Sydved.se
Inspiration
Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Plantera när du är 30. Avverka vid 65! Drömmen att själv få skörda det man en gång sått, är på väg att bli verklighet. Genom optimering av näringstillförseln under de första två tredjedelarna av trädets liv kan omloppstiden på gran nästan halveras i södra Sverige.

I ett av bestånden i SLU:s 600 hektar stora försökspark i Asa utanför Lammhult sluter sig granarna tätt. Solljuset strilar ner på flitiga myror som aldrig blir utan arbete. Barr läggs till barr på den enorma myrstacken som utgör en lämplig entré till "experimentskogen". Vid första anblick ser den också ut som vilken skog som helst. Samma grandunkel, samma markvegetation, samma barrdoft – men tittar man lite närmare varierar utseendet på granarna rejält. För att alla skulle vara dryga 30 år är det märkligt stora variationer i grovleken på stammarna.

– Området har ingått i en studie som till viss del genomförts i samarbete med skogsnäringen. Avsikten har varit att undersöka hur optimerad näringstillförsel redan från ungskogsstadiet kan bidra till att korta omloppstiderna och öka produktionen i skogen, berättar Johan Bergh som är docent vid institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap vid slu.         

Johan har bland annat forskat i hur närings- och klimatfaktorer påverkar den skogliga produktionen och var projektledare för det nyligen avslutade "Fiberskogsprogrammet".

Minutiös miljökoll

Granplantorna i Asa sattes 1975 och redan 1987 gjordes den första gödslingen. Skogen har därefter gödslats varje år fram tills den slutit sig, därefter med glesare intervall. Det rör sig om fastgödsling och som jämförelse har man också låtit vissa ytor förbli ogödslade. Skillnaden är tydlig. Den skog som gödslats sedan ungdomen visar upp grövre och längre stammar jämfört med sina mindre välfödda kusiner, och redan om sju år är det dags för avverkning. De ogödslade ytorna får vänta ytterligare 25–30 år på föryngring.

Ungskogsgödsling, som ibland lite diffust kallas "intensivodling", går ut på att optimera näringstillförseln.

– Produktionen i våra svenska skogar begränsas ofta av tillgången på näring, främst kväve. Under projektets gång har vi analyserat barren och deras näringsinnehåll och anpassat gödslingen därefter, förklarar Johan Bergh och tillägger att en del av våra sydsvenska skogar dessutom skulle må bra av ett tillskott på fosfor i samband med ungskogsgödsling.

Metoden innebär också att man gör regelbundna analyser av markvattnet. På så sätt kontrolleras att gödselgivan inte varit för stor och man kan försäkra sig om högsta möjliga tillväxt utan att grundvattnet påverkas.

Från forskning till verklighet

Fiberskogsprogrammet avslutades 2006 och just nu startas en så kallad miljöanalys. Syftet är att ytterligare utröna hur den omgivande miljön påverkas, inte minst i samband med slutavverkning.

– Vi har provavverkat ett antal ytor, senast 2004, och hittills har de fastgödslade ytorna inte läckt mer näring än de kontrollytor som inte gödslats alls. Vi har också fått indikationer på att den extra näring som bundits i den gödslade marken mycket snabbt tas upp av fältvegetationen och de nya plantorna. Den intensiva gödslingen kommer sannolikt även den nya generationen till del, säger Johan Bergh som räknar med att miljöanalysen kommer att vara slutförd vid utgången av 2008. 

Resultaten av Fiberskogsprogrammet talar sitt tydliga språk. Genom ungskogsgödsling kan man få en kraftigt ökad tillväxt, upp mot 50 procent och på så sätt korta omloppstiderna till mellan 35 och 40 år i södra Sverige. Johan Bergh tror på den här metoden:

– Den har stor potential och det vore klokt att arbeta för att genomföra den praktiskt i det svenska skogsbruket. Det är inte att tälja guld med smörkniv, men ett klart lönsamt alternativ.

Skogsägare i startgroparna

Blir utfallet av den pågående miljöanalysen så positivt som försöken antyder kommer ungskogsgödslingen att bli verklighet mycket snart.

– Vi har redan nu ett antal skogsägare som ligger i startgroparna för att påbörja ungskogsgödsling, berättar Thomas Höijer som arbetar med produktion och miljö inom Sydved.

I hans ögon är en satsning på ungskogsgödsling och näringsoptimering den enda möjligheten att uppnå de produktionsmål som myndigheterna satt för svensk skog i framtiden.

– Skogsstyrelsen anser att vi ska öka produktionen genom att röja och gallra. Traditionell skogsskötsel är ett bra sätt att öka volymerna av timmer och massaved men man ökar inte produktionen av fiber per arealenhet. Och det är vad som krävs om vi ska kunna tillgodose efterfrågan på biodrivmedel och -energi i framtiden och samtidigt ha en konkurrenskraftig svensk skogsindustri för timmer och massaved.

Thomas Höijer förespråkar därför ett diversifierat skogsbruk där en viss areal avsätts för hög produktion genom ungskogsgödsling, medan andra arealer utnyttjas för ett mer traditionellt skogsbruk och en viss del avsätts för naturvård.

– Också i certifieringsstandarden för FSC ges det utrymme att arbeta med "plantageodling", så egentligen förstår jag inte vad myndigheterna väntar på. Den här typen av skogsbruk är nödvändigt om vi ska uppnå produktionsmålen och samtidigt vill kunna avsätta skogsmark för andra ändamål, till exempel naturvård.

– Fem procent av landets skogsareal borde användas för ungskogsgödsling av den här typen, menar Höijer, som gärna skulle se att en privat skogsägare avsatte upp till 20 procent av sin skog för det syftet.

Mindre stormkänsligt

Produktionsmetoden applåderas förvisso inte av alla. Miljöaspekterna är det tyngst vägande argumentet, men kan alltså komma på skam om den pågående miljöstudien fortsätter att utvecklas i positiv riktning.

– Objektivt sett överväger fördelarna nackdelarna, säger Johan Bergh som delvis också tillbakavisar argumentet att produktionsmetoden ger sämre virkeskvalitet. Man får bara se till att rätt del av stocken används för rätt ändamål. Delar av den är helt klart tjänliga för byggvirke, även om man inte behöver göra takstolar av det.

Johan Bergh tycker heller inte att man behöver oroa sig för att man binder sina investeringar i skogen så tidigt. Insatsen motiveras av den kortare omloppstiden, vilket gör att risken för stormfällningar minskar. Trädet får ju tjockare stam och avverkas mycket tidigare, till Gudrun och Pers förtret.

– Och det är ett argument gott som något.

Så går det till

Marken

Intensifierad näringstillförsel gör störst nytta på marker som traditionellt betraktas som relativt improduktiva. Gödslingen ger av förklarliga skäl sämre utdelning på riktigt bördig jordbruksmark. Marken bör dock vara frisk, gärna sandig – moig morän.

Ståndort

Vattentillgången är avgörande för trädens förmåga att tillgodogöra sig näringen, och då solstrålningen är betydelsefull för fotosyntes och tillväxt bör plantagen inte ligga på en extrem nordsluttning. Området får inte ligga mindre än 100 meter från ett vattendrag eller hysa speciella miljövärden.

Gödslingsintervall

Gran är den bäst lämpade arten för ungskogsgödsling. Cirka 2000 stammar per hektar är ett riktmärke. Den första gödslingen ska ske redan då granarna är 2–3 meter höga, och därefter vartannat år till dess att ungskogen sluter sig. Därefter gödslas skogen vart tionde år fram till slutavverkning, vilken i Sydsverige kan ske vid 35–40 års ålder. Eventuellt kan skogen gallras en gång dessförinnan.

Mängd kväve

Den lämpliga kvävegivan varierar beroende på markens beskaffenhet, men cirka 100–125 kg per hektar är en lämplig insats under inledningsfasen i sydvästra Sverige, i övriga delar av landet 125–150 kg per hektar.

Dubblerad tillväxt och kraftigt kortad omloppstid. Försöken med ungskogsgödsling i Asa utanför Lammhult visar på extraordinärt goda resultat. Därför tror SLU:s Johan Bergh och Sydveds Thomas Höijer att metoden snart får en praktisk tillämpning i det svenska skogsbruket. I USA är den redan vida spridd – där odlas en miljon hektar per år på detta sätt.

Fördelar

Ungskogsgödsling ökar tillväxten med 50 procent.

Sänkt omloppstid till 35–40 år i södra Sverige.

Arealproduktionen ökar på fastigheten.

Stormkänsligheten minskar med större stamdimensioner och tidigare avverkning.

Den snabba omloppstiden binder mer koldioxid än traditionell produktion.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Möt Sydved Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

Stora Enso investerar i nytt kompetenscentrum i Hylte

​Stora Enso investerar i ett nytt kompetenscentrum och installation av nya maskiner för bearbetning av grövre fibrer för biokompositmaterialet Durasense vid anläggningen i Hylte.

Möt Sydved Så minimerar Sydved brandrisken vid avverkningar

Så minimerar Sydved brandrisken vid avverkningar

​Brandrisken fortsätter vara hög i södra Sverige. Ett sätt att ta det säkra före det osäkra är att använda sig av brandvakt. Johan Stjernqvist på Backagårdens skogsavverkning övervakar läget vid en granavverkning på distrikt Älmhult.

Möt Sydved Sydved samråder dagligen om extrema brandrisken

Dagliga samråd i avverkningsarbetet för att minimera brandrisk

​Brandrisken inom Sydveds område fortsätter vara hög. På Sydved sker dagligen samråd om det aktuella läget och aktiviteter i skogen planeras efter det.

Inspiration Danskt gemyt på det svenska smultronstället

Danskt gemyt på det svenska smultronstället

Plötsligt öppnar sig skogen. Mitt i gläntan ligger det rödaste lilla soldattorp med en välansad trädgård och dignande äppelträd. För Niels och Norma Jørgensen är Södratorp en sverigedröm som blev sann. Tystnaden, naturen och djuren var huvudsaken när de gjorde slag i saken. 

Inspiration Kräftfisket – en del av det svenska

Kräftfisket – en del av det svenska

​Kräftor och kräftfiske i augusti är en del av den svenska traditionen, även om regleringen om tid försvunnit sedan några år tillbaka

Inspiration Ladda för jakt!

Ladda för jakt!

​Nu väntar en ny härlig jaktsäsong. Men innan du ger dig ut i skogen är det viktigt att ha vapenvården gjord, hunden i trim och passen röjda. Här får du en checklista med det viktigaste inför jakten.

Inspiration Artikelbild

En doft av skogens skönhet

​Lavendel, rosor och jasmin har fått konkurrens på badrumshyllan. När vi söker lugnet i en hetsig vardag är det inte längre till den exotiska trädgården som vi flyr. Istället söker vi oss till den svenska skogen. Björk, gran, lingon, blåbär och smultron är den nya dofttrenden.

Inspiration Sådan jakt sådan hund

Sådan jakt sådan hund

​Apporterande hund för fågeljakten? Eller drivande hundar för små- eller klövvilt? Eller en eftersökshund? En skällande fågelhund? Som du märker finns det hundar för alla typer av jakt. Här några exempel som förutom sina jaktegenskaper även lär bli din allra bästa vän.

Inspiration Lär känna din skog

Lär känna din skog

Lär känna din skog från topp till tå! Gör en egen inspektion, rådgör med en Sydvedare eller låt en oberoende planläggare göra en skogsbruksplan för din fastighet.

Kunskap Så planerar du din andragallring

Så planerar du din andragallring

Allt för många skogsägare väntar för länge med andra gallringen. När den väl blir av har tillväxten ofta tagit stryk och stormkänsligheten ökat. Den som planerar sin andragallring i god tid har allt att vinna. Bra netto, hög gagnvirkesproduktion och en skog som står stadigt. Kom i gång med hela gallringsprogrammet i tid!

Kunskap Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

Hållbarhet: Nu ökar efterfrågan på certifierat virke

​Har du certifierat ditt skogsbruk? Om inte, kan det vara dags nu. Allt fler producenter och slutkunder ställer krav på certifierad träråvara och efterfrågan ökar. Ahlstrom-Munksjö, Kinnarps och Tetra Pak är några av de svenska företag som satt upp höga mål för framtiden.

Inspiration Sverigekaka, sockerkaka med vaniljfyllning

Sverigekaka – sockerkaka med vaniljfyllning

​Sverigekakan eller pensionärskakan som den även kallas, är en enkel men underbart god sockerkaka med vaniljfyllning.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Digital innovationskraft och unikt gallringsläge i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i sommarnumret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Inspiration Border collie, en allsidig vallhund.

Border collie

Kompetent och allsidig vallhund som i århundraden har funnits i gränstrakterna mellan England och Skottland som en utpräglad arbetshund.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Möt Sydved Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

Här är de motormanuella huggarna som slår skördaren

​Det finns få professionella motormanuella huggare kvar i Sverige, men efterfrågan är stor.  Stefan Johnsson och Matti Hänninen tillhör proffsen, och har arbetat tillsammans i över 30 år.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Möt Sydved Sydved anpassar skogsbruket efter den torra väderleken.

Sydved anpassar skogsbruket efter den torra väderleken

​​Det pågår i dagsläget många bränder i skogarna runtom i landet som en följd av en långvarig och svår torka som ger mycket hög risk för skogsbrand. På Sydved sätter vi säkerheten först vid arbete i torr väderlek, anpassar verksamheten till det rådande väderläget, iakttar stor försiktighet och bistår räddningstjänsten.

Kunskap Skogsbilvägar och transport

Fakta skogsbilvägar och transport

​För att kunna bruka din skog rationellt behöver du ha bra skogsbilvägar. Bland annat för att det underlättar det vid olika skogsskötselåtgärder och för att det lättare för virkesbilarna att lasta och hämta virket.

Inspiration Skogens skafferi

Skogen är Annas skafferi

​Den vilda smaken på finare bitar av rådjur och älg kommer bäst fram med salt, vitpeppar, smör och grädde. Anna Sehlberg som driver den uppskattade restaurangen CariAnna förordar enkelheten i matlagningen.

Inspiration Jakten på en god historia.

Jakten på en god historia

​Karl-Göran Carlsson är den driftiga profilen bakom en av Sveriges största lantmannaföreningar. När andra har siktet inställt på pension laddar Karl-Göran om för en ny karriär tillsammans med sonen Anders. Som ägare till Hylte Jakt & Lantman – och till sina drömmars skog – ser han fram emot många händelserika år.

Inspiration avverkningigruvan1_2.jpg

Gruvan ska leva igen

​"Tänk dig ljudet av handslägga, slagborr och en och annan dynamitladdning. Skottkärror
med bruten sten som körs fram och tippas utför slänten där borta." Christer Johanssons beskrivning av arbetet i Gräne Gruva vid 1900-talets början är levande och tydlig. Precis som han tänkt när han inledde satsningen för öppna detta geologiskt intressanta område för en bredare publik.

Möt Sydved What a tree can do – skogsråvaran behövs

What a tree can do – skogsråvaran behövs!

​What a tree can do är en kort film om skogen som en del i lösningen av klimatfrågan. Filmen kommer från Stora Enso, som är en av Sydveds ägare, och visar att det framtida behovet av svensk skogsråvara är stort.

Möt Sydved Gammalt möter nytt

Gammalt möter nytt

​I skogarna runt Värnamo fick Sydveds entreprenör Stefan Ahlander en leverans av en ny maskin. Den nya maskinen var minst sagt modern när Sydveds inköpare Bengt Sjöfors kom körande i sin Volvo PV från 1960. 

Därför Sydved GDPR på Sydved

GDPR på Sydved

​I slutet av maj 2018 började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, att gälla. Här läser du om Sydved och GDPR.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?