Lisen Kebbe är specialiserad på generationsskiften inom jord- och skogsbruk. Hon har även egen erfarenhet av ett generationsskifte.
– Mina föräldrar drev en fruktodling och en gård på södra Gotland. När den skiftades under 70-talet ledde det till stora motsättningar. Jag såg hur konflikter kan splittra en familj och har insett att detta går att förebygga, säger hon.
Sedan dess har Lisen stöttat många familjer genom generationsväxlingar och disputerat med avhandlingen ”Keep the conversation going” som fokuserar på vikten av familjesamtal under skiftesprocessen.
Processen måste få ta tid
Lisen ser psykologiska skäl till att många skogsägare väntar alldeles för länge med att ta upp frågan.
– Gården eller skogen är ofta en stor del av ens identitet, både för föräldrarna och för barnen som kanske vuxit upp där. Det är därför det kan bli så känslomässigt och laddat, säger hon.
Hennes viktigaste råd till skogsägare är att inte ha bråttom. Ett bra generationsskifte bör få ta mellan två och fyra år.
– Se det som en process. Man ska inte ha samtal för att fatta snabba beslut, utan låta det ta tid. Föräldrarna kan behöva tid för att bearbeta att de ska lämna ifrån sig sitt livsverk.
Det sämsta man kan göra är att inte prata om det alls.
– Föräldrar som aldrig pratar om det för att de tycker att det är för känsligt har mycket att förlora. Kanske har de ett barn som egentligen hade velat ta över, men i stället satsat på en annan karriär. Och om föräldrarna dör utan att något är ordnat kan det bli komplicerat för barnen senare, menar Lisen.
Öppenhet minskar konflikter
En annan nyckel till ett lyckat generationsskifte är öppenhet.
– I min egen familj var det så hemligt att jag inte ens visste att ett skifte var på gång. Min syster ringde plötsligt och berättade att de skulle ge vår bror, den äldsta sonen, merparten av marken. Det berodde inte på någon illvilja från våra föräldrars sida, att sönerna ärvde var vanligt på den tiden. Men jag är övertygad om att öppenhet minskar konflikter, säger Lisen.
Hon tycker att hela familjen ska vara involverad i generationsskiftet och att alla ska veta hur förutsättningarna ser ut. Vad finns det för värden i skogen? Har man stora lån? Vad är nästa skogliga åtgärd och så vidare.
Även syskonens partners bör vara med i samtalen, tycker Lisen. Om de lämnas utanför kan det skapa en oro. Samtidigt kan de vara en stor tillgång.
– När de respektive är med kan de ställa obekväma frågor som är tabu inom familjen och på så sätt öppna upp diskussionen.
Det är dock viktigt att hålla reda på rollerna under resans gång.
– Den som äger fastigheten bestämmer under processen. Föräldrarna måste förstå att de förlorar makten den dagen de har skrivit över skogen och här krävs det stor tydlighet.
Metoden ”Förstorat lyssnande”
När Lisen hjälper till i en skiftesprocess brukar hon arbeta enligt en strukturerad metodik. Hon samlar familjen och ber dem prata om skogen eller lantbruket tillsammans. Alla får formulera frågor inom områden de tycker är viktiga. Lisen intervjuer också var och en. Hon ställer frågor som: Vad betyder gården för dig? Vilka minnen har du? Hur ser framtiden ut om fem till tio år? Svaren dokumenteras och alla får läsa igenom dem i lugn och ro.
– Det brukar ge möjlighet till ett ”förstorat lyssnande”. I det dagliga livet tror man ofta att man vet hur alla andra tänker och känner, vilket naturligtvis inte är sant. Genom att läsa svaren skapas en helt annan förståelse.
Om man får känna sig delaktig och lyssnad på blir det enklare att komma fram till en lösning, även om vägen dit inte alltid är lätt.
– Det är viktigt att alla känner sig trygga att uttrycka vad man vill. Människor tycker olika och kan ha helt olika ingångar. Ofta har gården gått i arv i generationer och det kan finnas krav på att driva det vidare, men det är inte säkert att nästa generation vill det och då måste de känna sig trygga med att säga det.
Ekonomi och samägande
En annan utmaning kan vara ekonomin och synen på rättvisa. Lisen tar ett exempel där en gård var värderad till 17 miljoner kronor. Ett av barnen skulle ta över gården och de två andra förväntade sig att få en tredjedel av 17 miljoner i kompensation.
– Men det fanns inga 17 miljoner i likvida medel. Det var en helt felaktig bild. Därför kan det vara bra att ta hjälp av en ekonom som kan reda ut förutsättningarna.
När skiftet väl är genomfört är det viktigt att skriva tydliga avtal. Om flera syskon tar över tillsammans – vilket Lisen menar är en underskattad möjlighet – krävs bra ägaravtal.
– Jag har irriterat mig mycket på att man som rådgivare ofta inte rekommenderar syskon att ta över tillsammans. Man verkar förutsätta att det ska bli osämja, men det kan fungera om man kommunicerar bra och förstår varandra.
Till sist skickar Lisen med ett råd till den äldre generationen som lämnar över: Det är okej att vilja hjälpa till, så länge man förstår sin nya roll.
– Man måste inse att man har bytt position. Självklart får föräldrarna fortsätta att ge goda råd, men det är alltid ägaren som bestämmer i slutändan.
