Vägen till en välfungerande vägsamfällighet

I Sverige finns 58 400 mil vägar; 10 000 mil av dem är statligt ägda, 4 400 mil är kommunala och resten är privata, enskilda vägar. De sköts av privata markägare och samfälligheter.

– En vägsamfällighet är i grunden en förening som förvaltar en eller flera gemensamhetsanläggningar där flera fastigheter är delägare eftersom de har behov av samma väg. Tanken är att ansvaret och kostnaderna ska delas på ett rättvist sätt utifrån hur vägen används, säger Mikael Hindrikes, vägspecialist på Stora Enso.

När flera markägare använder samma väg behöver någon ta ansvar för underhåll och investeringar. Alternativet är att varje markägare sköter sin egen del, något som sällan leder till ett väl fungerande vägnät.

– Om alla ansvarar för varsin sträcka får man ofta stora skillnader i standard. Vissa delar kan vara väl underhållna medan andra blir svårframkomliga. Det räcker att en del av vägen är i dåligt skick för att hela transportkedjan ska påverkas, säger Mikael.

Lättare hålla jämn vägstandard

Under perioder med tjällossning eller kraftiga regn kan vägar bli svåra att använda, vilket försvårar både avverkning och transporter. En gemensam förvaltning gör det lättare att hålla en jämn standard längs hela vägnätet.

– En väl fungerande vägsamfällighet skapar förutsättningar för ett effektivt underhåll och ger dessutom alla delägare möjlighet att påverka hur vägen utvecklas över tid, säger Mikael.

För skogsbruket är vägarna avgörande. Här sker virkestransporterna och det är ofta dessa vägar som gör det möjligt att nå skogsfastigheter som ligger långt från större samhällen.

Men bara en mindre del av de enskilda vägarna får statligt driftbidrag. Många skogsbilvägar saknar helt stöd trots att de fyller en viktig funktion. Ansvaret ligger på lokala samfälligheter och enskilda markägare som i många fall saknar utbildning och rådgivning inom väg- och broteknik.

– Det saknas en samordnande nationell myndighet som hjälper de mindre vägföreningarna, säger Mikael.

Ta hjälp av specialister!

Mikael arbetar med strategi och riktlinjer för Stora Ensos vägnät på omkring 2 200 mil. Han träffar privata skogsägare i olika sammanhang. De brukar ha många funderingar kring underhållet, det kan handla om allt från hur man kan leda bort vatten från vägbanan till vad man ska tänka på när man bygger en ny bro.

– Många föreningar ansvarar för vägar som kräver stora investeringar och det är viktigt med rätt kompetens när större beslut ska fattas. Styrelsen behöver inte kunna allt själva. När det handlar om exempelvis broar eller större ombyggnationer är det viktigt att ta hjälp av specialister.

Delägare påverkar vägskick och ekonomi

En utmaning är att det blir allt svårare att hitta personer som vill engagera sig i samfälligheternas styrelser.

– Många skogsfastigheter har ärvts av personer som inte längre bor kvar på orten och som sköter mycket på distans. Det kan göra att engagemanget i de lokala frågorna inte blir lika stort, säger Mikael.

Uppdrag som ordförande, kassör eller sekreterare blir svårare att tillsätta och samma personer får ofta ta ett stort ansvar under lång tid.

Samtidigt är delaktigheten viktig. De som engagerar sig får större förståelse för hur kostnaderna uppstår och vilka åtgärder som behöver prioriteras.

– Som delägare kan man faktiskt påverka både vägarnas skick och ekonomin över tid. Ju större engagemang, desto bättre förutsättningar att fatta rätt beslut. Vädret utmanar vägarna.

Vädret utmanar vägarna

Att skapa en ny vägsamfällighet eller göra en förändring i ansvarsfördelning kan kräva en prövning hos Lantmäteriet.

– De här processerna kan ta lång tid och bli kostsamma. I vissa fall kan det handla om flera år innan allt är klart, vilket gör det svårt att komma vidare med viktiga beslut. Mikael anser att det behövs effektivare processer för detta.

Under senare år har vädret satt vägnäten på prov. Kraftiga stormar och skyfall innebär ökade krav på både planering och underhåll.

– När extrema väderhändelser inträffar blir det tydligt hur viktig vägen är. Fungerar inte vägnätet påverkas både skogsbruket och samhällets beredskap.

Det handlar inte bara om att reparera skador när de uppstår, utan också om att förebygga problem genom rätt underhåll och kunskap om hur vatten påverkar vägar och konstruktioner.

Avgörande för skogsbruket

Trots utmaningarna spelar vägsamfälligheter en avgörande roll för både skogsbruket och landsbygden.

– En välskött vägsamfällighet ger bättre kontroll över kostnaderna, säkrare transporter och ett vägnät som fungerar över tid. För skogsägare handlar det om att säkra tillgängligheten till sin fastighet och skapa förutsättningar för ett brukande av skogen. Men det finns mycket som kan göras för att underlätta för alla privata markägare som ingår i en vägsamfällighet, avslutar Mikael