Sydved.se
Inspiration
Varsamt och vaktsamt vid fornminnen i skogen.

Varsamt och vaktsamt vid fornminnen i skogen

Att vara varsam med fornminnen vid åtgärder i skogen är en självklarhet. Men det är inte alltid helt lätt att hitta fornminnena. Det visar sig när Sydved följer med arkeolog Lena Berglund och Sydveds Viktor Mallander för att märka ut en gravplats i en kommande föryngringsavverkning.

Trots moderna hjälpmedel som gps, kartor och beskrivningar tar vi några vändor i skogen innan vi till slut hittar graven.

– Tänk dig då om man inte besiktigar beståndet, utan ska upptäcka det här från maskinen. Det är mer eller mindre omöjligt, konstaterar Viktor.

Arbetet som lett fram till att vi nu travar runt i en skogsdunge utanför Hylte började med att Viktor Mallander på distrikt Hylte fick i uppdrag av markägaren att skicka in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.

– Om avverkningen, som i det här fallet, berör en forn- eller kulturlämning hamnar en kopia på anmälan hos mig, berättar Lena Berglund som är arkeolog på länsstyrelsen i Halland.

Forn- eller kulturlämning, vad är egentligen skillnaden?

– En fast fornlämning är lämning efter människors verksamhet från det vi brukar kalla förhistorien: sten-, brons- och järnålder. I skogsmiljön är det främst gravar, gamla boplatser, hålvägar, fossil åkermark, röjningsrösen, vallar och stensträngar. Kulturlämningar är mer sentida spår av mänsklig aktivitet, som torplämningar, kvarnlämningar, kolmilor med mera, förklarar Lena.

Hon poängterar också att båda formerna är skyddade enligt lag. Fornlämningar genom fornlämningslagen och kulturlämningar enligt skogsvårdslagen.

Sök fornlämningar på dina marker

 – Det är markägaren som är ytterst ansvarig för att hänsyn tas. Även om han eller hon anlitar externa aktörer. Som markägare kan du själv söka fornlämningar på din fastighet genom att gå in på riksantikvarieämbetets hemsida, tipsar hon.

När Lena väl fått avverkningsanmälan studerar hon kartorna över det aktuella området. Hon skickar sedan ett meddelande till markägaren, och i det här fallet, också till Viktor som gjort avverkningsanmälan.

– Jag kontaktar Lena som antingen via telefon eller i fält ger tips och råd om området kring fornlämningarna, berättar Viktor.

Lenas dokumentation tas sedan med i arbetsbeskrivningen och genomgången med entreprenören.

– Det är viktigt att inte tappa information på vägen. Kartmaterial och tydliga beskrivningar kan bli avgörande, säger Viktor.

Mycket skador efter stormarna

Fornlämning utgör aldrig hinder för avverkning, men däremot är åtgärderna för att återbeskoga tillståndspliktiga.

– Plantering och markberedning gräver ju hål. Det är den värsta skadan. Sedan kan ju en felaktigt utförd plantering medföra att träd står på eller för nära gravar. Det ger stora skador när de växer upp, faller och rycker sönder graven. Det ser man tydligt i spåren efter stormarna Gudrun och Per. I vissa områden i Halland är så mycket som 75 procent av fornminnena skadade efter stormarna, berättar Lena.

"Röja bort sly och träd som på olika sätt hotar fornlämningen."

Efter genomförda åtgärder följs arbetet upp. Markägaren är skyldig att meddela vad man gjort, vilka återbeskogningsåtgärder som använts och så vidare.

Vad händer om det är skadat?

– Då kan det bli anmälan. Och som sagt, det är markägaren som är ansvarig. Inte entreprenör eller eventuellt virkesbolag.  Men det är väldigt ovanligt med anmälan, säger Lena Berglund.

Få konflikter

Detta var alltså arbetsgången vid slutavverkning – vad gäller vid gallring?

Eftersom det inte krävs en avverkningsanmälan vid gallring kopplas aldrig länsstyrelsen och i det här fallet Lena in vid gallring.

– Det är en annan arbetsrutin, men med samma höga hänsynsgrad. Jag går igenom det aktuella objektet, snitslar fornminnen och går sedan igenom med entreprenören, förklarar Viktor Mallander.

Han tycker också att det är viktigt att påpeka att gallring och röjning är ett utmärkt tillfälle att vårda sina fornlämningar; röja bort sly och träd som på olika sätt hotar lämningen.

– Slyuppslaget blir stort eftersom lämningar ofta blir stora solbelysta ytor. Man kan också hugga ut kulturstubbar kring fornlämningen, 1,3 meter höga, som både fungerar som hinder för maskiner att råka köra in och blir ett återskapande av död ved för insekter och djur.

Lena upplever sällan konflikter om fornlämningar i skogsmiljön.

– Markägaren är ofta både insatt och intresserad. Allra helst om det handlar om gravar. Dessa ligger ofta på höjder eller liknande lägen som inte är speciellt lämpliga för skogsbruk ändå.

Det som kan bli konfliktområden är fossila åkermarker. Ofta är det ju större områden som dessutom har potential att producera skog.

– Oftast medges plantering, men det kan bli restriktioner när det gäller markberedning, säger Lena.

Långsträckta stenmurar och hålvägar är andra vanliga inslag i skogsmiljön. Hur ska man tänka där?

– Där får man göra hål för överfart på enstaka ställen. Planera dem så att körvägen ska fungera för hela omloppstiden. Är man osäker kan man prata med virkesinköparen som i sin tur kontaktar oss på länsstyrelsen.

Beskrivningen leder oss rätt

Vi kliver över en stengärdesgård i vår jakt på graven. När gps:en inte visar oss rätt är det tillbaka till beskrivningarna i fornminnesregistret som gäller.

– Dessa säger ofta mycket; avstånd från något annat riktmärke, höjd, storlek och uppbyggnad.

Och visst är det beskrivningen – 25 meter sydväst från åkerkanten – som leder oss rätt till slut.

Lena snitslar och märker ut graven. Så här i efterhand är den tydligt markerad där den ligger på en höjd i omgivningen. Hon anger också skyddsområde för markberedning och plantering i beslutet till markägaren.

Nu kan avverkningen börja!

 

Vanliga forn- och kulturminnen i skogsmiljön


Kolbotten

Lämning efter en kolmila. Botten kan antingen verka helt steril jämfört med omgivningen, helt utan växtlighet, eller ha en abnorm växtlighet av någon sort. Enklast ser man dock kolbottnen genom att den avgränsas med ett dike eller gropar ställvis placerade runt kolbottnen. Ofta är kolbottnen lätt höjd över omkringliggande mark.

Hålväg

Hålväg är en sorts fornlämning som består av en fåra i marken där en forntida väg gått fram. Fåran har bildats av slitage från hovar, klövar och fötter, samt av förstärkande regnvattenserosion.

Odlingsrösen

Röjningsröse är stenrösen som har lagts upp då man har röjt mark. Den vanligaste typen är odlingsrösen, även kallade hackerör. De har tillkommit under hela det förindustriella jordbrukets tid då tidigare obrukad jord röjts upp för odling eller redan brukad jord anpassats för nya redskap, från brons- och järnåldern till in på 1900-talet.

Grav

Fornminnen i form av gravar förekommer i ett flertal skilda typer såsom megalitgrav, hällkista, röse, stensättning, gravhög, skeppssättning, domarring, treudd och rest sten. På bilden ses en stensättning.

 

Liten bild

Kolbotten. Lämning efter en kolmila.

Liten bild

Hålväg. En fåra i marken, där en forntida väg gått fram.

Liten bild

En fast fornlämning är en lämning efter människors verksamhet från sten-, brons- och järnåldern.

Liten bild

Grav. Finns ett flertal skilda gravar, på bilden en stensättning.

Dela gärna artikeln

Just nu på Sydved.se
Hon är med och bekämpar barkborrarna

Hon är med och bekämpar granbarkborren

Kerstin Ström från Skogsstyrelsen i Växjö, är en av dem som jobbar med granbarkborrefrågan.
Se upp för granbarkborren i vår!

Se upp för granbarkborren i vår!

Allt tyder på att vi under 2019 får hantera omfattande angrepp av granbarkborren i södra Sverige. Nu är barkborrarna invintrade, men för att ligga steget före och kunna agera snabbt i vår kan du som skogsägare redan i vinter kartlägga områden i din skog där du upptäckt angrepp av barkborren.

Virkesköpare till distrikt Falköping: Vill du bli en Sydvedare?

Sydved satsar framåt och söker nu två virkesköpare till områdena kring Tidaholm och Borås, inom distrikt Falköping.
Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydved söker affärsdriven virkeschef

Sydveds virkeschef går efter många år på företaget i pension efter sommaren 2019. Vi söker nu hans efterträdare. Rätt person ges en utvecklande roll med stora möjligheter att påverka verksamheten vid ett av landets mest intressanta skogsföretag.
En resa bakåt i tiden

En resa bakåt i tiden

En undanskymd jordkällargrund har huggits fram av ett maskinlag på distrikt Kalmar.
Julgranen, en riktigt grann ljusspridare.

Julgranen – från granruska till pyntad prydnad

​En grann ljusspridare. Förr var den ett tecken på julens ankomst och ett skydd mot onda krafter. Traditionen med julgran är djupt rotad hos oss svenskar och många av oss skulle inte kunna tänka sig en jul utan pyntad gran. Kan du historien om julgranen?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Dags att skaffa ny skogsbruksplan?

Bästa kollen på din skog får du med en skogsbruksplan. Ett smart verktyg för dig som vill bedriva ett aktivt skogsbruk.
Lussekatter till Luciafirandet

Lussekatter till Luciafirandet

​Lussekatter, lussebullar eller saffranskusar – kär bulle har många namn. Vad vore julen utan saffransbröd? Här får du ett recept på saftiga och goda bullar.

Kura skymning i vinter

Kura skymning i vinter

​Att "kura skymning" är en gammal nordisk tradition som är lätt att  ta till sig även för stressade nutidsmänniskor. En stunds lugn och stillhet innan ljusen tänds och kvällens sysslor tar vid.

2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland.

Skogsstyrelsen: 2,5 miljoner kubikmeter skog angripet av granbarkborren i Götaland

Efter den torra sommaren har granbarkborren angripit cirka 2,5 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige. Det visar resultaten från inventeringar som Skogsstyrelsen och skogsbruket gjort. Omfattningen är med god marginal den största som någonsin mätts upp i en inventering i Götaland och därför är det nu viktigt att skogsägarna agerar för att begränsa skadorna.
Är du skogsägare och vill sälja ditt virke?

Vill du sälja ditt virke?

​Är du skogsägare och vill sälja ditt virke? Kontakta då inköparen inom det område där du har din fastighet.

Vill du jobba på Sydved?
Fakta miljö och naturvård

Fakta miljö och naturvård

​Skogen måste brukas på ett långsiktigt och ansvarsfullt sätt för att vara värdefull även för framtida generationer. Sydved förespråkar ett hållbart skogsbruk där det råder en balans mellan miljö och produktion.

Udda träd i skogarna kring Kalmar

Udda träd i skogarna kring Kalmar

​Ibland händer det, när vi är ute och tittar på skog eller planerar för skogliga åtgärder, att vi stöter på träd som avviker från det normala.
Gallring är vårt adelsmärke

Gallring är vårt adelsmärke

​Sydveds Gallringsakademi, en omfattande framtidssatsning för att vara främst inom gallring och driva utvecklingen i gallringsskogen.

Skogslandet Sverige

Skogslandet Sverige

Vi bor i ett land med mycket skog. Halva Sveriges landyta, det vill säga runt 23 miljoner hektar är skog. Det finns ca privata 328 000 skogsägare i Sverige som tillsammans äger ca 12 miljoner hektar, den andra halvan ägs av skogsbolag och staten.

Morgonen gryr på älgpasset i Harshult

Distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning

Sydveds distrikt Jönköping söker entreprenörer för avverkning, i Jönköpings län och södra delarna av Östergötland. Arbetet i området avser både slutavverkning och gallring.

Film om gallring

​En viktig åtgärd i skogen är att gallra. I filmen berättar Sydveds skogsbruksutvecklare Anders Ehrenström om vilka fördelar det finns med att gallra och hur Sydved arbetar för att hålla inköpare och maskinförare uppdaterade i området.