Skogsmården är ett mellanstort rovdjur som mest lever i skogen. Är släkt med bland annat iller och mink, men mården är större och kraftigare. Den är 35–55 cm lång och har därtill en yvig svans som är 15–30 cm lång. Hanarna är större än honorna. Pälsen är brunglänsande och den har en stor gulvit fläck som går ner över strupe och bröst.
Skicklig klättrare
Finns i stora delar av Europa och i Sverige hittar man den i hela landet förutom på Gotland. Mården trivs särskilt bra i gammal skog, där den både får skydd och kan livnära sig av födan som finns i gammal skog. Mården rör sig mest på marken, även om den är en nästan lika skicklig klättrare som ekorren och kan kasta sig mellan trädkronorna.
Födan består av små däggdjur som ekorrar och harar, skogsfågel, insekter och bär. På vintern kan den också äta kadaver av hjortdjur och fågelägg som den har hamstrat under sommaren.
Föder i ihåliga träd
Parningen sker under sommaren, i juli till augusti, och ungarna föds under våren året därpå. Mården har fördröjd fosterutveckling, vilket gör att det befruktade ägget inte utvecklas direkt. Honan föder en till fyra ungar, ofta i ett ihåligt träd eller i ett gammalt ekorrbo. Mården får inte ungar förrän den är två till tre år, vilket gör att reproduktionstakten inte är så hög.
Skogsmården har sedan slutet av 1980-talet ökat i antal i södra Sverige, vilket kan bero på rödrävens tillbakagång. Idag kan det finnas så många som 100 000 mårdar i Sverige.