Inspiration / Djur och natur

Björken – ett folkkärt träd

Björken är ett folkkärt träd som växer i hela landet. Dess skira grönska och vita stam är för många av oss förknippad med svensk sommar. När björken har fått musöron vet man att det inte är långt kvar till de förhoppningsvis soligare och varmare dagarna…

Björken (Betula) är vårt vanligaste lövträd och växer i hela landet. I Sverige finns vårtbjörk (Betula pendula), glasbjörk (Betula pubescens) och dvärgbjörk (Betula nana), men det är de två förstnämnda som ofta sammanförs till arten vanlig björk. Kronan är smal och barken är från början gyllenbrun, men blir sedan vit med mörka tvärställda korkporer. Barken på glasbjörken är ofta vitare och slätare än vårtbjörkens.

Tittar man sedan på grenarna så är vårtbjörkens mer nedhängande och glasbjörkens mer uppåtriktade. Vårtbjörken har fått sitt namn av att skotten är försedda med hartsvårtor. Glasbjörkens årsskott är håriga och inte så sträva.

Björken är vårt mest ljuskrävande träd, men släpper även igenom ljus så att andra träd, till exempel gran, kan leva i dess skugga. Vårtbjörken trivs bäst på friska medelgoda skogsmarker, men växer också på torra, sandiga marker, medan glasbjörken behöver mer vatten och växer på fuktig skogs- och hagmark, i kärr och liknande. Lövsprickningen, som är ett tecken på att sommaren är på gång, sker i mitten av maj i de södra delarna av landet. Vid lövsprickningen är vårtbjörkens små blad brungröna och glasbjörkens ljust gröna.

Björken är ett så kallat pionjärträd och lägger gärna beslag på mark som blivit ledig efter avverkning av äldre skog eller efter skogsbrand. De lätta fröna sprids lång väg med vinden. Många björkar skjuter också många stubbskott. Den kan bli upp till 300 år, men är fullvuxen redan i 80-årsåldern och avverkas i skogsbruket vid 60-80 års ålder. Vårtbjörken är mer snabbvuxen och producerar större mängd virke än glasbjörken.

Användning

Björken har ljusgul, seg och hård ved och förr i tiden användes veden till bland annat verktyg, taktäckning, husgeråd, näverarbeten, bränsle, kolning och foder. I dag används björk huvudsakligen till finpapper, spån- och träfiberskivor, plywood, möbler, slöjd och inredningar.Till möbler och slöjd är masurbjörk speciellt eftertraktat. Masur kallas det när veden vuxit i oregelbundna veck med stora svulster på stammen, vilket ger vackert mönstrad ved. Påskris, eller fastlagsris, är en kvarleva från en medeltida sed, då folket i huset piskade varandra med björkris på långfredagsmorgonen, för att komma ihåg Jesus lidande.

Störst

Den största enstammiga björken har en omkrets av 4,47 meter och växer i Södra Vi i Småland.

Övrigt

Det fornsvenska namnet för björk var biork som betyder ljus, glänsande. Häxkvastar, det fågelboliknande virrvarr av sammanväxta kvistar som bildas av en sporsvamp, skulle man enligt folktron akta sig för. Både för att maran bodde där och för att häxorna red på dem till Blåkulla.

Glasbjörk

  • Vitare, slätare bark
  • Mer uppåtriktade grenar
  • Rundare, mer äggformade, håriga blad
  • Vid lövsprickning ljust gröna blad
  • Håriga och ej så sträva årsskott
  • Vill ha fuktigare mark

Vårtbjörk

  • Grövre och mörkare bark
  • Mer nedhängande grenar
  • Trekantiga, spetsiga, klibbiga blad
  • Brungröna blad vid lövsprickning
  • Skott med hartsvårtor
  • Trivs på friska och torra marker
Text: Annsofie Öhman