Sydved.se
Inspiration
Spårlös avverkning: tuffa krav för diplomering

Spårlös avverkning – tuffa krav för diplomering

Under de senaste två åren, inom ramen för gallringsakademin, har Sydveds maskinförare och inköpare utbildats i Spårlös avverkning. Ett arbetssätt som tar sikte på att undvika körskador i skogsmiljön. I slutet av augusti var det dags för ett entreprenörslag från Jönköping att genomgå det sista steget – diplomeringen!

Spårlös avverkning gäller för både gallring och slutavverkning och tar sikte på att undvika körskador i skogsmiljön.

– Arbetssättet är bra för naturen, effektiviteten och maskinförarnas arbetsmiljö, vilket gynnar inte minst maskinförare och skogsägare, säger Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Aktivt Skogsbruk var med när han tillsammans med Fredrik Ekelund, metodutvecklare från Wellcut ab, genomförde sista steget i Spårlös avverkning –diplomeringen – för ett entreprenörslag på distrikt Jönköping.

Tuffa förhållanden

Det är en solig sensommardag i skogarna utanför Åsenhöga, norr om Gnosjö. För några månader sedan genomförde skördarentreprenör Kristofer Askhamre och skotarentreprenör Dahn Josefsson en gallring just här, som samtidigt var ett så kallat diplomeringsobjekt .

– Först genomgår varje entreprenörslag en grundutbildning med teori och praktik. När det har testats under några månader i praktiskt arbete genomför vi uppföljningsutbildning i fält. Den här dagen är sedan slutprov; vi går igenom ett område som har avverkats och tittar på hur man löst såväl helheten som punktinsatser kring känsliga områden, berättar Fredrik Ekelund.

– Avverkningen ska innehålla kantzoner mot blötare mark, överfarter över rinnande vatten med mera. Det ska vara relativt tuffa förhållanden, inflikar Magnus Alexandersson.

Total effektivitetsvinst

När väl det aktuella området har gallrats eller avverkats gör Magnus och Fredrik en genomgång av avverkningen och utvärderar den:

– Vi tittar på hur stickvägarna är planerade, hur överfarter över vatten har hanterats, var basstråket lagts, hur känsliga områden hanterats och så vidare. Där handlar det ju uteslutande om vattenhänsyn, men vi tittar också på kulturminnen och så kallad social hänsyn. Det senare om avverkningen till exempel ligger i anslutning till bebyggelse, motionsspår, vandringsleder eller liknande, säger Magnus Alexandersson.

På plats i Åsenhöga börjar de med att besöka en bäck med rinnande vatten, och Fredrik Ekelund konstaterar att det ser exemplariskt ut.

Johan Roos, som är skördarförare, berättar att de byggde en bro av virke och var noga med att lägga den vid lämpligaste platsen.

– Efter grundutbildningen upplever jag att vi för en mycket utförligare dialog och går igenom sådana här lösningar tillsammans med skotargänget. Planeringen lägger en grund för ett bättre resultat, säger Kristofer Askhamre.

– Det kanske tar lite längre tid för skördaren att lyfta ut virket här, men det kommer vi att tjäna igen på att skotningen blir smidigare. Och vi riskerar inte att hamna i blöta partier utan rullar på fast mark, säger Dahn Josefsson.

– Den här dialogen är nästan det viktigaste under hela utbildningen. Att ni diskuterar igenom svåra situationer och hur ni kan lösa dem, säger Fredrik Ekelund.

Höjd kravbild

Nästa del av avverkningen som besöks är en kantzon mot ett blötare parti och här tittar Magnus och Fredrik på hur stickvägarna är lagda. Har man tillämpat backstråk, en "återvändsgata" där skotaren går in tom och därmed är som lättast där det är som blötast och endast sedan kör en gång, eller har man använt sig av andra lösningar.

Just i det här fallet har stickvägen hamnat några meter för nära det blöta partiet och orsakat spår i marken.

"Avverkningen ska innehålla kantzoner mot blötare mark, överfarter över rinnande vatten med mera. Det ska vara relativt tuffa förhållanden."

– Kravbilden har höjts avsevärt, en sådan här skada skulle ingen tänkt på för bara ett par år sedan, men kan nu fälla en diplomering. Så det har skett en krav- och kvalitetshöjning som sammantaget ger bättre resultat i skogsmiljön, konstaterar Magnus Alexandersson.

– Vi måste vara långt framme. Är vi tidiga med att hantera de här kraven kommer vi ha en stor fördel, säger Dahn Josefsson.

Väl risade basstråk

Diplomeringen tar sig vidare förbi ännu ett vattendrag genom skogen.

– Här insåg vi att det inte skulle bli bra att köra över vattnet utan planerade om och lät stickvägen gå på fastmark på betryggande avstånd från vattnet. Runt vattnet högg vi också fram lövträden, berättar Kristofer Askhamre.

– Väl värderat. Här medger inte terrängen något annat, säger Fredrik Ekelund.

Vid nästa stopp blir det en diskussion om basstråkets placering i det avverkade området.

– Basstråket är den väg inne i objektet som är bäst lämpad och preparerad för att skota ut virket. Den ska vara placerad för att undvika områden med risk för allvarliga körskador. Traditionellt när man avverkar ligger basstråken i ytterkanten av området, där det ofta är sämst bärighet. Nu väljer vi istället att lägga basstråken mot mitten av området. Virke från områden med sämre bärighet flyttas inåt till basstråken, förklarar Magnus Alexandersson.

– Väl risat, lagd på höjden, på fastmark, konstaterar Fredrik Ekelund om just det här objektets basstråk.

Ökar konkurrenskraften

Ett teoriprov med 15 frågor som hela gänget klarar galant avslutar diplomeringen.

– Kraven är stenhårda. Så det lilla misstaget vid kantzonen fäller diplomeringen den här gången. Gruppen kommer dock att få ett nytt diplomeringsobjekt inom kort och så tar vi om just den delen. Totalt sett höll det här objektet mycket hög nivå, men vi arbetar efter nollvision när det gäller allvarliga körskador så det är självklart att diplomeringen håller den nivån också, berättar Magnus Alexandersson.

Och i entreprenörslaget ser man tydliga utvecklingsmöjligheter:

– Vi diskuterar mer, planerar bättre och använder betydligt fler backstråk och instick. När vi gör överfarter är vi noga att göra anslutningarna hela vägen ut från vattnet till fast mark. Och vi koordinerar mycket mer mellan skördare och skotare. Så det här är absolut positivt för hela kedjan, säger Kristofer Askhamre.

 

Så funkar Spårlös avverkning

Utbildning för maskinförare och inköpare med syfte att minska risken för körskador och minimera vattenpåverkan i skogen.

Metod och arbetssätt

  • Planera så att virket drivs åt rätt håll genom avverkningen.
  • Undvik att köra virke från fasta partier mot mjukare och blöta partier.

  • Arbeta med raka, ordentligt risade basstråk.

  • Undvik snäva vägkors.

  • Placera basstråken högt och torrt.

  • I kantzoner mot blöt mark: använd "spökstråk" där bara skördaren, som är lättare, får passera. Skördaren lyfter med kranen upp virket till närmaste skotarväg på fastare mark.

  • Använd hjälpmedel för att ta er över bäckar och andra vattendrag med stockmattor eller broar byggda av timmer och massaved från avverkningen.

  • Minimera antalet vattenöverfarter.

  • Tänk på kommande åtgärder som grotskotning eller markberedning innan en bro plockas bort.

Leder till …

  • Färre markskador.

  • Mindre risk för vattenpåverkan.

  • Väl risade basstråk ger effektivare skotning, med minskad bränsleförbrukning och bättre arbetsmiljö för föraren.

  • Strukturerad körning.

  • Bättre tillgänglighet på tillredd grot.

  • Högre kvalitet på tillredd grot.

Läs mer om gallring

 

Liten bild

Dialogen kring olika svårigheter i objekten är viktig, säger Fredrik Ekelund, som håller i diplomeringen.

Liten bild

Vid diplomeringen tittar man på hur överfarter vid vatten har hanterats. Här ett dike.

Liten bild

 Johan Roos, Ulf Claesson, Kristoffer Askhamre,  Dahn Josefsson, Magnus Alexandersson och Fredrik Ekelund diskuterar lösningar i avverkningen.

Liten bild

Det är inte bara vatten som är i fokus i spårlös avverkning. Även forn- och kulturminnen och social hänsyn vägs in.

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Tävling: Fota din skogskoja!

Tävling: Fota din skogskoja!

I skogen finns det många olika skogskojor, byggda av både barn och vuxna. Nu kan du tävla med din skogskoja i vår "kojtävling". Skicka in ditt bidrag och var med i utlottningen av en termos och två träkåsor.

Inspiration Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

Skogsråvara förnyar skönhetsindustrin

​Krossad tallbark, björksav och sprängticka är bärande ingredienser när nya, innovativa hudvårdsprodukter ska utvecklas. Det finska beautyföretaget Lumene har valt skogen som sin skönhetskälla – och hämtar råvaran direkt från massaindustrin.

Inspiration Prylarna för sommarjobbet i din skog

Prylarna för sommarjobbet i din skog

​Dygnets ljusa timmar blir fler. Med det ökar också lusten att göra dagsverken. Här har vi samlat produkter för dig som laddar för att jobba på den egna gården, i den egna skogen och vill ha det senaste för sommarens pass.

Möt Sydved Läge för ljushuggning av bok

Läge för ljushuggning av bok?

​Förra året var det ett bra ollonår, och i år kan vi se resultat av det. Men glöm inte att ha koll på att det kommer ner tillräckligt med ljus på marken så att föryngringen tar sig!

Inspiration Skogsbonden på Stensnäs

Skogsbonden på Stensnäs

​Sippan kommer galopperande genom hagen och växlar ner till en godmodig lunk när hon närmar sig staketet. Undrar just vad husbonn kan vilja? Försiktigt smyger hon fram och lägger huvudet på Peter Hildings arm.  Peter och hans pappa Lars planerar dagen. Stängen ska ses över och skogsplantor ska hämtas. Det är en vanlig dag på Stensnäs.

Möt Sydved Nyanställda på utbildningsdag om grot

Nyanställda på utbildningsdag om grot

Grot är ett viktigt sortiment för Sydved, under torsdagen fick de nyanställda på distrikt Älmhult lära sig mer om hur grotvältan ska se ut och vad som är viktigt att tänka på vid hantering av grot. Utbildningen var ett initiativ av Stora Enso Bioenergis försörjningsledare Greger Johansson.

Inspiration Påfågelöga

Påfågelöga

​Med sin djupa, brunröda färg och vackra blå ögonfläckar på vingarnas ovansidor kan
påfågelöga inte förväxlas med någon annan svensk fjäril. "Ögonen" har dessutom en viktig funktion i att skrämma bort eventuella angripare.

Inspiration Buffé för många till vårfesten

Buffé för många till vårfesten

Ska du bjuda många är en buffé med läcker plockmat perfekt. Buffé passar lika bra till examensfesterna som till vårens alla helger. Här får du recept på en välsmakande lax- och spenatpaj som tillsammans med ett fat kallskurna delikatesser blir basen i din vårbuffé.  

Inspiration Drömmen att byta sneakers mot stövlar

Drömmen att byta sneakers mot stövlar

​Sneakers ibland. Stövlar ibland. Balansen mellan skogens långsiktighet, och stadens och samhällets snabba svängningar. David Söderlind om drömmen om att köpa en gård med skog.

Kunskap Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

Spotify hjälper oss förstå skogsindustrins digitalisering

​Den digitala omvandlingen som successivt förändrar vår vardag och vårt sätt att leva kan knappast ha undgått någon. Våra bankärenden blir digitala, samtidigt som vi anammar musik- och underhållningstjänster som Spotify och Netflix. På Sydved finns Frida Magnusdotter Ivarsson som genomför ett forskningsprojekt om digitalisering och svensk skogsindustri.

Inspiration Björken

Björken

Björkens skira grönska och vita stam är för många av oss förknippat med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Inspiration Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

Lycka är brunnsröjning och sju liter grönsakssoppa

​Det är inte alltid de stora avverkningarna som gör en skogsägare lyckligast. För Ingrid Andersson och Cecilia Andersson i Allgunnaryd utanför Lammhult är det skogsvården och det gemensamma arbetet som skänker den största glädjen.

Inspiration Checklista för distansskogsägaren

Checklista för dig som äger skog på distans

​Här får du som äger skog på distans, och kanske inte besöker din fastighet så ofta, tips på skogliga aktiviteter som det är bra att ha koll på.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Möt Sydved Älgkalvar på väg

Älgkalvar på väg

​Full fart i skogen – och på skogsvägarna. Sydvedare Tobias Pettersson mötte häromdagen den här orädda älgfamiljen.

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Jaga granbarkborren redan nu

Jaga granbarkborren redan nu

​Det varma vädret har fört med sig att granbarkborren har vaknat och sedan några veckor svärmar de för fullt. Nu syns spåren efter var de har valt att landa. Det är dags att gå ut och leta då upp barkborrarna så att kan du rädda virkesvärdet.

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?