Inspiration / Möt Sydveds skogsägare

Peter och Marie har hittat sin egen plats på jorden

Publicerad 2018-12-10

Alla slevar i samma gryta är aldrig en bra idé. Det vet entreprenörsparet Peter och Marie Lundberg som har valt att kombinera hotell- och restauranglivet med skogsbruk. Gården Lunnebacken norr om Habo har blivit deras naturliga avkopplingsbubbla. Om du kör förbi en kväll och ser ett par som gungar under den stora asken så är det alldeles säkert herr och fru Lundberg.

När Peter Lundberg var liten fanns det två saker som han inte fick göra för sin pappa. Köra traktor och köra motorsåg, det var för farligt.

– Så gissa vad det var som jag ville göra allra mest!

När så Peter och Marie fick erbjudandet att köpa Lunnebacken av en god vän så såg Peter sin chans att äntligen få förverkliga pojkdrömmen. Men självklart fanns det annat som spelade in.

– På den tiden, det här var i början av 2000-talet, så bodde vi på Björkhaga och det var inget bra att bo på jobbet, att vara tillgänglig hela tiden. Vi kände verkligen att vi ville ha något eget som vi kunde
bygga tillsammans, förklarar Peter.

"Mr Björkhaga"

Peter är ett känt ansikte för många i trakterna kring Habo, Mullsjö och Jönköping. Tillsammans med kollegan Katarina Kvarnström driver han framgångsrikt Hotell Björkhaga i Mullsjö. Entreprenör
Lundberg är utbildad kock men står tyvärr sällan själv vid grytorna numera. Marie har bytt bransch och jobbar som förskolepedagog på skolan i Fagerhult.

– Men vi träffades faktiskt på Björkhaga. Jag hade varit i USA en period och fick jobb på Björkhaga när jag kom hem. Och på den vägen är det, förklarar Marie.

När Marie och Peter fick veta att Lunnebacken var till salu visste de genast att det var där de ville bo och bilda familj tillsammans. 18 år och en omfattande renovering senare har Lunnebacken utökats med barnen Ella och Erik, fyra katter, tre hästar och Peters pappa Lars-Evert som bor i undantaget tvärs över gården. Livet på Lunnebacken har blivit precis det de drömde om – en alldeles egen plats på jorden.

– Jag älskar mitt jobb och tycker det är jättekul med alla människor jag får möta. Men när jag kommer hem efter en dag med full rulle på jobbet så är det alldeles underbart att öppna en kall öl och gå ut och sätta sig på gungan och bara njuta, säger Peter.

"Inte en glad dag till"

I dag är det så självklart, men när beslutet togs den där dagen i maj, 2000, så var Peter ändå tagen av stundens allvar.

– Att köpa gård och skog var ett stort steg. Jag vet att jag tänkte att nu får jag inte en glad dag till. Men det gick ju bra, konstaterar Peter.

Lunnebacken mäter 74 hektar varav det mesta är skog. När Marie och Peter tog över var fastigheten präglad av stormar och slutavverkningar – stormen 1995 hade tagit 5000 kubikmeter. De första åren ägnades åt föryngring.

– Jag tror att vi har tryckt ner 38000 plantor, med god hjälp av familj och vänner, berättar Marie:

– Nu har de första planteringarna kommit upp i röjningshöjd och det är verkligen en häftig känsla att gå omkring i en skog som faktiskt är vår egen, som vi själva har planterat och fått se växa upp!

– Jag vet precis vilken som är den första plantan som vi satte.

Vår Sydvedare, Anders-Henrik Andersson, har varit med oss från start och jag minns när han visade oss hur vi skulle plantera. Djupt och ordentligt, inget slarv!, minns Peter som glatt pekar ut förstagranen när vi kör förbi den på skogsbilvägen.

– Vi har varit noga med att följa hans råd och det har fungerat. Våra planteringar har tagit sig väldigt bra!

Kött och potatis smakar bäst!

Jobbet med föryngringarna gör de själva, och det råder ingen tvekan om att Peter gläds som ett barn på julafton över sin fyrhjuling och kranbehängda timmerkärra som han använder för att köra ved och vindfällen med.

– Det är härligt att komma hem efter en heldag i skogen och vara så där riktigt skittrött och hungrig. Kött och potatis och sås, det är det godaste när man har varit i skogen!

Röjning, gallring och slutavverkning, det lämnar de åt proffsen.

– Jag kan bli stressad ibland, när jag ser hur mycket som händer i skogen. Hur fort det växer och hur mycket det är som måste göras, men som jag vet att jag inte kommer att hinna med. Jag kan ju inte välja när jag kan gå ut i skogen eftersom jag inte jobbar på gården på heltid. Ska jag vänta på en bra dag med de rätta förutsättningarna, så blir jobbet aldrig gjort!

Peter och Marie ser sig som förvaltare av Lunnebacken för nästa generation.

– För oss är skogen ett långsiktigt projekt, säger Marie och får medhåll av Peter som erkänner att de ibland kanske skyndar lite väl långsamt.

– Det kan ta rätt lång tid innan vi är beslutsmässiga när det gäller slutavverkningar. Jag vet att skogen är mogen och att det är dags. Men att ta ner den känns nästan som en skilsmässa!

Investerar i hästkrafter

Att Peter och Marie har sin huvudsakliga inkomst från andra verksamheter innebär att skogen kan få stå för livets guldkant. Allt återinvesteras visserligen i eller på fastigheten men med utgångspunkt i Maries och Peters personliga intressen. Den gemensamma nämnaren är hästkrafter. Peter investerar gärna i maskiner medan Marie njuter av att få utlopp för sitt och dottern Ellas gemensamma hästintresse.

– Vi älskar att sitta och planera tillsammans. Vi ser båda skogen på lång sikt och sätter oss regelbundet ner och planerar och gör en budget. Vad blir den faktiska kostnaden i samband med olika insatser och vad får vi över? Och hur vill vi i sådana fall investera?

Just nu vill vi tjejer ha en paddock medan Peter vill ha en maskinhall. Vi får se hur det blir med den saken…

– Vi försöker att vara rättvisa mot varandra och skulle vi inte enas så sätter vi på bastun. När vi har svettats en stund så brukar vi vara överens, skrattar Marie.

En gemensam dröm

Idéer, drömmar och kärlek råder det ingen brist på här på Lunnebacken.

– Men det är viktigt att ha bra rådgivare, både vad gäller skogen och det ekonomiska.

– Vi har turen att ha långsiktiga och trygga relationer med personer som vi känner förtroende för, säger Marie.

– Anders-Henrik har funnits med oss från första början och vi har en bra dialog. Jag vet att om våra idéer är vettiga så får jag goda tips och råd kring hur vi ska komma vidare. Och är de mindre bra, så plockar Anders-Henrik ner mig på jorden rätt fort. Han är mån om att vi ska få ihop livskalkylen. Det är en ärlighet, uppriktighet och tydlighet som vi värdesätter, konstaterar Peter.

Åren på Lunnebacken har gett blodad tand och sedan några år tillbaka har paret Lundberg investerat i mer skog.

– Vi har köpt till mark tillsammans med en granne som har en angränsande fastighet. Extra bra ur jaktsynpunkt!, tycker Peter.

Och kanske blir det mer i framtiden, om rätt objekt skulle dyka upp. Det är båda överens om. Nyckeln till framgång på Lunnebacken har varit Peters och Maries förmåga att driva skogsbruket tillsammans. Besluten är gemensamma även om de ibland har olika mål. Man undrar ju vad de har för knep?

– Bastu eller en flaska rödvin. Eller både och!

Jag tror att vi har tryckt ner 38 000 plantor, med god hjälp av familj och vänner.

Oktober 2018