Sydved.se
Inspiration
Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Superskogen som ska rädda produktionsmålet

Plantera när du är 30. Avverka vid 65! Drömmen att själv få skörda det man en gång sått, är på väg att bli verklighet. Genom optimering av näringstillförseln under de första två tredjedelarna av trädets liv kan omloppstiden på gran nästan halveras i södra Sverige.

I ett av bestånden i SLU:s 600 hektar stora försökspark i Asa utanför Lammhult sluter sig granarna tätt. Solljuset strilar ner på flitiga myror som aldrig blir utan arbete. Barr läggs till barr på den enorma myrstacken som utgör en lämplig entré till "experimentskogen". Vid första anblick ser den också ut som vilken skog som helst. Samma grandunkel, samma markvegetation, samma barrdoft – men tittar man lite närmare varierar utseendet på granarna rejält. För att alla skulle vara dryga 30 år är det märkligt stora variationer i grovleken på stammarna.

– Området har ingått i en studie som till viss del genomförts i samarbete med skogsnäringen. Avsikten har varit att undersöka hur optimerad näringstillförsel redan från ungskogsstadiet kan bidra till att korta omloppstiderna och öka produktionen i skogen, berättar Johan Bergh som är docent vid institutionen för Sydsvensk Skogsvetenskap vid slu.         

Johan har bland annat forskat i hur närings- och klimatfaktorer påverkar den skogliga produktionen och var projektledare för det nyligen avslutade "Fiberskogsprogrammet".

Minutiös miljökoll

Granplantorna i Asa sattes 1975 och redan 1987 gjordes den första gödslingen. Skogen har därefter gödslats varje år fram tills den slutit sig, därefter med glesare intervall. Det rör sig om fastgödsling och som jämförelse har man också låtit vissa ytor förbli ogödslade. Skillnaden är tydlig. Den skog som gödslats sedan ungdomen visar upp grövre och längre stammar jämfört med sina mindre välfödda kusiner, och redan om sju år är det dags för avverkning. De ogödslade ytorna får vänta ytterligare 25–30 år på föryngring.

Ungskogsgödsling, som ibland lite diffust kallas "intensivodling", går ut på att optimera näringstillförseln.

– Produktionen i våra svenska skogar begränsas ofta av tillgången på näring, främst kväve. Under projektets gång har vi analyserat barren och deras näringsinnehåll och anpassat gödslingen därefter, förklarar Johan Bergh och tillägger att en del av våra sydsvenska skogar dessutom skulle må bra av ett tillskott på fosfor i samband med ungskogsgödsling.

Metoden innebär också att man gör regelbundna analyser av markvattnet. På så sätt kontrolleras att gödselgivan inte varit för stor och man kan försäkra sig om högsta möjliga tillväxt utan att grundvattnet påverkas.

Från forskning till verklighet

Fiberskogsprogrammet avslutades 2006 och just nu startas en så kallad miljöanalys. Syftet är att ytterligare utröna hur den omgivande miljön påverkas, inte minst i samband med slutavverkning.

– Vi har provavverkat ett antal ytor, senast 2004, och hittills har de fastgödslade ytorna inte läckt mer näring än de kontrollytor som inte gödslats alls. Vi har också fått indikationer på att den extra näring som bundits i den gödslade marken mycket snabbt tas upp av fältvegetationen och de nya plantorna. Den intensiva gödslingen kommer sannolikt även den nya generationen till del, säger Johan Bergh som räknar med att miljöanalysen kommer att vara slutförd vid utgången av 2008. 

Resultaten av Fiberskogsprogrammet talar sitt tydliga språk. Genom ungskogsgödsling kan man få en kraftigt ökad tillväxt, upp mot 50 procent och på så sätt korta omloppstiderna till mellan 35 och 40 år i södra Sverige. Johan Bergh tror på den här metoden:

– Den har stor potential och det vore klokt att arbeta för att genomföra den praktiskt i det svenska skogsbruket. Det är inte att tälja guld med smörkniv, men ett klart lönsamt alternativ.

Skogsägare i startgroparna

Blir utfallet av den pågående miljöanalysen så positivt som försöken antyder kommer ungskogsgödslingen att bli verklighet mycket snart.

– Vi har redan nu ett antal skogsägare som ligger i startgroparna för att påbörja ungskogsgödsling, berättar Thomas Höijer som arbetar med produktion och miljö inom Sydved.

I hans ögon är en satsning på ungskogsgödsling och näringsoptimering den enda möjligheten att uppnå de produktionsmål som myndigheterna satt för svensk skog i framtiden.

– Skogsstyrelsen anser att vi ska öka produktionen genom att röja och gallra. Traditionell skogsskötsel är ett bra sätt att öka volymerna av timmer och massaved men man ökar inte produktionen av fiber per arealenhet. Och det är vad som krävs om vi ska kunna tillgodose efterfrågan på biodrivmedel och -energi i framtiden och samtidigt ha en konkurrenskraftig svensk skogsindustri för timmer och massaved.

Thomas Höijer förespråkar därför ett diversifierat skogsbruk där en viss areal avsätts för hög produktion genom ungskogsgödsling, medan andra arealer utnyttjas för ett mer traditionellt skogsbruk och en viss del avsätts för naturvård.

– Också i certifieringsstandarden för FSC ges det utrymme att arbeta med "plantageodling", så egentligen förstår jag inte vad myndigheterna väntar på. Den här typen av skogsbruk är nödvändigt om vi ska uppnå produktionsmålen och samtidigt vill kunna avsätta skogsmark för andra ändamål, till exempel naturvård.

– Fem procent av landets skogsareal borde användas för ungskogsgödsling av den här typen, menar Höijer, som gärna skulle se att en privat skogsägare avsatte upp till 20 procent av sin skog för det syftet.

Mindre stormkänsligt

Produktionsmetoden applåderas förvisso inte av alla. Miljöaspekterna är det tyngst vägande argumentet, men kan alltså komma på skam om den pågående miljöstudien fortsätter att utvecklas i positiv riktning.

– Objektivt sett överväger fördelarna nackdelarna, säger Johan Bergh som delvis också tillbakavisar argumentet att produktionsmetoden ger sämre virkeskvalitet. Man får bara se till att rätt del av stocken används för rätt ändamål. Delar av den är helt klart tjänliga för byggvirke, även om man inte behöver göra takstolar av det.

Johan Bergh tycker heller inte att man behöver oroa sig för att man binder sina investeringar i skogen så tidigt. Insatsen motiveras av den kortare omloppstiden, vilket gör att risken för stormfällningar minskar. Trädet får ju tjockare stam och avverkas mycket tidigare, till Gudrun och Pers förtret.

– Och det är ett argument gott som något.

Så går det till

Marken

Intensifierad näringstillförsel gör störst nytta på marker som traditionellt betraktas som relativt improduktiva. Gödslingen ger av förklarliga skäl sämre utdelning på riktigt bördig jordbruksmark. Marken bör dock vara frisk, gärna sandig – moig morän.

Ståndort

Vattentillgången är avgörande för trädens förmåga att tillgodogöra sig näringen, och då solstrålningen är betydelsefull för fotosyntes och tillväxt bör plantagen inte ligga på en extrem nordsluttning. Området får inte ligga mindre än 100 meter från ett vattendrag eller hysa speciella miljövärden.

Gödslingsintervall

Gran är den bäst lämpade arten för ungskogsgödsling. Cirka 2000 stammar per hektar är ett riktmärke. Den första gödslingen ska ske redan då granarna är 2–3 meter höga, och därefter vartannat år till dess att ungskogen sluter sig. Därefter gödslas skogen vart tionde år fram till slutavverkning, vilken i Sydsverige kan ske vid 35–40 års ålder. Eventuellt kan skogen gallras en gång dessförinnan.

Mängd kväve

Den lämpliga kvävegivan varierar beroende på markens beskaffenhet, men cirka 100–125 kg per hektar är en lämplig insats under inledningsfasen i sydvästra Sverige, i övriga delar av landet 125–150 kg per hektar.

Dubblerad tillväxt och kraftigt kortad omloppstid. Försöken med ungskogsgödsling i Asa utanför Lammhult visar på extraordinärt goda resultat. Därför tror SLU:s Johan Bergh och Sydveds Thomas Höijer att metoden snart får en praktisk tillämpning i det svenska skogsbruket. I USA är den redan vida spridd – där odlas en miljon hektar per år på detta sätt.

Fördelar

Ungskogsgödsling ökar tillväxten med 50 procent.

Sänkt omloppstid till 35–40 år i södra Sverige.

Arealproduktionen ökar på fastigheten.

Stormkänsligheten minskar med större stamdimensioner och tidigare avverkning.

Den snabba omloppstiden binder mer koldioxid än traditionell produktion.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Ingen kan gallring som vi

Ingen kan gallring som vi

​Just nu har vi ett starkt erbjudande för din gallring. För mer informationom vilka fördelar det innebär i just din skog är du välkommen att vända dig direkt till din Sydvedare. Klicka på kartan överst på sidan så hittar du din Sydvedare.

Sydved söker en logistiker

​Vill du jobba i en framtidsbransch i ett av landets mest intressanta skogsföretag? Trivs du med att ha många olika kontakter och uppskattar ett varierande och fartfyllt jobb? Då kanske du är vår nya logistiker!

Sydved söker entreprenörer för avverkning.

Sydved söker entreprenörer för avverkning

​Sydved söker entreprenörer för avverkning i främst västra Blekinge. Avverkningarbetet i området avser gallring av barr och löv samt slutavverkning.

Gör en enkel höstkrans.

Gör en enkel höstkrans

​Lite tid och inspiration till höstpyssel därhemma? Då kan du göra den här vackra höstkransen av diverse material som naturen bjuder på. Enkelt, billigt, men framför allt roligt!

Skogsdag i Ebbehult utanför Nybro. Skogsskötsel i fokus.

Skogsskötsel i fokus på skogsdag i Ebbehult

Skogsskötsel och spår av sommarens torka var ämnen som engagerade besökarna på skogsdagen i Ebbehult den 28 september.
Artikelbild

Nu är jakten i gång

Hösten börjar göra sitt intåg och i måndags drog älgjakten igång i de södra delarna av landet. I ett jaktlag i skogarna runt Älmhult är älgtjuren inte lovligt, men ett fotografi i farten förevigade händelsen.
Inspiration Lyxigare matsäck till höstutflykten

Lyxigare matsäck till höstutflykten

​Hösten är tiden att lockas ut i skog och mark för att jaga, plocka bär och svamp, fiska eller bara vandra. Här bjuder vi på lite inspiration till matsäcken. Till exempel denna goda tonfiskrulle.

Julgransskötsel i Degeberga

Julgransskötsel i Degeberga

Efter ett distriktsmöte gjorde distikt Hässleholm ett studiebesök hos Gunnars Granar i Degeberga. Tillsammans träffade distriktet Gunnar Göthner och besökte hans julgransodling som går under namnet Gunnars granar.​

Kunskap Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

Följ en föryngringsavverkning av småländsk tall

​I november i år föryngringsavverkades det här tallbeståndet på en fastighet i Vaggeryd, söder om Jönköping. Det var ett förhållandevis gammalt tallbestånd som på vissa håll stått lite trångt, vilket gjort att medeldiametern var relativt klen.

Aktivt 4-17 omslag_Sida_01.jpg

Nygallrat med produktionsfokus och mat för jakten

Bläddra i Sydveds magasin Aktivt Skogsbruk, och få  fakta och inspiration till ett aktivt skogsbruk.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.

Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Kunskap Skog och vilt

Fakta skog och vilt

​För många skogsägare är jakten en viktig del i skogsägandet. Utmaningen är att hitta en balans mellan god tillgång på vilt och en varaktig och värdefull virkesproduktion.

Sydved på Instagram: Hestra åkeri rullar för fullt.
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Möt Sydved Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

Svensk skogsindustri – en industri i världsklass

​"En lång tradition där vi successivt vässat oss, högklassig forskning och ett innovationsdriv. Det är faktorer som tillsammans gör att svensk skogsindustri håller absolut världsklass. Och investeringstakten är hög. Det indikerar framtidstro", säger Carina Håkansson, VD för Skogsindustrierna.

Artikelbild

Fem snabba frågor med nya distriktschefen Mattias Sjödin

Möt Mattias Sjödin, ny distriktschef på distrikt Aspa. Ny på Sydved är han däremot inte, utan kommer senast från skogsbruksavdelningen i Jönköping.

Sydved på Instagram: Nu 1000 följare!

1000 följare på Sydveds Instagram

​Nu firar vi att Sydved har fått 1000 följare på Instagram. Ett stort tack till alla som följer oss!

Artikelbild

Höstbetraktelse: Ibland gör det vackra ont

​Sydvedaren Tina delar med sig av sin betraktelse om hösten, och livet. På fritiden skriver hon bland annat i tidskriften Populär Poesi.

Inspiration Skogsmård

Skogsmård

​Skogsmården finns i nästan hela Sverige och är nästan lika skicklig som ekorren på att klättra i träd och kasta sig mellan trädkronorna. Bäst trivs den i gammal skog där den både hittar skydd och varierad föda.

På Lugnås utanför Mariestad: Nygallrat med produktionsfokus

Nygallrat med produktionsfokus i Lugnås

​Med starkt produktionsfokus och åtta kilometers strandgräns mot Vänern är gallringen strategiskt viktig på Sjöberg. Rätt gallrad, i rätt tid får granen en rejäl skjuts i tillväxten och goda chanser att klara de friska vindarna. Möt  skogsägarna som gallrar tidigt för att få stabila bestånd.

Ljus framtid för skogsstudenter

Ljus framtid för skogsstudenter

​Stark konjunktur. Satsande industri. Ökad produktionskapacitet. Stora pensionsavgångar. Faktorer som tillsammans talar för att framtiden för dig som väljer en utbildning med skoglig inriktning är ljus. Attraktiva jobb på innovativa företag med etablerade varumärken väntar.