Sydved.se
Inspiration
Blir du lönsam lilla vän

Blir du lönsam lilla vän?

Det svenska skogsbruket ska bli mer produktionsinriktat. Drivkraften är ökad efterfrågan på skogsprodukter och energi, kombinerat med en miljövänlig produktion. En utveckling som också stöttas av Skogsutredningen. Som skogsägare kan du redan nu vidta åtgärder som höjer produktionen på din fastighet. Aktivt Skogsbruk berättar hur.  

Den klassiska plantan, baserad på så kallade beståndsfröer från svenska bestånd som ansetts särskilt fina, är hopplöst ute. Ska du föryngra gör du istället klokt i att välja plantor uppdrivna från så kallade plantagefröer.

– Då får du en planta som växer 15 procent bättre och etablerar sig säkrare, säger Bo Karlsson, som leder Skogforsks program "Skogsträdsförädling i södra Sverige".

De första svenska fröplantagerna etablerades under 1950-talet och metoden innebär att man identifierar de bästa träden med hänsyn till kvalitet och tillväxtförmåga. I den allra första omgången valdes ett 40-tal olika så kallade plusträd ut, som sedan ympades i flera kopior. Med hjälp av ymparna anlades en plantering där träden fick korsa sig naturligt. När dessa börjat sätta skott var det möjligt att så upp nya plantor och testa deras avkomma för att se om urvalet varit det rätta.

– I den andra omgången plantager hade man alltså kunnat avgöra vilka träd som faktiskt var genetiskt bättre och inte bara vuxit bra på grund av yttre omständigheter, förklarar Bo Karlsson som nu väntar på att plantorna på fröer från den tredje omgången plantager ska bli tillgängliga. Dessa, som är klara omkring 2015, förväntas växa 25 procent snabbare än plantor från beståndsfrö.

Århundradets granblomning

Plantorna baserade på plantagefröer är alltså ett säkert kort. Det gäller bara att få tag på dem. Plantageplantorna är en bristvara i det svenska skogsbruket, och ersätts istället med baltiska och vitryska provenienser, säger Bo Karlsson som inte ser det östliga intrånget som något problem.

– De är bra och växer nästan lika fort som plantageplantorna. Däremot kan de vara lite ojämnare i kvalitén. Men nu har vi haft århundradets bästa granblomning och kommer därför att ha god tillgång på plantagefrö under de närmaste åren.

Ett sätt att få upp produktionen är att ta bulksticklingar. Då får man ut flera hundra plantor från varje frö. Ännu bättre är att göra sticklingar från utvalda plantor, och med hjälp av de här metoderna finns det redan 25 miljoner klonade granar runtom i Sverige.

Men den verkliga revolutionen sker på cellnivå i Skogforsks laboratorium.

Lönsam laboratorieskog

För naturligtvis har även skogsindustrin sin Dolly, dock utan att vara tillnärmelsevis lika kontroversiell som sin förebild. Den kallas somatisk embryogenes och går kortfattat ut på att man, istället för att ta sticklingar, utgår från omogna frön. Ur dessa utvinns vävnadskulturer som kan användas för att klona individer i stora upplagor. Metoden, som i dag inriktar sig på enbart granplantor anpassade för Mellansverige, har utvecklats under en tioårsperiod och ska nu testas i fält. Bakom uppdraget står Bergvik Skog, Holmen Skog och Sveaskog. Utplanteringen av de första klontesterna sker under 2009.  

– Kloningen är överlägsen bulksticklingarna. Vävnaden kan lagras i flytande kväve under tiden fältförsöken pågår och är fortfarande vital när vi vet vilka individer som är lämpliga att massproducera, förklarar Bo Karlsson.

Förökningspotentialen är hög och metoden kan bli mycket rationell ur produktionssynpunkt, vilket ytterligare talar för att granklonerna kommer att finnas på marknaden tämligen snart. Kanske så tidigt som år 2012.  

Fyndläge på plantageplantor

Är det då etiskt försvarbart att plantera en klonad granskog? Valet är naturligtvis upp till den enskilde skogsägaren. Det man bör ha klart för sig är att det inte rör sig om genmodifierat material, utan en massförökning av individer med optimala förutsättningar. Bo Karlsson är i alla fall säker på sitt val när det gäller föryngringen i hans egen skog:

– Jag kan korta omloppstiden väsentligt och öka den årliga tillväxten med 30 procent, samtidigt som jag kvalitetssäkrar, så självklart skulle det bli plantor från somatisk embryogenes.

 Vad man väljer är förstås också en ekonomisk fråga. Att med utgångspunkt i dagsläget välja en planta från plantagefrö är det enda rätta, anser Bo Karlsson som är smått förundrad över prisbilden. Eftersom plantagefröerna är lättare att driva upp tar plantskolorna inte mycket mer betalt för dessa än för beståndsfröplantorna. Fyndläge alltså!

–  Men det lär korrigeras när vi kommer in på den tredje omgångens plantagefröplantor. En tillväxt på 25 procent blir ett incitament för skogsägarna att betala lite mer och då höjs priserna. Samma gäller klonplantorna när de kommer ut på marknaden.

Vi lär alltså få betala mer för framtidens superplantor. Men det kanske det kan vara värt, för att få slutavverka skogen man själv planterat?

 

Beståndsfröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från svenska bestånd. En "gammaldags" planta vars tillväxt och kvalitet kan vara ojämn.

Plantagefröplantor

Plantor uppdrivna på fröer från anlagda, svenska plantager med noga utvalda träd. Växer 15 procent bättre än plantor från beståndsfrö. Tredje generationen finns på marknaden 2015 och beräknas växa 25 procent snabbare.

Somatisk embryogenes

Plantor med optimala förutsättningar som klonas i stora upplagor. Växer upp till 30 procent snabbare än plantor från beståndsfrö. Försöksplantering pågår just nu och plantorna kan nå  marknaden redan 2012.

Läs mer om föryngring

Nu går tåget till turboskogen

Den framtida skogspolitiken kommer troligen att verka för en ökad fokusering på tillväxt.

I den nya skogsutredningen spås en dramatiskt ökad efterfrågan på biobränsle – men också på traditionella skogsprodukter som massa och timmer. Och därmed sitter den svenska skogsägaren i guldsits.

– Staten har intresse av ett större uttag ur skogen av både miljömässiga och nationalekonomiska skäl, säger Sydveds Stefan Bucht.

Het politisk potatis

Försök har gjorts tidigare att påverka skogsägarnas produktionsvilja, med mer eller mindre framgång. 1979 var förra gången det begav sig; höga exportmål ställde produktionen i fokus och för den enskilde skogsägaren blev politiken kännbar in på bara skinnet.

Många minns säkert 80-talets detaljstyrda skogsbruk, med allt från plantvång till direkta ingrepp i markägarrätten. Den avverkningsskyldighet som initierades för att förse industrin med virke kom att bli en het politisk potatis.

Tvång eller inte, skogsägarna förblev återhållsamma med avverkningarna och virkesförråden fortsatte att öka så som de gjort ända sedan 1920-talet. Chanserna att man lyckas nu är bättre, tror Stefan Bucht, eftersom motivationen är större för den enskilde skogsägaren:

– Det är marknadskrafterna som styr.

Mer naturvård

Den goda tillgången på stående virke kom istället att ge utrymme för en politisk kursändring under 1990-talet. Om överskottet ändå var så stort – varför inte avsätta större ytor för naturvård? 1990 års utredning fokuserade på naturvärdena. Samtidigt fick skogsägaren större frihet, en reaktion på den tidigare detaljstyrningen. Frihet under ansvar!, löd parollen.

Här snubblar vi också över utredningens stora stötesten. Går det att öka tillväxten och ändå bevara naturvärdena? Skogsutredningen resonerar på ett sätt som ger intrycket av att det både går att äta kakan och ha den kvar.

Det kan nämligen vara positivt med en ökad produktion, då skogsråvaran är förnybar och till viss del kan ersätta fossila bränslen. Eftersom våra skogar binder koldioxid finns det en rimlig chans att miljöpåverkan blir plus minus noll, förutsatt att det växer upp ny skog motsvarande energiuttaget. Knäckfrågan är istället den biologiska mångfalden som kan ta stryk.

– Artrikedomen i flora och fauna kan komma att påverkas och det är här som den stora striden kommer att stå mellan ekonomi- och miljöintressen, konstaterar Stefan Bucht.

Själv skörda frukten

Oavsett var gränserna kommer att dras är det nya, produktionsorienterade skogsbruket ett faktum. Med rätt insats kan du korta omloppstiden och själv skörda frukten av ditt arbete – men det gäller att vara med på tåget redan från början.

Välkommen till turboskogen!

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Möt Sydved Läge för ljushuggning av bok

Läge för ljushuggning av bok?

​Förra året var det ett bra ollonår, och i år kan vi se resultat av det. Men glöm inte att ha koll på att det kommer ner tillräckligt med ljus på marken så att föryngringen tar sig!

Inspiration Skogsbonden på Stensnäs

Skogsbonden på Stensnäs

​Sippan kommer galopperande genom hagen och växlar ner till en godmodig lunk när hon närmar sig staketet. Undrar just vad husbonn kan vilja? Försiktigt smyger hon fram och lägger huvudet på Peter Hildings arm.  Peter och hans pappa Lars planerar dagen. Stängen ska ses över och skogsplantor ska hämtas. Det är en vanlig dag på Stensnäs.

Möt Sydved Nyanställda på utbildningsdag om grot

Nyanställda på utbildningsdag om grot

Grot är ett viktigt sortiment för Sydved, under torsdagen fick de nyanställda på distrikt Älmhult lära sig mer om hur grotvältan ska se ut och vad som är viktigt att tänka på vid hantering av grot. Utbildningen var ett initiativ av Stora Enso Bioenergis försörjningsledare Greger Johansson.

Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Inspiration Sverigekaka, sockerkaka med vaniljfyllning

Sverigekaka – sockerkaka med vaniljfyllning

​Sverigekakan eller pensionärskakan som den även kallas, är en enkel men underbart god sockerkaka med vaniljfyllning.

Inspiration Drömmen att byta sneakers mot stövlar

Drömmen att byta sneakers mot stövlar

​Sneakers ibland. Stövlar ibland. Balansen mellan skogens långsiktighet, och stadens och samhällets snabba svängningar. David Söderlind om drömmen om att köpa en gård med skog.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Inspiration Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

​Det är inte alltid de stora avverkningarna som gör en skogsägare lyckligast. För Ingrid Andersson och Cecilia Andersson i Allgunnaryd utanför Lammhult är det skogsvården och det gemensamma arbetet som skänker den största glädjen.

Inspiration Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Jaga granbarkborren redan nu

Jaga granbarkborren redan nu

​Det varma vädret har fört med sig att granbarkborren har vaknat och sedan några veckor svärmar de för fullt. Nu syns spåren efter var de har valt att landa. Det är dags att gå ut och leta då upp barkborrarna så att kan du rädda virkesvärdet.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?