Sydved.se
Inspiration
Blir du lönsam lilla vän

Blir du lönsam lilla vän?

Det svenska skogsbruket ska bli mer produktionsinriktat. Drivkraften är ökad efterfrågan på skogsprodukter och energi, kombinerat med en miljövänlig produktion. En utveckling som också stöttas av Skogsutredningen. Som skogsägare kan du redan nu vidta åtgärder som höjer produktionen på din fastighet. Aktivt Skogsbruk berättar hur.  

Den klassiska plantan, baserad på så kallade beståndsfröer från svenska bestånd som ansetts särskilt fina, är hopplöst ute. Ska du föryngra gör du istället klokt i att välja plantor uppdrivna från så kallade plantagefröer.

– Då får du en planta som växer 15 procent bättre och etablerar sig säkrare, säger Bo Karlsson, som leder Skogforsks program "Skogsträdsförädling i södra Sverige".

De första svenska fröplantagerna etablerades under 1950-talet och metoden innebär att man identifierar de bästa träden med hänsyn till kvalitet och tillväxtförmåga. I den allra första omgången valdes ett 40-tal olika så kallade plusträd ut, som sedan ympades i flera kopior. Med hjälp av ymparna anlades en plantering där träden fick korsa sig naturligt. När dessa börjat sätta skott var det möjligt att så upp nya plantor och testa deras avkomma för att se om urvalet varit det rätta.

– I den andra omgången plantager hade man alltså kunnat avgöra vilka träd som faktiskt var genetiskt bättre och inte bara vuxit bra på grund av yttre omständigheter, förklarar Bo Karlsson som nu väntar på att plantorna på fröer från den tredje omgången plantager ska bli tillgängliga. Dessa, som är klara omkring 2015, förväntas växa 25 procent snabbare än plantor från beståndsfrö.

Århundradets granblomning

Plantorna baserade på plantagefröer är alltså ett säkert kort. Det gäller bara att få tag på dem. Plantageplantorna är en bristvara i det svenska skogsbruket, och ersätts istället med baltiska och vitryska provenienser, säger Bo Karlsson som inte ser det östliga intrånget som något problem.

– De är bra och växer nästan lika fort som plantageplantorna. Däremot kan de vara lite ojämnare i kvalitén. Men nu har vi haft århundradets bästa granblomning och kommer därför att ha god tillgång på plantagefrö under de närmaste åren.

Ett sätt att få upp produktionen är att ta bulksticklingar. Då får man ut flera hundra plantor från varje frö. Ännu bättre är att göra sticklingar från utvalda plantor, och med hjälp av de här metoderna finns det redan 25 miljoner klonade granar runtom i Sverige.

Men den verkliga revolutionen sker på cellnivå i Skogforsks laboratorium.

Lönsam laboratorieskog

För naturligtvis har även skogsindustrin sin Dolly, dock utan att vara tillnärmelsevis lika kontroversiell som sin förebild. Den kallas somatisk embryogenes och går kortfattat ut på att man, istället för att ta sticklingar, utgår från omogna frön. Ur dessa utvinns vävnadskulturer som kan användas för att klona individer i stora upplagor. Metoden, som i dag inriktar sig på enbart granplantor anpassade för Mellansverige, har utvecklats under en tioårsperiod och ska nu testas i fält. Bakom uppdraget står Bergvik Skog, Holmen Skog och Sveaskog. Utplanteringen av de första klontesterna sker under 2009.  

– Kloningen är överlägsen bulksticklingarna. Vävnaden kan lagras i flytande kväve under tiden fältförsöken pågår och är fortfarande vital när vi vet vilka individer som är lämpliga att massproducera, förklarar Bo Karlsson.

Förökningspotentialen är hög och metoden kan bli mycket rationell ur produktionssynpunkt, vilket ytterligare talar för att granklonerna kommer att finnas på marknaden tämligen snart. Kanske så tidigt som år 2012.  

Fyndläge på plantageplantor

Är det då etiskt försvarbart att plantera en klonad granskog? Valet är naturligtvis upp till den enskilde skogsägaren. Det man bör ha klart för sig är att det inte rör sig om genmodifierat material, utan en massförökning av individer med optimala förutsättningar. Bo Karlsson är i alla fall säker på sitt val när det gäller föryngringen i hans egen skog:

– Jag kan korta omloppstiden väsentligt och öka den årliga tillväxten med 30 procent, samtidigt som jag kvalitetssäkrar, så självklart skulle det bli plantor från somatisk embryogenes.

 Vad man väljer är förstås också en ekonomisk fråga. Att med utgångspunkt i dagsläget välja en planta från plantagefrö är det enda rätta, anser Bo Karlsson som är smått förundrad över prisbilden. Eftersom plantagefröerna är lättare att driva upp tar plantskolorna inte mycket mer betalt för dessa än för beståndsfröplantorna. Fyndläge alltså!

–  Men det lär korrigeras när vi kommer in på den tredje omgångens plantagefröplantor. En tillväxt på 25 procent blir ett incitament för skogsägarna att betala lite mer och då höjs priserna. Samma gäller klonplantorna när de kommer ut på marknaden.

Vi lär alltså få betala mer för framtidens superplantor. Men det kanske det kan vara värt, för att få slutavverka skogen man själv planterat?

 

Beståndsfröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från svenska bestånd. En "gammaldags" planta vars tillväxt och kvalitet kan vara ojämn.

Plantagefröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från anlagda, svenska plantager med noga utvalda träd. Växer 15 procent bättre än plantor från beståndsfrö. Tredje generationen finns på marknaden 2015 och beräknas växa 25 procent snabbare.

Somatisk embryogenes

Plantor med optimala förutsättningar som klonas i stora upplagor. Växer upp till 30 procent snabbare än plantor från beståndsfrö. Försöksplantering pågår just nu och plantorna kan nå  marknaden redan 2012.

Läs mer om föryngring

Nu går tåget till turboskogen

Den framtida skogspolitiken kommer troligen att verka för en ökad fokusering på tillväxt.

I den nya skogsutredningen spås en dramatiskt ökad efterfrågan på biobränsle – men också på traditionella skogsprodukter som massa och timmer. Och därmed sitter den svenska skogsägaren i guldsits.

– Staten har intresse av ett större uttag ur skogen av både miljömässiga och nationalekonomiska skäl, säger Sydveds Stefan Bucht.

Het politisk potatis

Försök har gjorts tidigare att påverka skogsägarnas produktionsvilja, med mer eller mindre framgång. 1979 var förra gången det begav sig; höga exportmål ställde produktionen i fokus och för den enskilde skogsägaren blev politiken kännbar in på bara skinnet.

Många minns säkert 80-talets detaljstyrda skogsbruk, med allt från plantvång till direkta ingrepp i markägarrätten. Den avverkningsskyldighet som initierades för att förse industrin med virke kom att bli en het politisk potatis.

Tvång eller inte, skogsägarna förblev återhållsamma med avverkningarna och virkesförråden fortsatte att öka så som de gjort ända sedan 1920-talet. Chanserna att man lyckas nu är bättre, tror Stefan Bucht, eftersom motivationen är större för den enskilde skogsägaren:

– Det är marknadskrafterna som styr.

Mer naturvård

Den goda tillgången på stående virke kom istället att ge utrymme för en politisk kursändring under 1990-talet. Om överskottet ändå var så stort – varför inte avsätta större ytor för naturvård? 1990 års utredning fokuserade på naturvärdena. Samtidigt fick skogsägaren större frihet, en reaktion på den tidigare detaljstyrningen. Frihet under ansvar!, löd parollen.

Här snubblar vi också över utredningens stora stötesten. Går det att öka tillväxten och ändå bevara naturvärdena? Skogsutredningen resonerar på ett sätt som ger intrycket av att det både går att äta kakan och ha den kvar.

Det kan nämligen vara positivt med en ökad produktion, då skogsråvaran är förnybar och till viss del kan ersätta fossila bränslen. Eftersom våra skogar binder koldioxid finns det en rimlig chans att miljöpåverkan blir plus minus noll, förutsatt att det växer upp ny skog motsvarande energiuttaget. Knäckfrågan är istället den biologiska mångfalden som kan ta stryk.

– Artrikedomen i flora och fauna kan komma att påverkas och det är här som den stora striden kommer att stå mellan ekonomi- och miljöintressen, konstaterar Stefan Bucht.

Själv skörda frukten

Oavsett var gränserna kommer att dras är det nya, produktionsorienterade skogsbruket ett faktum. Med rätt insats kan du korta omloppstiden och själv skörda frukten av ditt arbete – men det gäller att vara med på tåget redan från början.

Välkommen till turboskogen!

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Sydved på traditionsenlig skogsdag i Virestad

Sydved på traditionsenlig skogsdag i Virestad

​Lördagen den 14 mars arrangerade LRF traditionsenlig skogsdag i Linnefälle, strax utanför Virestad. Sydvedarna Lars-Göran Eriksson, Niklas Johansson, Ludwig Björkman och Greger Nilsson var på plats för att prata gallring och visa upp en beståndsgående Rottne H8 i sistagallring.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Inspiration Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Från ekstock till golv på Kährs i Nybro

Hos skickliga golvtillverkaren Kährs i Nybro blir vackra ekar till lika vackra golv som efterfrågas i hela Europa. Kährs är en av Europas ledande golvtillverkare och Sveriges största köpare av ektimmer.

Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Gallringsakademin

Gallringsakademin utbildar i Tönnersjöhedens försökspark

​Förra veckan var det dags för Gallringsakademins grundutbildning i Tönnersjöhedens försökspark. Med på Sydveds utbildning var nyanställda inköpare och gallringsentreprenörer från fem av Sydveds distrikt.

Inspiration Tax

Tax

Här har vi en charmig och självständig hund med mycket energi och vilja!
Möt Sydved Missa inte skogsdag med Terri och Ponsse på Lönsholma!

Missa inte skogsdag med Terri och Ponsse på Lönsholma!

Välkommen till distrikt Hässleholms skogsdag lördagen den 28 april. Platsen är Lönsholma utanför Vittsjö, hos Ulla och Göran Jansson

Inspiration Glada är en skicklig flygare.

Glada

​Gladan var förr en utpräglad flyttfågel och när den anlände till Skåne i mars var det sed att börja äta merafton, en måltid mellan middag och kvällsvard. Den skicklige flygaren kallades därför också för meraftonsfågel.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så styr du upp planteringshelgen

Så styr du upp planteringshelgen

​Hygget är markberett och plantorna beställda. Släkten är inkallad och nu ska plantorna i jorden. Men hur sjutton styr man upp planteringshelgen på ett bra sätt? Och hur mycket hinner man med? Sydvedare Johan Källeskog hjälper dig med planeringen.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Inspiration Fixa gårdsplanen – gårdens hjärta!

Fixa gårdsplanen – gårdens hjärta!

Det är de små detaljerna på gårdsplanen som gör det. Nu när våren kommer är det perfekt tid att att fixa till detta gårdens hjärta. Kombinera gammalt med lite nytt och gårdsplanen får liv som aldrig förr!

Inspiration Strömmingburgare med coleslaw

Strömmingsburgare med coleslaw

Strömming är god och nyttig mat med mycket omega 3-fettsyror. På våren när strömmingen går in mot land för att leka är det många som passar på att fiska strömming med strömmingstackel. Av fångsten fixar du snabbt till delikata strömmingsburgare till hela familjen.
Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Nöjda leverantörer i Stora Bjälkabygget

Nöjda leverantörer i Stora Bjälkabygget

​Det är alltid roligt när man får ett erkännande från uppdragsgivaren, att de är tillfreds med arbetet som utförs. Här delar vi med oss av några bilder från leverantörer som var nöjda med avverkningen.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Stefan Sjögren är ny entreprenör på distrikt Jönköping

​I byn Hjulvhult strax utanför Hestra. gallrar just nu Stefan Sjögrens skogsentreprenad. Sydvedare Mattias Svensson träffar Stefan när han är i full gång med en sistagallring av ett vackert tallbestånd.

Möt Sydved En avverkning bland många ...

En avverkning bland många ...

​Det hör inte till vanligheten att man hugger en, som på många ställen i landet är ett relativt sällsynt trädslag. Men här på en ö utanför Karlskrona är läget ett annat. Här har enen i princip tagit över hela ön och håller tillbaka all annan flora och markvegetation. Därför har man nu gallrat bland enbuskarna för att göra plats till annat. 

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Möt Sydved Jesper Gustavssons Åkeri i Kallinge nyinvesterar

Jesper Gustavssons Åkeri i Kallinge nyinvesterar

​Jesper Gustavssons Åkeri, som är beläget i Kallinge, har nyligen investerat i ett nytt komplett ekipage, en Volvo FH 750 Euroklass.

Kunskap Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

Följ skogsbränslet från hygget till ditt hem

​Många skogsägare väljer att ta ut grenar och toppar, så kallad grot, när de föryngringsavverkar på sin fastighet. Men alla kanske inte tänker på att grot innehåller mycket energi som kan omsättas till både värme och el – grönt och förnybart. Här följer du skogsbränslets väg från hygge till värmeverk och till hemmet!

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?