Sydved.se
Kunskap
Så kan vi använda skogen i framtiden. Forskningen mot nya produkter med trä som råvara är intensiv.

Så kan vi använda skogen i framtiden

Papper med ljusreflekterande skikt, träd som blir tröjor och byxor, trendiga bostäder och förnyelsebara drivmedel. Forskningen mot nya produkter med trä som råvara är intensiv, och sker i flera parallella riktningar. Skogsindustriernas Jan Lagerström guidar i vad som kan bli en ny framtid för skogens produkter

Vi läser allt mer på skärm istället för tidningar, andra material än trä används för att skapa våra vardagsprodukter. Hur påverkar det efterfrågan på vår svenska skog i framtiden, kan vi fortsätta vara konkurrenskraftiga?

För att få svar lät vi några av skogsprodukternas pionjärer ge sin bild av framtiden.

Jan Lagerström, forskningsdirektör på Skogsindustrierna, berättar att hans viktigaste uppgift är att stimulera forsknings- och utvecklingsprojekt utifrån den skogliga råvaran. I sin framtidsvision för 2035 har Skogsindustrierna identifierat sex starka utvecklingsgrenar; sågat trä, papper, textilier, kompositer, kemikalier och energi.

– Alla områden kan på olika sätt bidra till att vi blir duktiga på att använda hela trädets kapacitet, menar han.

Intresse för att bygga i trä

Att som skogsägare vårda och sköta sin skog för att skapa timmer av hög kvalitet tror Jan Lagerström på även i framtiden.

– På sikt är potentialen för att bygga i trä stor. När världsekonomin vänder uppåt kommer det finnas ett stort uppdämt behov och träets miljövänliga profil kommer att vara en fördel.

Olika utvecklingsprojekt för exempelvis våtlimningstekniker till kraftiga träbalkar för byggnation nämns som speciellt intressanta.

– Främst för att det fokuserar på limning utan att först mala ner fibrerna. Fiberns fulla styrka utnyttjas. Svenska trädslag har ju generellt en fördel genom sin fiberstyrka jämfört med mer snabbväxande alternativ. 

Papper i skikt

Inom papper händer det också mycket, fortsätter Jan Lagerström. Det finns en ny teknik, nypapper, som innebär att man tillverkar pappersarket i olika skikt.

– Istället för en yta sammanfogas tre olika skikt. Det innebär att man kan lägga in olika egenskaper i skikten. Ett mellanskikt med till exempel nanocellulosa som leder ljus. Tänk dig det på vägskyltar som lyses upp av dina billyktor.

Också förpackningar har framtiden för sig. Sandra Eriksson, VD på Packaging Arena i Karlstad, en intresseorganisation  som arbetar med forskning och utveckling av förpackningar tror att papper kommer att öka som förpackningsmaterial.

– I de flesta fall är papper mer miljövänligt än till exempel plast; det är en enorm fördel att det är en förnyelsebar råvara. Pappersförpackningar är också i många fall enklare att öppna och upplevs därför som mer användarvänliga.

Nå ut med pappersförpackningen

Pappersförpackningen har en stark ställning i framför allt Sverige och våra grannländer, men går man bara exempelvis till England så ser det annorlunda ut.

– Det beror naturligtvis på kunskap om materialet, men också på tillgång till råvaran, berättar hon och lyfter fram ett exempel där man försöker möta plastkonkurrensen.

– Tetra Pak har tagit fram en ny rund pappersförpackning för att möta efterfrågan på de marknader där man vill ha en rund "flaskform". Det har varit en stor utmaning att få till den formen i ett fibermaterial, men de har lyckats och kan nu konkurrera med runda plastförpackningar.

Miljöanpassad textil

Ett av de områden där Skogsindustriernas Jan Lagerström spår störst potential är textilier. Att använda träfibern för att åstadkomma tyg är i sig inget nytt, viskos har ju till exempel använts länge.

– Skillnaden nu är att kvaliteten på textilierna med träfiberråvara håller på att utvecklas och på allvar kan utmana traditionella tyger, säger han.

Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås hittar vi Åsa Östlund. Hon är med och driver CelluNova. Ett forskningsprojekt med intressenter från såväl textilindustrin som skogsbranschen och som innebär att utveckla ett kostnadseffektivt sätt att utvinna cellulosa ur skogsråvara och förädla den till textilfibrer.

– Vi vill skapa ett nordiskt alternativ till bomull.  Bomullen har mycket stor vattenförbrukning och kräver mängder av kemiska bekämpningsmedel.

Fabrik inom ett par år

CelluNova vill därför skapa förutsättningar för att tillverka textila material med goda fiberegenskaper och med mindre miljöbelastning.

Vilka områden fokuserar ni på just nu?

– Kemikalieåtervinningen är kärnfrågan. Och energiförbrukning. Fiberstyrka och egenskaper i själva produkten antar vi då är av tillfredställande nivå. Men det måste bli en såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbar produktion för att kunna konkurrera på allvar.

Hur ser du på potentialen för CelluNova?

– Vi kan hamna i ett läge där klimatförändringarna faktiskt utgör konkurrensfördelar för Sverige i framtiden. Vår tillgång på vatten, till exempel. Då kanske det är helt rätt att ha en sådan här tillverkning i Sverige med en växtkraftig, förnyelsebar råvara.

När kan jag gå till en klädbutik och köpa mig en CelluNovatröja?

– Förhoppningen är att vi går från labo­ratoriet till en testfabrik inom ett par år. Därifrån är steget att växla upp inte så stort, som optimist säger jag om fem år.  Jag tror att Sverige kan bli ett riktigt textilland tack vare skogen.

Effektiv produktion nyckeln

Fjärde grenen på Skogsindustriernas framtidsträd är kompositer.

– Det innebär att kombinera trä med andra material. Ett brett område som täcker in allt från byggnadsmaterial och mjölkförpackningar till bilinredning och golv. Nyckelfrågan här är att hitta kombinationer som möjliggör effektiv återvinning, säger Jan Lagerström.

Den femte grenen är skogens kemikalier.

– Där finns ett stort antal utvecklingsspår. Till exempel rengöringsmedel, och mediciner som på olika sätt tillvaratar trädens extraktivämnen. Wallenbergpriset gick till exempel till forskning som hittat ämne i trädens kvistar som anses minska risken för bröstcancer. Ett annat exempel på skogens kemikalier är smakämnet vanillin som utvinns ur gran.

– Kemikaliegrenen är beroende av produktionsutveckling för att kunna tillverka billigare och mer effektivt, tillägger han.

Biogas från grenar och toppar

En viktig och växande gren är den som det står energi på. I den ryms bland annat pellets, flis och biogas.  Här är utveckling i teknik, för att minska kostnaderna för framställning centralt.

Energigas Sverige pratar jag med Lena Berglund som förklarar hur en utvecklings­inriktning skulle kunna se ut.

– Genom förgasning av biobränsle finns en stor potential att producera mer biogas. Med förgasning menas att råvaran, i form av biobränsle från skogen, omvandlas termiskt, det vill säga under hög temperatur. Genom efterföljande metanisering av denna gas produceras metangas.

Hur stor är potentialen?

– Vi tror att 2030 står biogas för 22 TWh (idag 1,5 TWh) varav ungefär hälften kommer från förgasning av skogsråvara (till exempel grenar och toppar).

Hela trädets kapacitet

Lena Berglund poängterar att det finns flera konkreta exempel på omfattande investeringar som inom en snar framtid innebär kapacitetsutveckling.

– GoBiGas, är Göteborg Energis största satsning på produktion av biogas, och är helt inriktad på förgasning av biobränsle och spill från skogsbruket. Göteborg Energi räknar med att år 2020 leverera biogas mot­svarande 1 TWh från den här anläggningen. Det motsvarar cirka 30 procent av dagens leveranser i Göteborg eller drivmedel till 100000 bilar, berättar hon.

Så visst finns det många exempel på nya och innovativa produkter från skogen. Teknik- och produktionsutvecklingen är i många fall redan igång.

Jan Lagerström spår att de skogsägare som är duktiga på att ta tillvara på hela trädets och trädslagens resurser står som vinnare i framtidens råvarukonkurrens.

– Vårda och utveckla din skog så att du kan använda hela trädets kapacitet. Sågat timmer kommer att stå sig starkt ekonomiskt i framtiden. Men se också till att trädets andra delar används på rätt sätt.

Äkta skogströjor, miljövänliga pappersförpackningar och bilinredningar av komposit är nya produkter från skogen som kan bli viktiga i framtiden.

Liten bild

Äkta skogströjor, miljövänliga pappersförpackningar och bilinredningar av komposit är nya produkter från skogen som kan bli viktiga i framtiden.

Liten bild 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Artikelbild

Möt tre studenter som ser framtiden i skogen

​Ekonomiskt ovärderlig. Sysselsättningsmässigt betydelsefull. Miljömässigt livsavgörande. Ändå vet svenska folket i allmänhet väldigt lite om svenskt skogsbruk och skogsindustrin. Vi åkte till Linnéuniversitetet för att prata om det och mycket annat med tre studenter som alla ser framtiden i skogen.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

Jaktvårdskonsulentens bästa viltvårdstips

​Sommarens soliga dagar. Perfekta för att förbereda sig inför höstens jakt. Se över jakttornen, öva på skjutbanan och, sist men inte minst, vårda viltet på dina marker. Låt dig inspireras av jaktvårdskonsulent Tomas Granberg!

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Viltwrap på ren, älg och hjort

Viltwrap på ren, älg och hjort

​Bättre snabbmat än så här kan man knappast få. Komplettera med fler tillbehör om hungern är stor ...

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Framgångsfaktorer för en lyckad slutavverkning

Sakta rullar jag fram på skogsbilvägen. Och precis längs vägen ser jag Torgny Pettersson i sin skördare. Vi ska tillsammans med skogsägare Karl von Schewen och Sydveds inköpare Carl-Erik Ohlsson prata framgångsfaktorer i en lyckad slutavverkning.

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

Tänk långsiktigt - underhåll skogens näringskretslopp

​ I jordbruket är näringskompensering lika självklart som begreppet är okänt och outnyttjat i skogsbruket. Ändå har möjligheten funnits sedan början av 90 talet och Skogsstyrelsen rekommenderar att näringskompensering ska ske vid uttag av bioenergi. 

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Nötskrika

Nötskrika

​Nötskrikan är en skygg fågel som för det mesta håller till inne i de täta skogarna. Men dess hesa skränande brukar man kunna höra. I Skåne kallas den ibland regnkråka, då den förr sades skrika före regn.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.