Sydved.se
Inspiration
Guldläge för tallföryngring

Stiftskogvaktare Björn Engdahl (till vänster), Skogsstyrelsens Ove Arnesson (längst fram) och Sydveds Klas Sanderg är alla engagerade i tallens väl och ve.

Guldläge för tallföryngring

Visst går det att föryngra tall med gott resultat! Stiftskogvaktare Björn Engdahl i Nybro har 25 års erfarenhet av framgångsrik föryngring och tycker att ryktet om tallens tynande tillvaro är överdrivet. "Tallen är kungen av trädslag! Visst är den krävande de första 20 åren, men sedan får man sin belöning. Och just nu ger den svagare rådjursstammen ett guldläge!"

Björn Engdahl tycker det är dags att ta tallen i försvar. Klagovisorna är för många och de positiva exemplen för få, trots att de faktiskt finns därute. Han, om någon, borde veta. Under sina 25 år som stiftskogvaktare i de östra delarna av Växjö stift har han följt många framgångsrika tallföryngringar som gjorts både av honom själv och av hans företrädare. Björns område omfattar 13000 hektar där ungefär hälften utgörs av tall.

– Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att föryngra tall på svagare marker, trots en relativt hög älgstam, konstaterar Björn och får medhåll av Sydveds distriktschef Klas Sandberg och Skogsstyrelsens Ove Arnesson, den sistnämnde projektledare för satsningen «Mera tall!».

– Tallföryngringen har hamnat i en ond spiral. Efter de svåra betesskadorna på 80- och 90-talen där skogsägare ibland fick plantera om både en och två gånger, gav man upp och slutade med tall. Med färre tall- och blandskogar blir det sämre tillgång på viltfoder i form av markvegetation och skadorna på plantorna ökar. Vi riskerar att hamna i ett moment 22 som bara kan brytas med en positiv inställning och samarbete, konstaterar Ove Arnesson.

Numera är förutsättningarna radikalt annorlunda, menar Klas Sandberg som också är Sydveds representant i Mera tall-projektet:

– Boven i dramat var den stora rådjursstammen som skövlade alla tallplanteringar i sin väg. Det gav i sin tur sämre förutsättningar för älgarna att hitta mat, vilket innebar att de tog det lilla som var kvar. I dag har vi en betydligt svagare rådjursstam och en älgstam under kontroll.                      

Planterat och självföryngrat

För att bevisa sin tes tar Björn Engdahl oss med på en exkursion i tallmarkerna kring Hälleberga och Madesjö. Första stoppet är en plantering från gudrunåret 2005. En t22:a markberedd 2004 och planterad med långnattsbehandlade täckrotsplantor.

– Från början hade vi faktiskt tänkt oss självföryngring, men Gudrun tog fröträden, och så här i efterhand var det ett lyckat grepp, säger Björn.

«Min erfarenhet är att det går alldeles utmärkt att föryngra tall på svagare marker, trots en relativt hög älgstam.»

Att planterad tall växer fortare än självsådd blir extra tydligt när vi besöker nästa föryngring, som markbereddes 1993 och är självsådd. Björn uppskattar ståndorten till t20 och konstaterar att föryngringen behövt nästan tio år mer på sig än planteringen.

– Sedan kan man ana sig till att vi kanske kan få lite bättre kvalitet på de självsådda stammarna, men det får framtiden utvisa.

Men när ska man egentligen välja självföryngring och när ska man välja plantering? Björn, Klas och Ove vill inte ge några generella råd.

– Det blir bara fel. Allt beror på jordart, bonitet och nederbörd. Man måste se platsen för att kunna avgöra. Visst kan man i många fall få något bättre kvalitet i det självsådda men det ska vägas mot att plantmaterialet ofta kommer igång snabbare. Ibland väljer vi att kombinera genom att stödså i en självföryngring, eller att komplettera med plantering, säger Björn.                                                                                                    

Samverkan över större ytor

En gammal sanning tycks dock fortfarande gälla. Som hugad tallföryngrare måste man beväpna sig med tålamod och vara beredd på idoga arbetsinsatser under de första 20 åren.

Tallen kräver sitt i början men levererar på ett fantastiskt bra sätt när den kommit över den kritiska perioden. Med gran är det tvärtom. Den är lättflirtad i början men kan bjuda på överraskningar i medelåldern, inte minst om den har tvångsplanterats på fel ståndort, säger de tre tallkramarna som menar att viltskydd är a och o, liksom god viltvård.

– Det är också därför som vi i projektet Mera tall går över gränserna mellan skogsägare och jägare, privatpersoner, myndigheter och skogsbolag. För att tallen lättare ska ta sig och vi ska få ner viltskadorna ytterligare så måste vi samarbeta. Djuren rör ju sig över stora ytor. Av samma skäl blir det lättare att lyckas med sin föryngring om flera skogsägare i trakten bestämmer sig för att samarbeta och göra en gemensam satsning på tall, konstaterar Ove som hoppas mycket på de nya älgskötselområdena. Han anser att nyckelordet i sammanhanget är «balans».

– I skogsbruket så far vi ofta från det ena diket till det andra, det är antingen eller.

Historiens vingslag

Efter ytterligare några inspirerande exempel på föryngringar i olika åldrar, slår Björn ner den sista spiken i kistan. Han tar oss med till Kyrkreservatet Högelycke Gammelskog. 1,5 hektar tallskog där snittåldern ligger kring 300 år och där de äldsta träden har fler årsringar än så. Reservatet kom till efter att Björns framsynta företrädare hårdnackat vägrade att avverka. Någon gång på Karl XII:s tid grodde tallarna och sedan dess har de överlevt rådjur, älgar, bränder, stormar och människor. Kanske är tallföryngringen som du skapar i dag fröet till något mycket större? Oavsett om du siktar på produktionsskog eller kulturarv är det bara att följa Oves råd:

– Tänk positivt! Tro på det du gör!

Läs mer om föryngring

 

Liten bild 
Liten bild

 

 
 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Kunskap Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

Råstenar, stolpar och andra gränsmarkeringar i skogen

​Många gränslinjer växer igen med åren och det är inte alltid lätt att veta var skiljelinjen mellan den egna och grannens fastighet går. Men för dig som äger en skogsfastighet är tydliga gränser i det närmaste ett måste, inte minst vid avverkning och annat skogsbrukande.

Inspiration Nya vindar på Mostorps Gård

Nya vindar på Mostorps Gård

Mostorps Gård i halländska Slöinge är idag ett lantbruk med produktion av närproducerat nötkött, säger Peter von Braun. Skogen är idag inte huvudnäringen, men ett värdefullt komplement.

Möt Sydved Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

​Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

Möt Sydved Hur påverkas egentligen träden av torkan?

Hur påverkas egentligen träden av torkan?

​En rekordvarm maj månad har ökat brandrisken i våra skogar, men också skogens välmående i allmänhet påverkas av väderleken.

Inspiration Nygallrat i Mörkhult - Gott och blandat

Nygallrat i Mörkhult – gott och blandat

​När man är van att hugga själv, så tänker man efter både en och två gånger innan man släpper in nytt folk i sin skog. Men för Anna-Lena Påhlsson i Mörkhult norr om Laholm blev vårens gallring en positiv upplevelse. "Jag var lite orolig när maskinen kom. Men när jag hade pratat med Peter och Jan-Christer så släppte det. De tänkte precis som jag – och det kändes tryggt."

Inspiration Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

Abborren – tydliga ränder och taggiga fenor

​Praktfull med sina tydliga ränder och taggiga fenor. Enligt sägnen fick abborren sin vackra teckning när Sankte Per tappade sina nycklar i en damm och abborren vägrade hjälpa till att ta upp dem. De andra fiskarna blev då så arga att de randade (slog) abborren så hårt att ränderna sitter i än idag.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Kunskap Artikelbild

Snytbaggeskydd: mekaniska skydd ersätter kemisk behandling

​Har du en FSC® (C015573)-certifierad fastighet? Kom då ihåg att 2018 är sista året som
det är tillåtet att sätta kemiskt behandlade plantor.

Möt Sydved Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

Ny gallringsskördare hos Vidigssons skogsavverkningar

​Lagom till midsommar anlände Vidigssons skogsavverkningars nya skördare till skogen och måndag morgon kunde den starta upp sitt första gallringsuppdrag. Den nya skördaren är en John Deere 1070G. Maskinens hemområde kommer att vara i skogarna runt Hallaryd och Osby, i gränstrakterna mellan Skåne och Småland.

Möt Sydved Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

Smygpremiär på den nya lastbilshuggen utanför Växjö

​Distrikt Älmhults och Stora Enso Bioenergis flisentreprenör Skabe flis AB har under senaste veckan provkört den nya lastbilshuggen i trakterna runt Växjö.

Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Möt Sydved Johan Olsson förstärker distrikt Älmhult

Johan Olsson förstärker distrikt Kalmar

​Johan Olsson är ny inköpare på distrikt Kalmar. Kontakta gärna Johan om du har skogliga frågor eller vill att han kommer ut till dig och din fastighet.

Inspiration Gremolata med hasselnötter

Gremolata med hasselnötter

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Ett rådjurskid.

Oväntat möte med storögt rådjurskid

​Sydvedaren Josef Karlsson gjorde en gullig upptäckt på ett besök i Bredaryd. När han promenerade runt och inventerade plantor fick han plötsligt syn på ett ensamt rådjurskid som låg en bit bort.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?