Sydved.se
Kunskap
Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin.
Aktivt Skogsbruk åkte till Linnéuniversitetet i Växjö för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

"Kan man jobba med det då?". Det är en fråga som Gustaf Lindstam ofta får, när han säger att han läser till högskoleingenjör på Skog och Träteknik på Linnéuniversitetet i Växjö.

– Många tror att jag ska bli snickare…, säger han.

Med vikande sökantal på flera av landets skogliga utbildningar och en bransch som samtidigt måste föryngras de kommande åren står det klart att utmaningarna är stora.

Johan Lindeberg är lektor vid Linnéuniversitetet och ansvarig för Skogskandidatutbildningen.

– Vi upplever ändå ett bra söktryck; på var och en av våra 55 platser så har vi ungefär 2,5 förstahandssökande, så vi fyller utbildningen. En viktig orsak är nog att vi erbjuder utbildningen på distans. Många som läser här har jobbat några år och vill bredda sig eller ge sig på en ny bana utan att behöva flytta för studier.

Distansutbildningen sker via interaktiva, webbsända lektioner kompletterat med regelbundna träffar. När Aktivt Skogsbruk är på besök håller Åsa Blom föreläsning i virkeslära. I salen sitter tiotalet studenter. Resten av de 67 som totalt läser kursen följer den via videoupptagning, direkt eller i efterhand.

– Det ger en flexibilitet för studenterna, samtidigt som det kräver en hel del disciplin, säger Åsa Blom.

Vill bli virkesinköpare

Filip Jägervall läser andra året på Skogskandidatprogrammet:

– Jag hade jobbat sex år inom Försvarsmakten när jag kände att det var dags att göra någonting annat. Jag var först lite skeptisk till distansupplägget, men det funkar riktigt bra. Skönt att det inte är avgörande om jag är på föreläsning på tisdagen klockan 10 eller kollar på den via webben på söndagen. Det ger en flexibilitet.

Har du några kopplingar till skog och skogsbruk tidigare?
– Ja, det finns skog inom familjen, så det har successivt byggts upp ett intresse.

Vad ser du för jobb framför dig när du är klar här om 1,5 år?
– Jag skulle trivas i rollen som virkesinköpare; med många möten med människor och mycket arbete utanför kontoret. Med skog och virkesfrågor i fokus.

Även enskilda kurser

Vilken reaktion brukar du få när du berättar vad du studerar?
– Många, även dem som har kopplingar till skogen, verkar inte veta att den här utbildningen finns. Och att den är ett alternativ till traditionella skogsutbildningar, fortsätter Filip.

– Klasskamraterna kommer från hela Sverige, men flest från södra och mellersta Sverige. Det är värdefullt att få allas infallsvinklar när vi diskuterar olika skogliga frågor.

Han beskriver en utbildning som spänner från plantering till föryngringsavverkning.

– Första året är grundläggande skogskunskaper. År två har vi möjlighet att styra lite mer och så har vi en praktikperiod. Tredje året kan man ytterligare specialisera sig, åka utomlands eller liknande. Jag tilltalas av mixen av teori och praktik.

Lektorn Johan Lindeberg ser ett ökat söktryck på enskilda kurser från programmet.

– Där kan vi som lärosäte skräddarsy kursupplägg riktat till olika målgrupper, till exempel mäklare som vill bygga på med skog och skogsägare som vill utbilda sig inom något specifikt område. åka utomlands eller liknande.

Gudrun födde ett intresse

På utbildningen Skog och Träteknik läser Gustaf Lindstam sitt andra år. Han är storstadspåg som hamnat på en skogsutbildning.

– Jag är uppvuxen i Helsingborg och hade en sådan där förskönad bild av skogen som ett ställe där man vilar upp sig, haha. Jag brukade följa med morfar ut i skogen på familjens fastighet på Bolmsö, berättar han.

"I dag ser jag skogen som något som ger mig perspektiv på tiden, och även som en framtida karriärbana."

Så kom Gudrun. Gustaf var 15 år.

– Den sopade ner det mesta av familjens skog. Morfar ville inte gå ut i skogen mer. Jag fick hugga i och hjälpa till med att plantera stormhyggena. Där föddes någonting – fascinationen av att se något växa och att det går att påverka. I dag ser jag skogen som något som ger mig perspektiv på tiden, och även som en framtida karriärbana, säger han.

Styrkan i utbildning ser han i kombinationen av ingenjörsstudier med matematik, de praktiska skogskunskaperna och miljöperspektiven, som kommer naturligt av att jobba med en förnyelsebar råvara.

– Det låter ju som en utbildning i tiden, eller hur? Ändå finns det alltså folk som tror att jag ska bli snickare när jag berättar vad jag pluggar? Det är lite märkligt att en bransch som varit så viktig för Sverige under lång tid, har haft så svårt att få ut den kunskapen bland gemene man.

Studenterna får jobb

Så här har vi alltså utbildningar med ett unikt och spännande innehåll. Nödvändiga för att kompetenssäkra vår skogsindustri för att klara pensionsavgångar och driva förädlingsgraden framåt och uppåt. Möjligheterna att få jobb efter utbildningen får anses som mycket goda. Ändå är inte utbildningsplatserna fyllda?

Göran Peterson är ansvarig för programmet och fundersam han också:

– Ingenjörsinriktningen med förkunskapskrav inom exempelvis matematik påverkar en del. Men det gör samtidigt utbildningen unik i sitt slag. Vi måste visa vilket brett spektrum av spännande jobb det finns inom skogsindustrin. Enkelt att säga, svårare att göra, säger han.

Sedan utbildningen startade för 13 år sedan har man utbildat ungefär 200 ingenjörer.

– Potentialen utbildningsmässigt ligger på ungefär det dubbla. Och studenterna får ju jobb, oftast redan innan de är klara, så visst vill vi öka. Sedan några år tillbaka kan man läsa utbildningen även på distans och det kan hjälpa en del.

Sprid ordet om jobb och framtid

Gustaf ser sin framtida arbetsplats inom producerande träindustri. Han vill jobba med utveckling av produkter.

– Utbildningen ger skogskunskaper, ingenjörskompetens, miljöteknik och affärsmodeller. Så det är brett. Skogsbranschen står inför stora utmaningar för att locka arbetskraft som kan utveckla branschen.

Hur tänker du kring det?

– Kunskaperna om vilka jobb det faktiskt finns måste såklart förbättras. Sedan finns det ju potential i att utbilda nyanlända för jobb i skogen. Vilken organisation tar den bollen, undrar han och fortsätter:

– Bilden av skogen som helhet måste också ändras. Många tror ju att vi skövlar utan att plantera nytt. När det egentligen planteras mer varje år än vad som avverkas. Men sådan viktig info måste vi alla som känner för skogen i Sverige hjälpa till att sprida.

Och i en tid när spårbarhet och närproducerat blir allt viktigare försäljningsargument ser han stora möjligheter:

– Vi bor ju mitt i vår råvara. Vi kan hantera den lokalt från planta till färdig produkt. Det gäller bara att visa det, att sprida ordet. Att bygga känsla för det nära, lokala.

Född in i branschen

Oscar Bjerkinger läser samma program som Gustaf och delar hans bild:

– Du kliver upp ur din träsäng på morgonen, sätter ner fötterna på trägolvet, sätter dig vid frukostbordet, plockar fram fil, flingor… Ja, hur länge vill du att jag ska hålla på. Om du tittar omkring dig har du mängder av produkter från skogen. Och fler blir det hela tiden. Just att utveckla nya material med trä som komponent hoppas jag kunna jobba med i framtiden, säger han.

"Att ha fått hjälpa till med planteringar och röjning tidigt har skapat känsla och känslor för skogen."

Oscar har vetat att han ska jobba med skog så länge han kan minnas.

– Farfar var i skogen, pappa var i skogen. Familjen äger skog. Så ja, jag får väl säga att jag är född in i branschen. Inte mig emot för den delen, att ha fått hjälpa till med planteringar och röjning tidigt har skapat känsla och känslor för skogen.

Vad var det som lockade dig till den här utbildningen?

– Det var den enda ingenjörsutbildningen med inriktning mot skog. Utbildningens breda angreppssättet med skog, träindustri, skogsbränsle, logistik, affärsmodeller med mera kommer ge mig en bra grund. Jag är från Vimmerby och tilltalades också av närheten till Växjö. Att kunna plugga skog i södra Sverige.

Internationell potential

Efter studierna vill han helst jobba inom industrin. – Produktionstekniker på tillverkande industri låter väl bra? Vara med i utvecklingen av produktionsflöden och produkter.

Har du något drömjobb?

– Ikea vore spännande. Då får man naturligt in den internationella potentialen med den här branschen också. Tänk historiskt sett hur viktig skogen har varit för vår export. Vi står också som förebild för många andra länder när det gäller vår skogsindustri. Det måste vi vårda – och utveckla ytterligare.

Under de här timmarna har branschsnacket bland annat handlat om teknik, hållbarhet, internationalisering, närproduktion, mångfald och integration. Högaktuella ämnen i hela samhället. Ämnen som visar att det finns framtid i skogen. Åtminstone om vi får tro på dem som ska stå för den.

 

​Skogskandidatprogrammet, 180 p

Utbildningens syfte är att förbereda för en yrkesverksamhet inom privat- och bolagsskogsbruket och närliggande branscher.

Skog och träteknik, högskoleingenjör, 180 p

En utbildning i hela kedjan från virkesproducerande skogsbruk till träförädlande industri.

Filip Jägervall
Oscar Bjerkinger
Artikelbild

Överst: Filip Jägervall läser Skogskandidatprogrammet och hoppas på jobb som virkesinköpare efter studierna. Dags för tenta i virkeslära. Vissa träslag självklara, andra betydligt svårare…
Nederst: Oscar Bjerkinger lockades av möjligheten att läsa till ingenjör med inriktning mot skog och träteknik.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Artikelbild

Nygallrat utanför Brösarp

Gyllebo Skogsentreprenad har gjort en tredje gallring i ett tallbestånd utanför Brösarp.
Ny trend: Nu återupptäcker vi utflykten

Ny trend: Nu återupptäcker vi utflykten

​Under 2000-talet har allt färre svenskar rört sig i skog och mark. Men nu vänder trenden. Friluftsfrämjandet noterar en rekordökning i medlemsantalet och barnen står på kö till Skogsmulle. Det är dags att återupptäcka utflykten!

Nya maskiner hos Persson Skog i Virserum

Nya maskiner hos Persson Skog i Virserum

Under 2018 har Persson Skog & Trädgård med bas i Virserum investerat i nyare maskiner. Det har gjort att produktionskapaciteten ökat avsevärt, och för att klara det så investerade man även i en ny skotare.
Vill du gå en grundkurs i att äga skog?

Vill du gå en grundkurs i att äga skog?

Vill du få en större inblick i ditt skogsägande? Då kan du passa på och gå en grundkurs i att äga skog. Sydveds Fredrik Samuelsson är en av föredragshållarna under fem innehållsrika sommardagar i Hjortseryd.
Älgryggbiff med syltade kantareller och madeirasås

Älgryggbiff med syltade kantareller och madeirasås

​Här bjuder vi på en festlig rätt som passar alldeles utmärkt till nyårsfirandet eller till någon annan av helgerna.

Full fart på virkestransporterna!

Full fart på virkestransporterna!

En av Skogslogistiks timmerbilar lastar bok i det härliga vintervädret.
Minst 500 000 skogskubikmeter fälldes av Alfrida

Minst 500 000 skogskubikmeter fälldes av Alfrida

Stormen Alfrida fällde minst 500 000 skogskubikmeter skog visar Skogsstyrelsens första övergripande inventering. Hårdast drabbat är Stockholms län.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.
Hannah Elversson – med passion för jakt

Hannah Elversson – med passion för jakt

​Jakten intresserar allt fler i Sverige. Hannah Elversson är en av dem som längtar efter att jaktsäsongen ska dra i gång. "Det är en speciell känsla av frihet blandat med spänning när man sitter där på jaktpasset hundra procent fokuserad och väntar", säger hon.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Sommarjobba på Sydved sommaren 2019?

Vi söker sommarjobbare till Sydved!

Vill du jobba på Sydved i sommar? Nu söker vi ett antal sommarjobbare till våra distriktskontor. Ett jobb som kan ge dig värdefull erfarenhet och viktiga kontakter för framtiden.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.