Sydved.se
Inspiration
Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Plantera när du är 30. Avverka vid 65! Drömmen att själv få skörda det man en gång sått, är på väg att bli verklighet. Genom optimering av näringstillförseln under de första två tredjedelarna av trädets liv kan omloppstiden på gran nästan halveras i södra Sverige.

I ett av bestånden i SLU:s 600 hektar stora försökspark i Asa utanför Lammhult sluter sig granarna tätt. Solljuset strilar ner på flitiga myror som aldrig blir utan arbete. Barr läggs till barr på den enorma myrstacken som utgör en lämplig entré till "experimentskogen". Vid första anblick ser den också ut som vilken skog som helst. Samma grandunkel, samma markvegetation, samma barrdoft – men tittar man lite närmare varierar utseendet på granarna rejält. För att alla skulle vara dryga 30 år är det märkligt stora variationer i grovleken på stammarna.

– Området har ingått i en studie som till viss del genomförts i samarbete med skogsnäringen. Avsikten har varit att undersöka hur optimerad näringstillförsel redan från ungskogsstadiet kan bidra till att korta omloppstiderna och öka produktionen i skogen, berättar Johan Bergh som är docent vid institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap vid slu.         

Johan har bland annat forskat i hur närings- och klimatfaktorer påverkar den skogliga produktionen och var projektledare för det nyligen avslutade "Fiberskogsprogrammet".

Minutiös miljökoll

Granplantorna i Asa sattes 1975 och redan 1987 gjordes den första gödslingen. Skogen har därefter gödslats varje år fram tills den slutit sig, därefter med glesare intervall. Det rör sig om fastgödsling och som jämförelse har man också låtit vissa ytor förbli ogödslade. Skillnaden är tydlig. Den skog som gödslats sedan ungdomen visar upp grövre och längre stammar jämfört med sina mindre välfödda kusiner, och redan om sju år är det dags för avverkning. De ogödslade ytorna får vänta ytterligare 25–30 år på föryngring.

Ungskogsgödsling, som ibland lite diffust kallas "intensivodling", går ut på att optimera näringstillförseln.

– Produktionen i våra svenska skogar begränsas ofta av tillgången på näring, främst kväve. Under projektets gång har vi analyserat barren och deras näringsinnehåll och anpassat gödslingen därefter, förklarar Johan Bergh och tillägger att en del av våra sydsvenska skogar dessutom skulle må bra av ett tillskott på fosfor i samband med ungskogsgödsling.

Metoden innebär också att man gör regelbundna analyser av markvattnet. På så sätt kontrolleras att gödselgivan inte varit för stor och man kan försäkra sig om högsta möjliga tillväxt utan att grundvattnet påverkas.

Från forskning till verklighet

Fiberskogsprogrammet avslutades 2006 och just nu startas en så kallad miljöanalys. Syftet är att ytterligare utröna hur den omgivande miljön påverkas, inte minst i samband med slutavverkning.

– Vi har provavverkat ett antal ytor, senast 2004, och hittills har de fastgödslade ytorna inte läckt mer näring än de kontrollytor som inte gödslats alls. Vi har också fått indikationer på att den extra näring som bundits i den gödslade marken mycket snabbt tas upp av fältvegetationen och de nya plantorna. Den intensiva gödslingen kommer sannolikt även den nya generationen till del, säger Johan Bergh som räknar med att miljöanalysen kommer att vara slutförd vid utgången av 2008. 

Resultaten av Fiberskogsprogrammet talar sitt tydliga språk. Genom ungskogsgödsling kan man få en kraftigt ökad tillväxt, upp mot 50 procent och på så sätt korta omloppstiderna till mellan 35 och 40 år i södra Sverige. Johan Bergh tror på den här metoden:

– Den har stor potential och det vore klokt att arbeta för att genomföra den praktiskt i det svenska skogsbruket. Det är inte att tälja guld med smörkniv, men ett klart lönsamt alternativ.

Skogsägare i startgroparna

Blir utfallet av den pågående miljöanalysen så positivt som försöken antyder kommer ungskogsgödslingen att bli verklighet mycket snart.

– Vi har redan nu ett antal skogsägare som ligger i startgroparna för att påbörja ungskogsgödsling, berättar Thomas Höijer som arbetar med produktion och miljö inom Sydved.

I hans ögon är en satsning på ungskogsgödsling och näringsoptimering den enda möjligheten att uppnå de produktionsmål som myndigheterna satt för svensk skog i framtiden.

– Skogsstyrelsen anser att vi ska öka produktionen genom att röja och gallra. Traditionell skogsskötsel är ett bra sätt att öka volymerna av timmer och massaved men man ökar inte produktionen av fiber per arealenhet. Och det är vad som krävs om vi ska kunna tillgodose efterfrågan på biodrivmedel och -energi i framtiden och samtidigt ha en konkurrenskraftig svensk skogsindustri för timmer och massaved.

Thomas Höijer förespråkar därför ett diversifierat skogsbruk där en viss areal avsätts för hög produktion genom ungskogsgödsling, medan andra arealer utnyttjas för ett mer traditionellt skogsbruk och en viss del avsätts för naturvård.

– Också i certifieringsstandarden för FSC ges det utrymme att arbeta med "plantageodling", så egentligen förstår jag inte vad myndigheterna väntar på. Den här typen av skogsbruk är nödvändigt om vi ska uppnå produktionsmålen och samtidigt vill kunna avsätta skogsmark för andra ändamål, till exempel naturvård.

– Fem procent av landets skogsareal borde användas för ungskogsgödsling av den här typen, menar Höijer, som gärna skulle se att en privat skogsägare avsatte upp till 20 procent av sin skog för det syftet.

Mindre stormkänsligt

Produktionsmetoden applåderas förvisso inte av alla. Miljöaspekterna är det tyngst vägande argumentet, men kan alltså komma på skam om den pågående miljöstudien fortsätter att utvecklas i positiv riktning.

– Objektivt sett överväger fördelarna nackdelarna, säger Johan Bergh som delvis också tillbakavisar argumentet att produktionsmetoden ger sämre virkeskvalitet. Man får bara se till att rätt del av stocken används för rätt ändamål. Delar av den är helt klart tjänliga för byggvirke, även om man inte behöver göra takstolar av det.

Johan Bergh tycker heller inte att man behöver oroa sig för att man binder sina investeringar i skogen så tidigt. Insatsen motiveras av den kortare omloppstiden, vilket gör att risken för stormfällningar minskar. Trädet får ju tjockare stam och avverkas mycket tidigare, till Gudrun och Pers förtret.

– Och det är ett argument gott som något.

Så går det till

Marken

Intensifierad näringstillförsel gör störst nytta på marker som traditionellt betraktas som relativt improduktiva. Gödslingen ger av förklarliga skäl sämre utdelning på riktigt bördig jordbruksmark. Marken bör dock vara frisk, gärna sandig – moig morän.

Ståndort

Vattentillgången är avgörande för trädens förmåga att tillgodogöra sig näringen, och då solstrålningen är betydelsefull för fotosyntes och tillväxt bör plantagen inte ligga på en extrem nordsluttning. Området får inte ligga mindre än 100 meter från ett vattendrag eller hysa speciella miljövärden.

Gödslingsintervall

Gran är den bäst lämpade arten för ungskogsgödsling. Cirka 2000 stammar per hektar är ett riktmärke. Den första gödslingen ska ske redan då granarna är 2–3 meter höga, och därefter vartannat år till dess att ungskogen sluter sig. Därefter gödslas skogen vart tionde år fram till slutavverkning, vilken i Sydsverige kan ske vid 35–40 års ålder. Eventuellt kan skogen gallras en gång dessförinnan.

Mängd kväve

Den lämpliga kvävegivan varierar beroende på markens beskaffenhet, men cirka 100–125 kg per hektar är en lämplig insats under inledningsfasen i sydvästra Sverige, i övriga delar av landet 125–150 kg per hektar.

Dubblerad tillväxt och kraftigt kortad omloppstid. Försöken med ungskogsgödsling i Asa utanför Lammhult visar på extraordinärt goda resultat. Därför tror SLU:s Johan Bergh och Sydveds Thomas Höijer att metoden snart får en praktisk tillämpning i det svenska skogsbruket. I USA är den redan vida spridd – där odlas en miljon hektar per år på detta sätt.

Fördelar

Ungskogsgödsling ökar tillväxten med 50 procent.

Sänkt omloppstid till 35–40 år i södra Sverige.

Arealproduktionen ökar på fastigheten.

Stormkänsligheten minskar med större stamdimensioner och tidigare avverkning.

Den snabba omloppstiden binder mer koldioxid än traditionell produktion.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Vid jägarbrasan i blek decembersol

Vid jägarbrasan i blek decembersol

Dagarna blir allt kortare och det känns viktigt att ta vara på varje solglimt i december. För den frilufts- och jaktintresserade är det mycket värt att kunna fånga dagen och njuta av en stunds småviltsjakt nu när jakten på högvilt börjar klinga ut.
Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Föryngringsavverkning av tall

Föryngringsavverkning av tall

När cirkeln ska slutas och en tallskog föryngras måste man börja med att välja föryngringsmetod. Du väljer då mellan naturlig föryngring, frösådd eller plantering av täckrotplantor. Avvecklingen av tallbeståndet anpassas sen därefter.
Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3 - 4 villor

Skogsbränsle från liten avverkning värmer 3-4 villor

Fler och fler skogsägare tar ut grot, grenar och toppar, när de slutavverkar i sin skog. En förhållandevis liten avverkning kan ge en stor mängd energi.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.
Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

Älggulasch med rönnbär, timjan och kummin

​En bra gryta som alltid går hem. Precis som en traditionell gulasch smakar den här rätten mycket kummin, men den har också smak av rönnbär, rökt paprika och timjan. Servera med en klick krämigt och ett långjäst bröd.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Nyheter nära dig

Hämtar in nyheter...

Fler nyheter​​​​​​

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Skogshare

Skogshare

​Skogsharen är skogens sprinter och kan komma upp i hastigheter på 70 km/h om en fara hotar. Bäst trivs skogsharen i gran- eller björkskogar med växlande vegetation, där den kan få både föda och skydd mot sina fiender.

Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus som lyser upp i skogen

Decemberljus i decembermörkret.
Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Artikelbild

Byggnadsvård – hämta materialet från din egen skog

​Trä är byggnadsmaterialet för alla tider – och byggnadsvårdarens bästa vän. Nya träfiberbaserade isoleringsmaterial gör det lätt att renovera smart och hållbart. Och brädorna till panel och golv hämtas förstås ur egen skog. Det är lättare än du tror!