Sydved.se
Inspiration
Spårlös avverkning: tuffa krav för diplomering

Spårlös avverkning – tuffa krav för diplomering

Under de senaste två åren, inom ramen för gallringsakademin, har Sydveds maskinförare och inköpare utbildats i Spårlös avverkning. Ett arbetssätt som tar sikte på att undvika körskador i skogsmiljön. I slutet av augusti var det dags för ett entreprenörslag från Jönköping att genomgå det sista steget – diplomeringen!

Spårlös avverkning gäller för både gallring och slutavverkning och tar sikte på att undvika körskador i skogsmiljön.

– Arbetssättet är bra för naturen, effektiviteten och maskinförarnas arbetsmiljö, vilket gynnar inte minst maskinförare och skogsägare, säger Magnus Alexandersson, skogsbruksutvecklare på Sydved.

Aktivt Skogsbruk var med när han tillsammans med Fredrik Ekelund, metodutvecklare från Wellcut ab, genomförde sista steget i Spårlös avverkning –diplomeringen – för ett entreprenörslag på distrikt Jönköping.

Tuffa förhållanden

Det är en solig sensommardag i skogarna utanför Åsenhöga, norr om Gnosjö. För några månader sedan genomförde skördarentreprenör Kristofer Askhamre och skotarentreprenör Dahn Josefsson en gallring just här, som samtidigt var ett så kallat diplomeringsobjekt .

– Först genomgår varje entreprenörslag en grundutbildning med teori och praktik. När det har testats under några månader i praktiskt arbete genomför vi uppföljningsutbildning i fält. Den här dagen är sedan slutprov; vi går igenom ett område som har avverkats och tittar på hur man löst såväl helheten som punktinsatser kring känsliga områden, berättar Fredrik Ekelund.

– Avverkningen ska innehålla kantzoner mot blötare mark, överfarter över rinnande vatten med mera. Det ska vara relativt tuffa förhållanden, inflikar Magnus Alexandersson.

Total effektivitetsvinst

När väl det aktuella området har gallrats eller avverkats gör Magnus och Fredrik en genomgång av avverkningen och utvärderar den:

– Vi tittar på hur stickvägarna är planerade, hur överfarter över vatten har hanterats, var basstråket lagts, hur känsliga områden hanterats och så vidare. Där handlar det ju uteslutande om vattenhänsyn, men vi tittar också på kulturminnen och så kallad social hänsyn. Det senare om avverkningen till exempel ligger i anslutning till bebyggelse, motionsspår, vandringsleder eller liknande, säger Magnus Alexandersson.

På plats i Åsenhöga börjar de med att besöka en bäck med rinnande vatten, och Fredrik Ekelund konstaterar att det ser exemplariskt ut.

Johan Roos, som är skördarförare, berättar att de byggde en bro av virke och var noga med att lägga den vid lämpligaste platsen.

– Efter grundutbildningen upplever jag att vi för en mycket utförligare dialog och går igenom sådana här lösningar tillsammans med skotargänget. Planeringen lägger en grund för ett bättre resultat, säger Kristofer Askhamre.

– Det kanske tar lite längre tid för skördaren att lyfta ut virket här, men det kommer vi att tjäna igen på att skotningen blir smidigare. Och vi riskerar inte att hamna i blöta partier utan rullar på fast mark, säger Dahn Josefsson.

– Den här dialogen är nästan det viktigaste under hela utbildningen. Att ni diskuterar igenom svåra situationer och hur ni kan lösa dem, säger Fredrik Ekelund.

Höjd kravbild

Nästa del av avverkningen som besöks är en kantzon mot ett blötare parti och här tittar Magnus och Fredrik på hur stickvägarna är lagda. Har man tillämpat backstråk, en "återvändsgata" där skotaren går in tom och därmed är som lättast där det är som blötast och endast sedan kör en gång, eller har man använt sig av andra lösningar.

Just i det här fallet har stickvägen hamnat några meter för nära det blöta partiet och orsakat spår i marken.

"Avverkningen ska innehålla kantzoner mot blötare mark, överfarter över rinnande vatten med mera. Det ska vara relativt tuffa förhållanden."

– Kravbilden har höjts avsevärt, en sådan här skada skulle ingen tänkt på för bara ett par år sedan, men kan nu fälla en diplomering. Så det har skett en krav- och kvalitetshöjning som sammantaget ger bättre resultat i skogsmiljön, konstaterar Magnus Alexandersson.

– Vi måste vara långt framme. Är vi tidiga med att hantera de här kraven kommer vi ha en stor fördel, säger Dahn Josefsson.

Väl risade basstråk

Diplomeringen tar sig vidare förbi ännu ett vattendrag genom skogen.

– Här insåg vi att det inte skulle bli bra att köra över vattnet utan planerade om och lät stickvägen gå på fastmark på betryggande avstånd från vattnet. Runt vattnet högg vi också fram lövträden, berättar Kristofer Askhamre.

– Väl värderat. Här medger inte terrängen något annat, säger Fredrik Ekelund.

Vid nästa stopp blir det en diskussion om basstråkets placering i det avverkade området.

– Basstråket är den väg inne i objektet som är bäst lämpad och preparerad för att skota ut virket. Den ska vara placerad för att undvika områden med risk för allvarliga körskador. Traditionellt när man avverkar ligger basstråken i ytterkanten av området, där det ofta är sämst bärighet. Nu väljer vi istället att lägga basstråken mot mitten av området. Virke från områden med sämre bärighet flyttas inåt till basstråken, förklarar Magnus Alexandersson.

– Väl risat, lagd på höjden, på fastmark, konstaterar Fredrik Ekelund om just det här objektets basstråk.

Ökar konkurrenskraften

Ett teoriprov med 15 frågor som hela gänget klarar galant avslutar diplomeringen.

– Kraven är stenhårda. Så det lilla misstaget vid kantzonen fäller diplomeringen den här gången. Gruppen kommer dock att få ett nytt diplomeringsobjekt inom kort och så tar vi om just den delen. Totalt sett höll det här objektet mycket hög nivå, men vi arbetar efter nollvision när det gäller allvarliga körskador så det är självklart att diplomeringen håller den nivån också, berättar Magnus Alexandersson.

Och i entreprenörslaget ser man tydliga utvecklingsmöjligheter:

– Vi diskuterar mer, planerar bättre och använder betydligt fler backstråk och instick. När vi gör överfarter är vi noga att göra anslutningarna hela vägen ut från vattnet till fast mark. Och vi koordinerar mycket mer mellan skördare och skotare. Så det här är absolut positivt för hela kedjan, säger Kristofer Askhamre.

 

Så funkar Spårlös avverkning

Utbildning för maskinförare och inköpare med syfte att minska risken för körskador och minimera vattenpåverkan i skogen.

Metod och arbetssätt

  • Planera så att virket drivs åt rätt håll genom avverkningen.
  • Undvik att köra virke från fasta partier mot mjukare och blöta partier.

  • Arbeta med raka, ordentligt risade basstråk.

  • Undvik snäva vägkors.

  • Placera basstråken högt och torrt.

  • I kantzoner mot blöt mark: använd "spökstråk" där bara skördaren, som är lättare, får passera. Skördaren lyfter med kranen upp virket till närmaste skotarväg på fastare mark.

  • Använd hjälpmedel för att ta er över bäckar och andra vattendrag med stockmattor eller broar byggda av timmer och massaved från avverkningen.

  • Minimera antalet vattenöverfarter.

  • Tänk på kommande åtgärder som grotskotning eller markberedning innan en bro plockas bort.

Leder till …

  • Färre markskador.

  • Mindre risk för vattenpåverkan.

  • Väl risade basstråk ger effektivare skotning, med minskad bränsleförbrukning och bättre arbetsmiljö för föraren.

  • Strukturerad körning.

  • Bättre tillgänglighet på tillredd grot.

  • Högre kvalitet på tillredd grot.

Läs mer om gallring

 

Liten bild

Dialogen kring olika svårigheter i objekten är viktig, säger Fredrik Ekelund, som håller i diplomeringen.

Liten bild

Vid diplomeringen tittar man på hur överfarter vid vatten har hanterats. Här ett dike.

Liten bild

 Johan Roos, Ulf Claesson, Kristoffer Askhamre,  Dahn Josefsson, Magnus Alexandersson och Fredrik Ekelund diskuterar lösningar i avverkningen.

Liten bild

Det är inte bara vatten som är i fokus i spårlös avverkning. Även forn- och kulturminnen och social hänsyn vägs in.

 

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Stora Enso och Gasum ingår samarbete om att göra förnybar energi av spillvatten.

Satsning på biogas på Nymölla: förnybar energi av spillvatten

​Stora Enso och energibolaget Gasum bygger en biogasanläggning vid Stora Ensos pappersbruk i Nymölla. Anläggningen kommer att förvandla brukets spillvatten till förnybar energi.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Artikelbild

Bland tomtar och troll i Bauerskogen

​Sagokonstnären John Bauer har mer än någon annan påverkat bilden av hur en svensk skog ska se ut. Med sina folkkära illustrationer för "Bland tomtar och troll" skildrade han skogens kraft och mystik på ett sätt som fortfarande förför.

Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Äggmacka med avokado och chili

Äggmacka med avokado och chili

​Varför nöja sig med ett ägg rakt upp och ner? Gör lite mer av äggen i år! Testa äggmacka med avokade och chili.

Sydved: Tips och råd för dig som planterar i höst

Tips & råd för dig som höstplanterar

​Hann du inte med planteringen i våras? Ingen fara, på de flesta granmarker kan man plantera både höst och vår. Här ger vi dig några tips på hur du lyckas med planteringen.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Fakta röjning

Fakta röjning

Röjning innebär att man glesar ut i bestånden så att de bäst lämpade träden får större möjlighet att växa och utvecklas. Höjer kvaliteten och värdet på skogen, samtidigt som ekonomin i efterföljande gallringar förbättras.

Instagram: En vacker höstdag i skogen
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

​Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Skogsmård

Skogsmård

​Skogsmården finns i nästan hela Sverige och är nästan lika skicklig som ekorren på att klättra i träd och kasta sig mellan trädkronorna. Bäst trivs den i gammal skog där den både hittar skydd och varierad föda.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.