika åtgärder.

 

Forskar på snytbaggen

Carina Härlin
Carina disputerade 2003 med en avhandling om virvelbaggars evolution, fylogeni och predatorförsvar. Hon har också en gymnasielärarexamen i kemi och biologi. Carina började arbeta med snytbaggar vid Asa försökspark 2007, ingår i Snytbaggeprogrammet och ansvarar för Asas standardiserade testning av plantskydd.

Kristina Wallertz
Kristina disputerade 2009 med en avhandling om hur tillgång på extra föda påverkar snytbaggens ätande på gran- och tallplantor. Kristina har arbetat på Asa försökspark sedan starten 1989 och med snytbaggar sedan 1994. Hon ingår i Snytbaggeprogrammet och arbetar även i det nya forskningsprogrammet Future Forest.

Läs mer om föryngring

Liten bild

Forskarna Kristina Wallertz och Carina Härlin är Asas mesta snytbaggeprofiler.

Liten bild

Den vuxna snytbaggen äter av barken på barrplantorna. Plantorna kan då ringbarkas eller få så allvarliga skador att de dör.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Därför Sydved Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Kunskap Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.

Möt Sydved Sydved på plats under Smålands Traktorrace i Nye

Sydved på plats under Smålands Traktorrace i Nye

​Sydved var med på årets traktorrace i Nye utanför Vetlanda. Trots blåst och tidvis regnande anslöt runt 1500 entusiaster denna dag. Många stannade också till i Sydveds monter för att prata skog.

Inspiration Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

Möt Sydved Intensiv höst i torkans spår

Intensiv höst i torkans spår

​En blöt höst med svåra drivningsförhållanden, en sträng och lång vinter med mycket snö. Och sen en rekordtorr sommar där varje avverkning fick utvärderas mycket noga för att inte riskera orsaka bränder. "Vi lär oss hela tiden. Anpassar flöden, arbetssätt och rutiner. Vi har trots dessa olika "extremväder" klarat att leverera virke till industrin, som snurrar för fullt och satsar för framtiden", säger Thomas Agrell, virkeschef på Sydved.

Möt Sydved Gallringsdagarna i Fägrida

Skogsprat och mingel på gallringsdagarna i Fägrida

​Många stannade till i Sydveds monter på Gallringsdagarna i Fägrida, strax söder om Jönköping. Det ställdes frågor om gallring men också annat skogligt avhandlades under möten mellan skogsägare och Sydveds inköpare från distrikt Jönköping.

Möt Sydved Avverkning och kulturmiljövård

Nu är det goda förhållande för avvverkning!

​Efter en sommar med mycket fokus på gallring och produktionsbegränsningar pga av torkan rullar det nu på för fullt i skogen.

Möt Sydved Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

​"En lång tradition där vi successivt vässat oss, högklassig forskning och ett innovationsdriv. Det är faktorer som tillsammans gör att svensk skogsindustri håller absolut världsklass. Och investeringstakten är hög. Det indikerar framtidstro", säger Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna.

Möt Sydved Virkesinköpare Adam Everås tillsammans med sin hund.

Adam Everås ny förstärkning som inköpare

Från början av september har vi en ny medarbetare på distrikt Hylte. Det är Adam Everås som kommer jobba som virkesinköpare, huvudsakligen i trakterna runt sin gamla arbetsplats på MAA såg.

Möt Sydved Så hittar du granbarkborren.

Så hittar du granbarkborren

​Den mycket torra och varma sommaren har gjort att granbarkborren har börjat angripa granskog i större skala, vilket är första gången sen stormarna Gudrun och Per. För att rädda virkesvärden och minska spridningen av granbarkborren krävs nu att vi sätter in åtgärder snabbt. Men först måste angreppen hittas.

Inspiration Gör en enkel höstkrans.

Gör en enkel höstkrans

​Lite tid och inspiration till höstpyssel därhemma? Då kan du göra den här vackra höstkransen av diverse material som naturen bjuder på. Enkelt, billigt, men framför allt roligt!

Kunskap Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

Nya röjningstrenden: Skogsägarna mer på hugget

​Sydsvenska skogsägare röjer som aldrig förr. Antalet röjda hektar per år har mer än fördubblats i Götaland de senaste 15 åren. Fortsätt så!, uppmanar Anders Ehrenström, skogsbruksutvecklare på Sydved. ”Det är dags för alla skogsägare att hoppa på röjningståget –för det kommer att behövas!”

Inspiration Hasselmus

Hasselmus

​Inte många har sett den – den nattaktiva, vintersovande och oemotståndligt söta hasselmusen. Helst vistas den i täta, snåriga buskar eller träd.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Bekämpa granbarkborren med sök och plock.

Bekämpa granbarkborren med sök och plock

​Att aktivt se över granbestånden under sommarmånaderna är en viktig åtgärd för att minska risken för barkborreskador. Sök- och plockmetoden innebär att du under hela sommarperioden letar upp angripna stående stammar och snabbt ser till att avverka och frakta bort dem från skogen.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Gallring av sitkagran i västra delarna av Halland.

Gallring av sitkagran i västra delarna av Halland

​Sitkagranen, som ursprunligen kommer från Nordamerika, har på senare tid blivit ett komplement till vanlig gran. Virket liknar granens, men är segare och starkare. Det går bra att såga till konstruktionsvirke och passar i Stora Enso Hyltes produktion av massa för atttillverja tidningspapper.

Inspiration Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Hos skickliga golvtillverkaren Kährs i Nybro blir vackra ekar till lika vackra golv som efterfrågas i hela Europa. Kährs är en av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

Inspiration Så läser du trädens årsringar

Så läser du trädens årsringar

​I trädens årsringar står tiden still. Ett redskapsskjul vid en kyrka i Småland som visar sig vara Sveriges äldsta träbyggnad. Har du någon gång studerat trädets årsringar är det sannolikt för att räkna ut trädets ålder. Sydved har gått under barken på stammen.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Möt Sydved Vill du bli inköpare i östra och södra Närke?

Vill du bli Sydveds inköpare i östra och södra Närke?

​Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar de östra och södra delarna av Närke.

Möt Sydved Full fart i skogen

Full fart i skogen

​Efter en besvärlig sommar är det nu åter full fart i skogen. Industrierna efterfrågar samtliga sortiment.

Inspiration Rätt rustad för höstjakten!

Rätt rustad för höstjakten!

​Vad väntar därute? Snålblåst och hällregn? Eller frost och kyla som känns i fingrar och tår. Man vet aldrig när det handlar om jakt. Så varför inte rusta sig lite extra i år? Sydved har nosat upp de senaste modellerna och materialen – för passet, strapatsrik spårning och avslappnad After Hunt.

Möt Sydved Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

​Stora Enso investerar i ett nytt kompetenscentrum och installation av nya maskiner för bearbetning av grövre fibrer för biokompositmaterialet Durasense vid anläggningen i Hylte.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?