Sydved.se
Kunskap
Av säkerhetsskäl jobbar Johan Wikdahl (till vänster) och Patrick Johansson alltid två och två.

I spåren av vinterns stormar

När stormen Gorm drog över Sydsverige i november drabbades framförallt skogarna i sydöstra Götaland. Arbetet med att upparbeta skogen som fälldes när vindbyarna nådde orkanstyrka har pågått sedan dess. Aktivt Skogsbruk gjorde nedslag utanför Nävragöl i Blekinge för att få en bild av omfattningen.

​– Det är framförallt gammal skog som drabbats. Inte så mycket i gallring, säger Calle Ohlsson, inköpare på Sydveds distrikt Kalmar.

– Det är väl i kantzonerna i så fall. Som här precis i anslutning till ett hygge så att vinden fick fart, säger skördarentreprenör Torgny Pettersson, TP skog.

Han pekar ut över en beståndskant där träden fallit av vinden. Precis intill finns ett stort område som är slutavverkat. – I områden med många mindre fastigheter är det såklart svårt att planera kanterna bättre, man kan ju inte gärna hindra grannen att hugga. Vi brukar dock rekommendera att hugga igenom beståndet från öst till västlig riktning i den mån det går. Då planerar du för kantzonerna och gör dem mer motståndskraftiga i den härskande vindriktningen, säger Calle Ohlsson.

Få ut virket snabbt

Sedan uppmanar Calle alla skogsägare som har stormskador i sin skog att snabbt kontakta sin Sydvedare.

– Då kan vi gå över markerna tillsammans och skapa en överblick av omfattningen. Därefter är rekommendationen att upparbeta så fort som möjligt. Både för möjligheten att skapa avsättning för virket och för att minimera risken att skadeinsekterna får fäste i virkeshögar och fallen skog när svärmningarna börjar till våren, sommaren. Just de här dagarna i januari när jag besöker Blekingeskogarna är det perfekt drivningsväder; knappt någon snö, men kallt och tjälat.

– Ja, det här är optimalt, åtminstone för mig, skrattar Torgny och stänger hyttdörren om sig.

Huggarna gör maskinen effektiv

När stormskadorna är inventerade planeras insatsen av Sydveds inköpare.

– Vi ser över omfattningen och vilken typ av skog det är. Det får styra vilken maskin som jag skickar. En mindre maskin som lätt tar sig fram mellan spridda ströfällen eller en lite större maskin, som den här, till områden där det fallit större volymer, förklarar Calle.

Den praktiska insatsen börjar sedan med manuellhuggarna. Vi träffar Patrick Johansson och Johan Wikdahl en bit bort på ett angränsande hygge.

– Vår uppgift är att se till att maskinen blir så effektiv som möjligt när den väl kommer till platsen. Vi styr den med snitslar och markerar ut gränser och eventuella skydd som kan krävas för fornminnen, vattendrag med mera. Vid större områden som blåser ner kan det ju vara svårt att se och då blir en ordentlig och tydlig snitsling viktig, berättar Patrick Johansson.

Huggaryxan gör jobbet

Målet är att åstadkomma produktion och effektiv upparbetning även när förhållandena är svåra. Arbete i stormskog innebär dessutom ett större riskmoment än normalt.

– Det är alltid vi som manuell resurs som tar beslutet att avstå något träd som hänger farligt. Vi tar inga onödiga risker, utan då får maskinen göra jobbet. Patrick och Johan kapar loss några stammar. Grus, snö och is på stammarna kommer att göra maskinförarens jobb svårare. Patrick och Johan visar med tydlighet att en huggyxa minsann är stormupparbetarens vän.

– Vi slår loss en hel del snö och jord med yxan. Det sparar kedjor både för oss och maskinen.

En annan säkerhetsåtgärd är att de alltid jobbar två och två.

– Vi går i lag om två och jobbar nära varandra. Optimalt ska vi vara någon dag eller två före maskinen, säger Patrick Naturen har gjort urvalet Huggare som arbetar med manuell avverkning är en bristvara. Men nog så viktigt: – Att ha utbildad personal, huggare och maskinförare som fungerar bra tillsammans är en nyckel både för effektivitet och ett säkert arbete, säger Calle.

– Produktionen blir inte riktigt lika hög här som i en konventionell avverkning. Jag kan inte planera på samma sätt som när träden står upp. Här är förutsättningarna givna eftersom träden redan ligger ner, utifrån hur naturen styrt, och jag får anpassa mig mer. Men när Patrick och Johan gjort sitt jobb underlättar det markant för mig, säger Torgny.

Hur blir virkesutbytet i stormskogen?

– Det kan bli sprickor när träden knäcks och det påverkar såklart. Men just i det här området har det faktiskt inte varit något problem.

Aktiv skötsel från start

Gorm har inte varit den enda stormen den här vintern. Vad ska skogsägaren som vill minska risken för stormskador framöver göra?

– Kommer det till gran på goda granmarker så måste du vara aktiv i din skötsel. Och det direkt från start; tidig och hård röjning som går över i tidig och hård förstagallring. Därefter ett aktivt gallringsprogram som är färdigt innan skogen blir för hög. Helt färdiggallrad innan träden når 20–22 meter och låt inte gammal skog stå kvar för länge. På så här bördiga, goda granmarker som vi har här behöver man absolut korta omloppstiden för att vara bättre rustad för vind, säger Calle Ohlsson.

– Jag håller med. Det är viktigt att se över åldersfördelningen när bestånden är över 100 år. Då finns flera risker; rötan får fäste, träden blir höga. Sänk avverkningsåldern, säger Torgny Pettersson. Och till alla självverksamma som funderar på att ge sig ut och städa upp i stormskogen har Calle och gänget runt maskinen en tydlig rekommendation.

– Ta inte risken. Det är för farligt. Det finns andra åtgärder som är bättre att göra och inte har den risknivån. Plantera, röj, fixa med skogsbilvägarna, men låt oss ta hand om vindfällena.

Läs mer om gallring

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

​Sommarens soliga dagar. Perfekta för att förbereda sig inför höstens jakt. Se över jakttornen, öva på skjutbanan och, sist men inte minst, vårda viltet på dina marker. Låt dig inspireras av jaktvårdskonsulent Tomas Granberg!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.