Sydved.se
Inspiration
Guldläge för tallföryngring

Stiftskogvaktare Björn Engdahl (till vänster), Skogsstyrelsens Ove Arnesson (längst fram) och Sydveds Klas Sanderg är alla engagerade i tallens väl och ve.

Guldläge för tallföryngring

Visst går det att föryngra tall med gott resultat! Stiftskogvaktare Björn Engdahl i Nybro har 25 års erfarenhet av framgångsrik föryngring och tycker att ryktet om tallens tynande tillvaro är överdrivet. "Tallen är kungen av trädslag! Visst är den krävande de första 20 åren, men sedan får man sin belöning. Och just nu ger den svagare rådjursstammen ett guldläge!"

Björn Engdahl tycker det är dags att ta tallen i försvar. Klagovisorna är för många och de positiva exemplen för få, trots att de faktiskt finns därute. Han, om någon, borde veta. Under sina 25 år som stiftskogvaktare i de östra delarna av Växjö stift har han följt många framgångsrika tallföryngringar som gjorts både av honom själv och av hans företrädare. Björns område omfattar 13000 hektar där ungefär hälften utgörs av tall.

– Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att föryngra tall på svagare marker, trots en relativt hög älgstam, konstaterar Björn och får medhåll av Sydveds distriktschef Klas Sandberg och Skogsstyrelsens Ove Arnesson, den sistnämnde projektledare för satsningen «Mera tall!».

– Tallföryngringen har hamnat i en ond spiral. Efter de svåra betesskadorna på 80- och 90-talen där skogsägare ibland fick plantera om både en och två gånger, gav man upp och slutade med tall. Med färre tall- och blandskogar blir det sämre tillgång på viltfoder i form av markvegetation och skadorna på plantorna ökar. Vi riskerar att hamna i ett moment 22 som bara kan brytas med en positiv inställning och samarbete, konstaterar Ove Arnesson.

Numera är förutsättningarna radikalt annorlunda, menar Klas Sandberg som också är Sydveds representant i Mera tall-projektet:

– Boven i dramat var den stora rådjursstammen som skövlade alla tallplanteringar i sin väg. Det gav i sin tur sämre förutsättningar för älgarna att hitta mat, vilket innebar att de tog det lilla som var kvar. I dag har vi en betydligt svagare rådjursstam och en älgstam under kontroll.                      

Planterat och självföryngrat

För att bevisa sin tes tar Björn Engdahl oss med på en exkursion i tallmarkerna kring Hälleberga och Madesjö. Första stoppet är en plantering från gudrunåret 2005. En t22:a markberedd 2004 och planterad med långnattsbehandlade täckrotsplantor.

– Från början hade vi faktiskt tänkt oss självföryngring, men Gudrun tog fröträden, och så här i efterhand var det ett lyckat grepp, säger Björn.

«Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att föryngra tall på svagare marker, trots en relativt hög älgstam.»

Att planterad tall växer fortare än självsådd blir extra tydligt när vi besöker nästa föryngring, som markbereddes 1993 och är självsådd. Björn uppskattar ståndorten till t20 och konstaterar att föryngringen behövt nästan tio år mer på sig än planteringen.

– Sedan kan man ana sig till att vi kanske kan få lite bättre kvalitet på de självsådda stammarna, men det får framtiden utvisa.

Men när ska man egentligen välja självföryngring och när ska man välja plantering? Björn, Klas och Ove vill inte ge några generella råd.

– Det blir bara fel. Allt beror på jordart, bonitet och nederbörd. Man måste se platsen för att kunna avgöra. Visst kan man i många fall få något bättre kvalitet i det självsådda men det ska vägas mot att plantmaterialet ofta kommer igång snabbare. Ibland väljer vi att kombinera genom att stödså i en självföryngring, eller att komplettera med plantering, säger Björn.                                                                                                    

Samverkan över större ytor

En gammal sanning tycks dock fortfarande gälla. Som hugad tallföryngrare måste man beväpna sig med tålamod och vara beredd på idoga arbetsinsatser under de första 20 åren.

Tallen kräver sitt i början men levererar på ett fantastiskt bra sätt när den kommit över den kritiska perioden. Med gran är det tvärtom. Den är lättflirtad i början men kan bjuda på överraskningar i medelåldern, inte minst om den har tvångsplanterats på fel ståndort, säger de tre tallkramarna som menar att viltskydd är a och o, liksom god viltvård.

– Det är också därför som vi i projektet Mera tall går över gränserna mellan skogsägare och jägare, privatpersoner, myndigheter och skogsbolag. För att tallen lättare ska ta sig och vi ska få ner viltskadorna ytterligare så måste vi samarbeta. Djuren rör ju sig över stora ytor. Av samma skäl blir det lättare att lyckas med sin föryngring om flera skogsägare i trakten bestämmer sig för att samarbeta och göra en gemensam satsning på tall, konstaterar Ove som hoppas mycket på de nya älgskötselområdena. Han anser att nyckelordet i sammanhanget är «balans».

– I skogsbruket så far vi ofta från det ena diket till det andra, det är antingen eller.

Historiens vingslag

Efter ytterligare några inspirerande exempel på föryngringar i olika åldrar, slår Björn ner den sista spiken i kistan. Han tar oss med till Kyrkreservatet Högelycke Gammelskog. 1,5 hektar tallskog där snittåldern ligger kring 300 år och där de äldsta träden har fler årsringar än så. Reservatet kom till efter att Björns framsynta företrädare hårdnackat vägrade att avverka. Någon gång på Karl XII:s tid grodde tallarna och sedan dess har de överlevt rådjur, älgar, bränder, stormar och människor. Kanske är tallföryngringen som du skapar i dag fröet till något mycket större? Oavsett om du siktar på produktionsskog eller kulturarv är det bara att följa Oves råd:

– Tänk positivt! Tro på det du gör!

Läs mer om föryngring

 

Liten bild 
Liten bild

 

 
 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås sökes.

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogskväll i Skavböke bygdegård

Marknad och biokomposit på skogskväll i Skavböke bygdegård

I veckan som gick anordnade Swedbank en skogskväll i Skavböke bygdegård strax norr om Oskarström. Sydved var på plats och informerade om både biokomposit och om läget på marknaden.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.
Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Snart en ny Ecolog 574 i skogarna kring Hultsfred

Snart en ny Ecolog 574 i skogarna kring Hultsfred

Persson Skog & Trädgård i Virserum har investerat i en ny allroundskotare, en Ecolog 574. Det är en skotare som passar utmärkt till både gallring och slutavverkning.
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Planera för vårplantering

Förberedelser inför vårens planteringar

Förberedelserna inför vårens planteringar är igång. Markberedarna kör så mycket de bara kan för hinna med alla hyggen som skall planteras till våren.
Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.