Sydved.se
Kunskap
Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna.

Efter att ha varit hotad under lång tid är kronviltet åter på tillväxt. Under alla tider har det betraktats som det förnämsta viltet av alla.

Kronviltet återvänder till de sydsvenska skogarna

Skogens konung har fått konkurrens. Kronviltet ökar och kan snart finnas på var mans mark. Jägare och skogsägare hälsar dem med glädje, men för skogsbruket innebär det också utmaningar. De ståtliga djuren kan gå riktigt illa åt barken i granskogarna.
"I takt med att kronviltstammen växer måste vi förändra våra skogsskötselmetoder",
säger kronviltexperten Anders Jarnemo.

Anders Jarnemo ses av många som Sveriges ledande auktoritet på kronvilt. Efter många års gärning vid SLU och Grimsö forskningsstation är han i dag skoglig doktor vid Högskolan i Halmstad, där han undervisar i viltbiologi.

Det är ingen överdrift att påstå att Anders Jarnemo har ägnat hela sitt liv åt kronviltet.

– Allt började med min pappa som var oerhört fascinerad av kronviltet. Så intresserad var han, att han faktiskt flyttade från Dalarna till Skåne på 1960-talet. Där fanns nämligen Sveriges största kronviltspopulation och pappa ville ha möjlighet att studera dem på närmare håll. Att sitta med pappa i den stjärnklara natten och höra kronhjortens brunstbröl rulla ut i fjärran var en mäktig upplevelse.

Skygga och smarta

Personligen uppskattar han kronviltet inte bara för dess skönhet, utan också för dess list.

– De är verkligen inte lätta att ha att göra med. De är oerhört skygga och smarta – och därmed också väldigt svårjagade. På något märkligt sätt känner kronviltet av jaktförberedelser. Det är som om de tänker att "jaha ja, det är en sådan dag i dag, bäst att jag sätter mig i säkerhet". Sedan ser man inte skymten av dem. Nästan som om de hade ett sjätte sinne.

Inspiration för helgon och kungar

Så har kronviltet genom alla tider betraktats som det förnämsta viltet av alla. Myterna och sägnerna är många; det var just visionen av en kronhjort med ett lysande krucifix i hornkronan som ska ha inspirerat jägarnas skyddshelgon Hubertus att viga sitt liv åt Gud.

Under lång tid var jakten på kronvilt förbehållen samhällets välbeställda. På 1500-talet lät Gustav Vasa fridlysa kronviltet, jakten blev ett kungligt privilegium och förblev så ända fram till 1789.

– Artnamnet kronvilt syftar på djurets imponerande krona och kronhjort är benämningen på handjuret. Det är vi här i de nordiska länderna som väljer att fokusera på just kronan. I Tyskland säger man Rotwilt, i Storbritannien Red Deer, och syftar då på pälsens röda färg.

Invandrat från Danmark

KronhjortKronviltet har funnits i Sverige länge. Det vandrade in i Skåne via Danmark för 10 000 år sedan med en nordlig gräns i höjd med Mälardalen.

Redan när kronviltet fridlystes på 1500-talet var stammen på nedgång. Det allt hårdare utnyttjandet av landskapet med nedhuggning av skogar, inhägning av åkermark samt ett omfattande tamdjursbete på skogen var några av de viktigaste faktorerna bakom nedgången fram till modern tid. Jakt, rovdjur och ett kallare klimat påverkade också.

Nästan utrotad stam

I mitten av 1800-talet var stammen nästan helt utrotad med undantag för ett hundratal djur i södra Skåne. Som minst var stammen nere i 50 djur.

En av de bidragande orsakerna var de kraftiga förändringarna i det sydsvenska jord- och skogsbruket. Sämre åker- och betesmark samt fäladsmarker (en skånsk benämning på beten på allmänningar eller utmarker) planterades med gran. Det var också vanligt att man dikade ut rika lövkärr för granplantering. Lövblandskogar ersattes också de i många fall med gran. En utveckling som rimmade synnerligen illa med förekomsten av kronvilt.

Kronvilt äter gärna granbark – och det räcker med ett fåtal individer för att orsaka stora skador på ett granbestånd. Av sydsvenska skogsägare som investerat stora pengar i planteringarna sågs kronviltet som en plåga, och djuren jagades därefter.

Idag 20 000–30 000 djur

Efter att under en lång tid ha varit hotad är den svenska kronviltstammen åter på tillväxt. Idag finns kronviltet i samtliga län med undantag för Norrbotten och Gotland.

Idag uppskattas den svenska kronviltstammen till 20 000–30 000 djur. Hur snabbt stammen kommer att växa vill inte Anders Jarnemo sia om.

– Men vi kan alltid jämföra med våra grannländer. I Norge har man en årlig avskjutning på upp till 40 000 djur. I Danmark, där kronviltet är koncentrerat till Jylland, har man en avskjutning på mer än 10 000 djur. Om vi sätter detta i relation till den svenska avskjutningen på 6 000 till 7 000 djur så ger det en fingervisning om framtiden.

Jägare vill ha kronvilt på markerna

Viltvårdande aktiviteter, bland annat i form av utsättning och reservatsbildning, är bidragande orsaker till ökningen. Planerade utsättningar skedde på 50- och 60-talen i såväl Västmanland som Kolmården, Småland och Närke. I Skåne bildades reservat under 70- och 80-talet som efter avvecklingen har följts upp av en reglerad avskjutning och årliga inventeringar.

Glädjande nog märks också en förändrad attityd bland mark- och skogsägare.

– Idag gynnas ökningen och spridningen av att markägare och jägare vill ha kronvilt på sina marker och därför är mycket försiktiga i sin avskjutning. Skogsägare som inte jagar vill gärna se kronvilt på sin mark ändå, av den enkla anledningen att man tycker att det är vackra djur och att det är roligt att ha dem där. Sedan finns det förstås de skogsägare som inte vill veta av kronviltet, eftersom de vet vilka stora skador det kan innebära.

Landskapstyp och fodertillgång påverkar

För skador, det blir det, och i takt med att stammen ökar så gör det sydsvenska skogsbruket klokt i att rusta sig. Frågan är bara hur?

– Frågan är komplex, eftersom många olika faktorer styr, säger Anders Jarnemo som under tiden på Grimsö genomförde en undersökning med kollegan Johan Månsson.

I studien jämfördes barkskadorna i tre områden i södra Skånes blandade jord- och skogsbrukslandskap, i två områden i Kolmårdens skogar samt i ett område söder om Nyköping.

Undersökningen visade på stora variationer. I Skåne var 83–92 procent av stammarna skadade, i Nyköping 46 procent och i Kolmården endast 2 respektive 8 procent. Detta trots att Kolmården troligen har den högsta tätheten av kronvilt i landet. Det intressanta var alltså att skadorna inte stod i relation till antalet djur. Istället var det fodertillgången och typen av landskap som påverkade mest.

– Kolmårdens skogar är rika på blåbärsris, ljung, lav och buskvegetation vilket gör att kronviltet får ett smakligt alternativ till barken. Granskogarna i Skåne är däremot ofta monokulturer där det inte finns så mycket annat att äta än just bark.

Nya skogsskötselstrategier behövs 

Studien visade att områden med jordbruk och mindre skogsbestånd var mer känsliga än de sammanhängande stora skogslandskap som Kolmården har att erbjuda.

– När kronviltet söker sin daglega är det ofta bara de täta granskogsbestånden som står till buds i Skåne – med barkskalning som följd – medan skogarna i Kolmården erbjuder fler alternativ. En annan faktor är att kronvilt i jordbrukslandskapet äter mycket av grödorna och därför kan behöva barken som ett fibertillskott, resonerar Anders Jarnemo.

Han menar att skogsbruket behöver utarbeta nya och varierade skogsskötselstrategier som är anpassade för olika typer av landskap.

– I Kolmården är kronviltet alldeles utmärkt ur ett skogsbruksperspektiv. Till och med ett bättre alternativ till älg och rådjur som faktiskt gör större skada i dessa områden.

Förbättra tillgången på föda och skyddKronhjort

Slutsatsen är att avskjutning inte är det effektivaste sättet att få bukt med barkskalningen – av den enkla anledningen att även ett fåtal djur kan orsaka stor skada. Istället bör vilt-förvaltningen inrikta sig på att anpassa skogsskötselmetoderna och att förbättra tillgången på föda och skydd, bland annat genom att återskapa miljöer som utdikade kärr och sumpskogar.

– Skogsbruket måste vara inställt på att ändra sina skötselmetoder och kanske även överväga en ändrad inriktning i vissa områden – till exempel att överge granskogarnas monokulturer och istället satsa på blandskogar, kanske till och med olikåldriga sådana.

Fler prioriterar mångfald

Vi bör också bli bättre på att ta tillvara den månghundraåriga kunskap om förvaltning av kronvilt som finns i Europa och utifrån detta utveckla våra egna strategier och metoder. Det kan handla om såväl mekaniska som kemiska skydd. Anders Jarnemo har nyligen beviljats forskningsmedel från Naturvårdsverket för att göra denna sammanställning av material.

– I dag finns det viltintresserade skogsägare som inte i första hand räknar timmar, utan nog skulle tycka att det är helt okej att gå ut i skogen och välja ut och skydda de enskilda stammar som man vill ska ingå i slutbeståndet. Man får se det som en viltvårdsåtgärd om det är så att man vill ha kronvilt på sin mark.

Överhuvudtaget tycker Anders Jarnemo att det är glädjande att vi har fått en svensk skogsägarkår som allt mer prioriterar mångfalden.

– Dagens skogsägare är mycket medvetna om att skogen har många olika värden. Jag har också noterat att det finns en helt ny kategori skogsägare – de som förvärvar skog främst på grund av sitt jakt- och naturintresse och sköter skogen utifrån ett viltvårdsperspektiv.

Det finns inga genvägar

Hur ska man då göra om man väldigt gärna vill ha kronvilt på sina marker? Ge projektet lite tid, säger Anders Jarnemo.

– Eftersom de är så skygga kan det ta många år för dem att etablera sig på en plats. De vill ha lugn och ro. Om du har sett kronvilt på din mark så kan det vara en god idé att lugna sig med jakten några år. Ju mindre liv och rörelse det är i skogen desto större chans är det att kronviltet etablerar sig. Även när etableringsfasen är över så gäller det att skynda sakta. Undvik initialt att skjuta hindar – i en väl etablerad stam bör man ha en balans i avskjutningen mellan hindar och hjortar. Hinden börjar ofta inte reproducera sig förrän under det tredje året och får bara en kalv om året.

Ett alternativ är annars att bara jaga med sinnena. Gå ut och sätt dig i skogsgläntan, väl dold, i rätt vind, i skymningen. Sedan är det bara att vänta. Tålamod är en dygd.

Läs mer om skog och vilt

 

Kronhjort 
 
 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

​Stora Enso investerar i ett nytt kompetenscentrum och installation av nya maskiner för bearbetning av grövre fibrer för biokompositmaterialet Durasense vid anläggningen i Hylte.

Möt Sydved Håll koll på barkborrarna!

Håll koll på barkborrarna!

​Den torra perioden sedan maj månad har gjort att en hel del träd fått nedsatt motståndskraft och därför riskerar att utsättas för angrepp av granbarkborren.

Möt Sydved Så minimerar Sydved brandrisken vid avverkningar

Så minimerar Sydved brandrisken vid avverkningar

​Brandrisken fortsätter vara hög i södra Sverige. Ett sätt att ta det säkra före det osäkra är att använda sig av brandvakt. Johan Stjernqvist på Backagårdens skogsavverkning övervakar läget vid en granavverkning på distrikt Älmhult.

Möt Sydved Så bygger man en bro

Så bygger man en bro

​Varm och torr sommar, men trots det kan man behöva bygga en bro, som PM Loggings här gjort på ett riktigt bra sätt.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Inspiration Kärlek vid första ögonkastet

Kärlek vid första ögonkastet

​Gömd bakom törnen och snår har Hörda Gård väster om Värnamo slumrat i många år. Tillsammans har Karolina och Lars Johannesson väckt Hörda ur hennes Törnrosasömn.

Möt Sydved Nu är det full fart i skogen

Full fart i skogen!

​I Halland har det senaste tiden kommit en hel del regn, vilket gjort att brandrisken har minskat. Och nu kan vi därför fokusera på att producera råvara till en törstande industri.

Inspiration Jaktpuls

Jaktpuls – rusta dig för höstens jakter

​En ny spännande jaktsäsong väntar. Och känner du dig inte riktigt färdigrustad än, så får du några tips här...

Inspiration Wachtelhund

Wachtelhund

​Wachtelhunden är hemma en lugn och säker hund, som är öppen och vänlig mot människor. I skogen är den livlig och visar på stor jaktlust.

Inspiration Sådan jakt sådan hund

Sådan jakt sådan hund

​Apporterande hund för fågeljakten? Eller drivande hundar för små- eller klövvilt? Eller en eftersökshund? En skällande fågelhund? Som du märker finns det hundar för alla typer av jakt. Här några exempel som förutom sina jaktegenskaper även lär bli din allra bästa vän.

Inspiration Lär känna din skog

Lär känna din skog

Lär känna din skog från topp till tå! Gör en egen inspektion, rådgör med en Sydvedare eller låt en oberoende planläggare göra en skogsbruksplan för din fastighet.

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Inspiration Jordgubbspaj med mynta och rabarber

Jordgubbspaj med mynta och rabarber

​Sommarens smaker och dofter samlande i en god paj. Spänstiga rabarberstjälkar, klarröda jordgubbar och doften av nyplockad mynta. Servera med vaniljkräm eller en kula glass och njut i solen!

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Inspiration Fånga sommarens smaker på burk och flaska

Fånga sommarens smaker på burk och flaska

Nu är tid att ta vara på naturens överflöd och fånga sommarens smaker på burk och flaska. Vi bjuder på recept och tipsar om prylar som kan vara till nytta.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Sydved samråder dagligen om extrema brandrisken

Dagliga samråd i avverkningsarbetet för att minimera brandrisk

​Brandrisken inom Sydveds område fortsätter vara hög. På Sydved sker dagligen samråd om det aktuella läget och aktiviteter i skogen planeras efter det.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Sydved anpassar skogsbruket efter den torra väderleken.

Sydved anpassar skogsbruket efter den torra väderleken

​​Det pågår i dagsläget många bränder i skogarna runtom i landet som en följd av en långvarig och svår torka som ger mycket hög risk för skogsbrand. På Sydved sätter vi säkerheten först vid arbete i torr väderlek, anpassar verksamheten till det rådande väderläget, iakttar stor försiktighet och bistår räddningstjänsten.

Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Inspiration Skogens skafferi

Skogen är Annas skafferi

​Den vilda smaken på finare bitar av rådjur och älg kommer bäst fram med salt, vitpeppar, smör och grädde. Anna Sehlberg som driver den uppskattade restaurangen CariAnna förordar enkelheten i matlagningen.

Inspiration Jakten på en god historia.

Jakten på en god historia

​Karl-Göran Carlsson är den driftiga profilen bakom en av Sveriges största lantmannaföreningar. När andra har siktet inställt på pension laddar Karl-Göran om för en ny karriär tillsammans med sonen Anders. Som ägare till Hylte Jakt & Lantman – och till sina drömmars skog – ser han fram emot många händelserika år.

Inspiration avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Kunskap Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

​Har du certifierat ditt skogsbruk? Om inte, kan det vara dags nu. Allt fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara och efterfrågan ökar. Ahlstrom-Munksjö, Kinnarps och Tetra Pak är några av de svenska företag som satt upp höga mål för framtiden.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?