Skogsbruk / Gallring

Tekniken är bara verktyget – jag styr!

"För mig är det självklart att alla som sitter i en skördare måste sträva efter att jobba med naturen. Du får bara ett bra helhetsresultat i gallringen när produktion och miljö spelar tillsammans", säger David Josefsson, skördarförare på Hallforsen Skog & Maskin.

​Under några timmar får jag åka med i Davids hytt, för att få en bild av hur det egentligen går till att gallra med Sydved. Det visar sig att utgångspunkten för en bra gallring är planering.

– Förröjt i tid, först och främst, och bra underlag med kartor från inköparen. Vi försöker sedan alltid besöka avverkningen några veckor innan gallringen och göra en första grovplanering. Då märker vi ut avlägg, placering av kojan, stickvägsnät för att det ska bli så lite beståndskörning som möjligt, kulturhänsyn och naturvårdsinsatser. Vi ser över om det finns blöta partier och om det är rätt avverkning för rådande årstid och väderlek och så vidare, förklarar han.

Lyssna på markägaren

För att göra ett bra jobb är David lyhörd för markägarens önskemål. Antingen har han direktkontakt med skogsägaren eller indirekt genom Sydveds inköpare.

– En markägare kan ha tydligt ekonomiskt fokus, någon annan fokuserar på natur och kultur, en tredje på tradition och en fjärde på rekreation.

Du menar alltså att du kan gallra med dessa "karaktärer" om utgångspunkt?

– Ja, det ligger med i bakhuvudet när man rullar in i beståndet. Självklart kan jag styra gallringens inriktning genom mitt val av stammar, säger David.

David kör en i det närmaste helt ny John Deere 1170e. Sprängfylld med fantastisk teknik. Men det är fortfarande föraren som gör valet; vilka träd som ska vara kvar och vilka som ska gallras bort.

– Det finns ingen dator för naturhänsyn. Det är min hjärna som får sköta den. Tekniken är bara verktyget – jag styr, skrattar David och tillägger:

– När väl trädet är kapat hjälper tekniken mig med apteringen så att virkesutbytet blir optimalt.

För att göra ett bra jobb är jag lyhörd för markägarens önskemål. En markägare kan ha tydligt ekonomiskt fokus, någon annan fokuserar på natur och kultur, en tredje på tradition och en fjärde på rekreation.
David Josefsson

Tretimmarspass för skärpa

Den aktuella gallringen har ett granparti som gränsar mot grannfastigheten.

– Gränsen markeras av en bäck. Så där har vi planerat att gallra fram lövet, skapa högstubbar och liknande. Vi har också lagt stickvägen så att den går längs med bäcken. Då får jag bra räckvidd samtidigt som jag påverkar vattenflödet så lite som möjligt. Att inte klyva naturliga vattenlinjer är en bra utgångspunkt.

David börjar jobbet klockan sex på morgon. Vid nio blir han avlöst i maskinen.

– Vi kör tretimmarspass. Efter det kliver jag ur maskinen, äter, snitslar, ser över kommande delar av beståndet, ringar in naturvårdsområden och så vidare. Det är nödvändigt med arbetsrotation så att jag verkligen är skärpt i skallen när jag väl sitter i maskinen. Det är där besluten tas.

Den här årstiden är det ljust hela arbetsdagen. Men på vintern berättar David att de tar hänsyn till om objektet har ljusare och mörkare delar. Till exempel att man kör tallbeståndet när det är mörkt för att sedan ta det täta granbeståndet under de ljusa timmarna.

Resultat på kort och lång sikt

Han försöker alltid tänka flera steg framåt när han plockar träden i förstagallringen. Alltså hur valet påverkar beståndet i andragallringen. Och framförallt hur valet ger bäst förutsättningar för att ge en fin slutavverkningsskog med högt virkesvärde.

– Det är en utmaning att både tänka långsiktigt samtidigt som gallringen på kort sikt ska ge ett bra netto för markägaren.

Vad är en bra gallring?
– En gallring utan körskador. Ett jämnt och fint bestånd med variationer i trädslag och där man utnyttjar lågproduktiva områden till naturhänsyn.

Snitslarna i den täta granskogen märker ut var stickvägen ska gå.

– Det måste man sätta ut i förväg, när man går i skogen för att känna av naturen, och se om det finns blöta partier och så vidare. Det går inte att bara sätta sig och köra, för att en bit in upptäcka att stickvägen inte går att lägga som man tänkt sig. Då är det liksom för sent.

Allt ris i stickvägen

Det är fascinerande att se hur aggregatet utanför maskinen jobbar snabbt och målmedvetet. Samtidigt som David lugnt och metodiskt ser över träden framför maskinen.

– Jag strävar efter så lite krankörning som möjligt i beståndet. Dels för att minska risken för att skava kvarvarande träd, dels för ekonomin. Det är när jag har träd i aggregatet som jag tjänar pengar. Krankörning är bara en kostnad.

När David avverkar ser han till att allt ris hamnar i stickvägen.

– Hade jag bara sett till ekonomi skulle jag släppt riset rakt ner när jag sågat det. Men som du ser lyfter jag ut det till stickvägen. Både för att skona kvarvarande bestånd och minska risken för körskador. En tjock risbädd är viktig när skotaren kommer och det blir många överfarter.

Han återkommer ofta till planeringen:

– Om du har gått över beståndet ordentligt vet du om det finns områden som är känsliga för många överfarter, diken, vägkanter och så vidare. Då får du lägga stickvägar och avlägg så att det blir så lite körning som möjligt i de känsliga partierna.

Jag kliver ur den tysta och svala hyttmiljön. Tar mig tillbaka till uppställningsplatsen för kojan. Vänder mig om mot gallringen. Och det blir så tydligt när solen strilar genom den "nya" ljusa skogen. Det som för bara någon timme sedan var en mörk granvägg. Det är i detaljerna som den bra gallringen utmärker sig – Sydvedsgallringen utförd av tänkande entreprenörer.

September 2011

David Josefsson, skördarförare på Hallforsen Skog & Maskin.

David Josefsson, skördarförare på Hallforsen Skog & Maskin.

Här är det gallrat. Nyss en granvägg. Nu en ljus granskog med goda möjligheter för tillväxt.

Här är det gallrat. Nyss en granvägg. Nu en ljus granskog med goda möjligheter för tillväxt.

Text och foto: David Söderlind