Sydved.se
Inspiration
Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Plantera när du är 30. Avverka vid 65! Drömmen att själv få skörda det man en gång sått, är på väg att bli verklighet. Genom optimering av näringstillförseln under de första två tredjedelarna av trädets liv kan omloppstiden på gran nästan halveras i södra Sverige.

I ett av bestånden i SLU:s 600 hektar stora försökspark i Asa utanför Lammhult sluter sig granarna tätt. Solljuset strilar ner på flitiga myror som aldrig blir utan arbete. Barr läggs till barr på den enorma myrstacken som utgör en lämplig entré till "experimentskogen". Vid första anblick ser den också ut som vilken skog som helst. Samma grandunkel, samma markvegetation, samma barrdoft – men tittar man lite närmare varierar utseendet på granarna rejält. För att alla skulle vara dryga 30 år är det märkligt stora variationer i grovleken på stammarna.

– Området har ingått i en studie som till viss del genomförts i samarbete med skogsnäringen. Avsikten har varit att undersöka hur optimerad näringstillförsel redan från ungskogsstadiet kan bidra till att korta omloppstiderna och öka produktionen i skogen, berättar Johan Bergh som är docent vid institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap vid slu.         

Johan har bland annat forskat i hur närings- och klimatfaktorer påverkar den skogliga produktionen och var projektledare för det nyligen avslutade "Fiberskogsprogrammet".

Minutiös miljökoll

Granplantorna i Asa sattes 1975 och redan 1987 gjordes den första gödslingen. Skogen har därefter gödslats varje år fram tills den slutit sig, därefter med glesare intervall. Det rör sig om fastgödsling och som jämförelse har man också låtit vissa ytor förbli ogödslade. Skillnaden är tydlig. Den skog som gödslats sedan ungdomen visar upp grövre och längre stammar jämfört med sina mindre välfödda kusiner, och redan om sju år är det dags för avverkning. De ogödslade ytorna får vänta ytterligare 25–30 år på föryngring.

Ungskogsgödsling, som ibland lite diffust kallas "intensivodling", går ut på att optimera näringstillförseln.

– Produktionen i våra svenska skogar begränsas ofta av tillgången på näring, främst kväve. Under projektets gång har vi analyserat barren och deras näringsinnehåll och anpassat gödslingen därefter, förklarar Johan Bergh och tillägger att en del av våra sydsvenska skogar dessutom skulle må bra av ett tillskott på fosfor i samband med ungskogsgödsling.

Metoden innebär också att man gör regelbundna analyser av markvattnet. På så sätt kontrolleras att gödselgivan inte varit för stor och man kan försäkra sig om högsta möjliga tillväxt utan att grundvattnet påverkas.

Från forskning till verklighet

Fiberskogsprogrammet avslutades 2006 och just nu startas en så kallad miljöanalys. Syftet är att ytterligare utröna hur den omgivande miljön påverkas, inte minst i samband med slutavverkning.

– Vi har provavverkat ett antal ytor, senast 2004, och hittills har de fastgödslade ytorna inte läckt mer näring än de kontrollytor som inte gödslats alls. Vi har också fått indikationer på att den extra näring som bundits i den gödslade marken mycket snabbt tas upp av fältvegetationen och de nya plantorna. Den intensiva gödslingen kommer sannolikt även den nya generationen till del, säger Johan Bergh som räknar med att miljöanalysen kommer att vara slutförd vid utgången av 2008. 

Resultaten av Fiberskogsprogrammet talar sitt tydliga språk. Genom ungskogsgödsling kan man få en kraftigt ökad tillväxt, upp mot 50 procent och på så sätt korta omloppstiderna till mellan 35 och 40 år i södra Sverige. Johan Bergh tror på den här metoden:

– Den har stor potential och det vore klokt att arbeta för att genomföra den praktiskt i det svenska skogsbruket. Det är inte att tälja guld med smörkniv, men ett klart lönsamt alternativ.

Skogsägare i startgroparna

Blir utfallet av den pågående miljöanalysen så positivt som försöken antyder kommer ungskogsgödslingen att bli verklighet mycket snart.

– Vi har redan nu ett antal skogsägare som ligger i startgroparna för att påbörja ungskogsgödsling, berättar Thomas Höijer som arbetar med produktion och miljö inom Sydved.

I hans ögon är en satsning på ungskogsgödsling och näringsoptimering den enda möjligheten att uppnå de produktionsmål som myndigheterna satt för svensk skog i framtiden.

– Skogsstyrelsen anser att vi ska öka produktionen genom att röja och gallra. Traditionell skogsskötsel är ett bra sätt att öka volymerna av timmer och massaved men man ökar inte produktionen av fiber per arealenhet. Och det är vad som krävs om vi ska kunna tillgodose efterfrågan på biodrivmedel och -energi i framtiden och samtidigt ha en konkurrenskraftig svensk skogsindustri för timmer och massaved.

Thomas Höijer förespråkar därför ett diversifierat skogsbruk där en viss areal avsätts för hög produktion genom ungskogsgödsling, medan andra arealer utnyttjas för ett mer traditionellt skogsbruk och en viss del avsätts för naturvård.

– Också i certifieringsstandarden för FSC ges det utrymme att arbeta med "plantageodling", så egentligen förstår jag inte vad myndigheterna väntar på. Den här typen av skogsbruk är nödvändigt om vi ska uppnå produktionsmålen och samtidigt vill kunna avsätta skogsmark för andra ändamål, till exempel naturvård.

– Fem procent av landets skogsareal borde användas för ungskogsgödsling av den här typen, menar Höijer, som gärna skulle se att en privat skogsägare avsatte upp till 20 procent av sin skog för det syftet.

Mindre stormkänsligt

Produktionsmetoden applåderas förvisso inte av alla. Miljöaspekterna är det tyngst vägande argumentet, men kan alltså komma på skam om den pågående miljöstudien fortsätter att utvecklas i positiv riktning.

– Objektivt sett överväger fördelarna nackdelarna, säger Johan Bergh som delvis också tillbakavisar argumentet att produktionsmetoden ger sämre virkeskvalitet. Man får bara se till att rätt del av stocken används för rätt ändamål. Delar av den är helt klart tjänliga för byggvirke, även om man inte behöver göra takstolar av det.

Johan Bergh tycker heller inte att man behöver oroa sig för att man binder sina investeringar i skogen så tidigt. Insatsen motiveras av den kortare omloppstiden, vilket gör att risken för stormfällningar minskar. Trädet får ju tjockare stam och avverkas mycket tidigare, till Gudrun och Pers förtret.

– Och det är ett argument gott som något.

Så går det till

Marken

Intensifierad näringstillförsel gör störst nytta på marker som traditionellt betraktas som relativt improduktiva. Gödslingen ger av förklarliga skäl sämre utdelning på riktigt bördig jordbruksmark. Marken bör dock vara frisk, gärna sandig – moig morän.

Ståndort

Vattentillgången är avgörande för trädens förmåga att tillgodogöra sig näringen, och då solstrålningen är betydelsefull för fotosyntes och tillväxt bör plantagen inte ligga på en extrem nordsluttning. Området får inte ligga mindre än 100 meter från ett vattendrag eller hysa speciella miljövärden.

Gödslingsintervall

Gran är den bäst lämpade arten för ungskogsgödsling. Cirka 2000 stammar per hektar är ett riktmärke. Den första gödslingen ska ske redan då granarna är 2–3 meter höga, och därefter vartannat år till dess att ungskogen sluter sig. Därefter gödslas skogen vart tionde år fram till slutavverkning, vilken i Sydsverige kan ske vid 35–40 års ålder. Eventuellt kan skogen gallras en gång dessförinnan.

Mängd kväve

Den lämpliga kvävegivan varierar beroende på markens beskaffenhet, men cirka 100–125 kg per hektar är en lämplig insats under inledningsfasen i sydvästra Sverige, i övriga delar av landet 125–150 kg per hektar.

Dubblerad tillväxt och kraftigt kortad omloppstid. Försöken med ungskogsgödsling i Asa utanför Lammhult visar på extraordinärt goda resultat. Därför tror SLU:s Johan Bergh och Sydveds Thomas Höijer att metoden snart får en praktisk tillämpning i det svenska skogsbruket. I USA är den redan vida spridd – där odlas en miljon hektar per år på detta sätt.

Fördelar

Ungskogsgödsling ökar tillväxten med 50 procent.

Sänkt omloppstid till 35–40 år i södra Sverige.

Arealproduktionen ökar på fastigheten.

Stormkänsligheten minskar med större stamdimensioner och tidigare avverkning.

Den snabba omloppstiden binder mer koldioxid än traditionell produktion.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Inspiration Familjen som fångar dagen

Familjen som fångar dagen

​Fånga dagen! Lev i nuet! Det kan vara lättare sagt än gjort. Men familjen Gustavsson på Östra sågen norr om Laxå verkar ha knäckt koden. Trots att de arbetar ständigt och trots att mjölkpriserna far som en jojo så lyckas de ändå njuta av livet här och nu – och de delar gärna med sig till andra.

Möt Sydved Temadag om poppel och hybridasp

Temadag om poppel och hybridasp

​Välkommen till Sydveds temadag om poppel och hybridasp, lördagen den 9 juni. Platsen är Sångeltorp.

Möt Sydved Artikelbild

Sydved inför nytt barrmassavedssortiment

​Sydved har tillsammans med Stora Enso Nymölla bruk infört barmassavedssortiment 1800, kallad grov barrmassaved. Därmed ökar Sydved maxdiametern på barrmassaved till 125 cm, från dagens 70 cm och ökar avsättningsmöjligheterna till skogsägaren.

Möt Sydved Examensarbete i skogen

Examensarbete i skogen

​Tillsammans med Sydved utför Carl Philip Sandberg och Johan Nordstrand ett examensarbete. Båda studerar till skogsmästare i Skinnskatteberg och är i sommar färdiga med tre års utbildning. På bilden syns maskinförare Jonathan Nilsson och Carl-Filip.

Inspiration Så får du personlig prägel på gårdsplanen

Så får du personlig prägel på gårdsplanen

​Du ser på skylten när du är framme! Vårt hus är det med vindflöjeln! Vi har en klocka på ladugårdsgaveln! Här tipsar vi om olika dekorationer för din gårdsplan.

Möt Sydved Återskapande av hagmarker på Augerums gård

Återskapande av hagmarker på Augerums gård

​Sydveds Johan Bergman arrangerade tillsammans med ägarna Kerstin och Johan von Koch den 17 maj en exkursion för Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge. Målet var att inspektera och analysera utfallet av de bidragsfinansierade avverkningar som gjorts under vintern för att återskapa hagmarker i det gamla kulturlandskapet.

Möt Sydved Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

Skogsägarbesök på Nymöllas pappersbruk

​I samband med att sommarvärmen kom på allvar till södra Sverige passade Sydveds distrikt Älmhult på att bjuda ett drygt 80-tal skogsägare på två bussresor till Stora Ensos massa- och pappersbruk Nymölla utanför Bromölla. Resan bjöd bland annat på en förevisning av fjärrmätning, en rundvandring i pappersbruket och ett besök i områdets vackra bokskogar.

Inspiration Boken

Boken

​Boken, som är vårt högsta lövträd, invandrade söderifrån och var i många år ett av de vanligaste trädslagen i Sydsverige. Idag är det bara Skåne, Blekinge och Halland som har egentliga bokskogar.

Kunskap Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

Certifiering – ett naturligt val för många skogsägare

​Fler och fler skogsägare väljer att certifiera sitt skogsbruk. Både för att man tycker det är viktigt med miljö och hållbarhetsfrågor, och för att man ser det ekonomiska värdet. Trenden är att efterfrågan på certifierad trädråvara fortsätter att öka.

Inspiration Smörgåstårta med smak av hav

Smörgåstårta med smak av hav

​På våren är helgerna och högtiderna många. Med läckra smörgåstårtor kommer man långt när gästerna är många och alla kanske inte kommer samtidigt. Här bjuder vi på en smörgåstårta med smak av hav.

Kunskap Tips och råd till dig som bor långt ifrån din skog.

Bor du långt ifrån din skog?

​Sommaren med sina långa ljusa kvällar och många lediga dagar ger inspiration till att tänka på framtiden. En härlig tid att ta vara på, särskilt om du bor långt från din fastighet, och mest besöker den under sommaren. Ägna gärna några dagar åt att skaffa dig koll på det aktuella läget i skogen. Några punkter att bocka av:

Inspiration Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

Nygallrat i Östergårdens pelarsalar

​Vi har nyss gallrat 25 hektar hos skogsägare Rickard Andersson på Östergården. En av alla de skogsägare som varje år ger oss förtroendet att säkra en god ekonomisk tillväxt i sin skog.

Möt Sydved Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Plantering, nygallrat och vår på gårdsplanen i Aktivt Skogsbruk

Bläddra och läs i senaste numret av Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till att bedriva ett aktivt skogsbruk.

Min skog – dina personliga sidor
Kunskap Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Därför Sydved Artikelbild

Vill du bli inköpare i Ljungby och Värnamo kommun?

Sydved satsar framåt och söker en utåtriktad virkesinköpare i främst Kronobergs län. Inköpsområdet omfattar delar av Ljungby kommun och Värnamo kommun.
Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Kunskap Fakta skogsbruk

Fakta skogsbruk

Ett aktivt skogsbruk skapar en värdefull skog. Här får du grundläggande fakta om viktiga åtgärder i din skog.

Registrera dig för Sydveds nyhetsbrev!
Därför Sydved Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

Nu finns årets Skatterna i skogen på Min skog

​Logga in på dina personliga sidor Min skog, och läs årets version av Skatterna i skogen. Och har du än inte ett konto, så är det enkelt att fixa!

Därför Sydved Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

Distrikt Falköping söker en skogsbruksplanläggare

​Sydveds distrikt Falköping söker nu en självständig och målinriktad skogsbruksplanläggare.

Kunskap Skogen är en förnyelsebar resurs.

Fakta föryngring

​Slutavverkningen i ett bestånd är starten för nästa trädgeneration, den nya skogen. En väl utförd föryngring, i allt från markberedning och plantering till återväxtvård och röjning skapar värdefulla skogar.

Tjädern som vaktar vältan

​​Sydveds Anders-Henrik Andersson stötte på den här bestämda tjädern under en tur i skogen.

Möt Sydved Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Skogsbilvägen – vi ger dig vårtips!

Efter en lång vinter, är det nu dags att se över skogsbilvägen. Här får du några tips av oss.

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Möt Sydved Följ Sydved på Instagram!

Följ Sydved på Instagram!

​Nu kan du följa Sydved på Instagram.

Inspiration Artikelbild

Pampig trädrad med franska influenser

Alléer som för mer än 200 år sedan anlades för att imponera på sin omgivning är värdefulla både för landskapsbilden och för djur- och naturlivet. Nu börjar många alléer bli gamla och behöver restaureras eller föryngras. Här får ni veta hur man går tillväga.

Möt Sydved System- och verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

System-/verksamhetsutvecklare sökes till Jönköping

​Nu söker vi en erfaren och självständig system- och verksamhetsutvecklare med fokus på logistik till Sydveds huvudkontor i Jönköping.

Kunskap Så här höjer vi nettot

Så höjer vi nettot i gallringen

Lägre kostnader för Sydved och entreprenören innebär högre netton för skogsägaren. Så höjer vi nettot på gallringen i framtiden.

Möt Sydved Vill du beställa trycksaker från Sydved?

Beställ trycksaker

Vill du beställa trycksaker från Sydved eller få en provprenumeration av Aktivt Skogsbruk?