Arkitektoniska mästerverk i trä

Stadsbilden i Skellefteå har förändrats. Numera tornar ett 20 våningar högt hus upp mot den västerbottniska himlen. Sara kulturhus är byggt av 12 200 kubikmeter trä från skogarna i närområdet. Det är nästan 80 meter högt och rymmer sex teaterscener, ett stadsbibliotek, två konstgallerier, ett konferenscenter, restauranger och ett hotell med 205 rum.

– Vi valde att bygga hela konstruktionen i trä för att minska klimatpåverkan. Dessutom ville vi ta fasta på att Skellefteå är en gammal trästad från början, berättar Oskar Norelius på White arkitekter som ritat huset.

Sara kulturhus är nu en av världens högsta byggnader i trä och har fått mycket uppmärksamhet
både i Sverige och utomlands. Idag finns de flesta trähöghusen i Sverige, men det börjar även växa fram högre byggnader i trä i andra länder. I Paris satsar man till exempel mycket på träbyggnader i centrala delar.

– Det pratas mycket inom EU att våra städer måste bli kolsänkor och träbyggnader binder koldioxid. Att
materialet är så lätt ger också lägre utsläpp från transporter än betong och stål. Jag är övertygad om att vi kommer att få se många fler olika typer av byggnader i trä i framtiden, säger Oskar Norelius.

Bärande konstruktion i korslimmat trä

I Sverige har vi en lång tradition av att bygga hus i trä – allt från timrade stugor och faluröda torp till moderna villor. Inte så konstigt, eftersom Sverige är ett av Europas skogrikaste länder.

Under 1800-talet växte flera trästäder fram, som senare drabbades av bränder. Under många år var
det förbjudet att bygga trähus högre än två våningar, på grund av brandrisken. Men under 1990-talet togs förbudet bort och idag klarar höga träbyggnader brandskyddskraven. En stor skillnad mot tidigare är att hela den bärande konstruktionen kan tillverkas i korslimmat trä, som är starkt som stål, men lättare och mjukare material att jobba med.

I Wood City i Sickla utanför Stockholm byggs just nu en hel stadsdel i trä, med 7 000 arbetsplatser, 2 000 bostäder, skola, handel och kontor – allt sammanvävt i ett träbaserat hållbarhetskoncept.

– Det blir en hållbar stadsdel: Allt man behöver ska finnas där så man ska inte behöva resa så långt.
Träbyggnaderna binder kol och har även en förmåga att absorbera fukt, något som ger ett behagligare
inomhusklimat. Materialet har dessutom en inneboende värme som ger ett välkomnande intryck, säger
Oskar Norelius.

Hälsofördelar

Det finns också forskning som visar att trä har en positiv påverkan på människors hälsa.

– På samma sätt som att naturen bidrar till återhämtning har man kunnat se att vi mår bra av att vistas
i träbyggnader. Studier visar att patienter återhämtarsig snabbare och att vi även får lägre puls av att vistas i miljöer med synlig trästruktur, säger Oskar.

Det har White arkitekter tagit fasta på när de planerat sjukhus och vårdcentraler. Ett exempel är utformningen av Lindesbergs hälsocenter som har nordiska träslag i interiören och en fasad av lärkribbpanel.

Nya sätt att tänka

Men det finns också utmaningar. Att bygga i trä innebär nya sätt att tänka, inte minst för de som är vana vid material som betong och stål.
– Kompetensen kring trä är ännu inte lika utbredd. Det krävs mer samarbete mellan konstruktörer, brandingenjörer och arkitekter för att hitta lösningar. Men det är också det som gör träbyggande så innovationsdrivet, vi lär oss hela tiden, säger Oskar.

Sverige ligger i framkant när det gäller träbyggande av flera orsaker: vi är ett skogrikt land, vi
bedriver mycket forskning i ämnet och vi har en stark tradition att bygga hus i trä.

– Vi har både tillgång till materialet och kunskapen om hur det bäst används. Det ger
oss ett ansvar – och en möjlighet – att visa vägen.

Oskar tror att vi kommer se allt fler byggnader i trä i framtiden.

– Det här är inte en trend, utan ett sätt att bygga samhällen. Genom att bygga i trä från hållbart brukade skogar kan vi kombinera långsiktig hållbarhet med spännande arkitektur och en innemiljö som vi mår bra av, avslutar han.