Många arter gynnades och en del var helt beroende av störningar, som exempelvis skogsbränder. När störningarna inte förekommer lika ofta får dessa arter det tufft. Ett exempel är kolflarnslav som är beroende av sotsvart, död ved. Eftersom det inte brinner alls lika ofta i skogen skapas inte nya brandstubbar, som laven är helt beroende av, berättar Robert Berg, skogsskötselspecialist på Stora Enso Skog och fortsätter:
– Återkommande bränder gynnade tallskog och när älvarna svämmade över dog gran till förmån för lövträd. Genom naturvårdande skötsel försöker vi återskapa en del av de naturliga störningar som var mycket vanligare tidigare.
Imitera störningar
Naturvårdande skötsel handlar alltså mycket om att imitera de störningar som uppstod helt naturligt tidigare. Naturvårdsbränning är en sådan åtgärd.
Ur ett naturvårdsperspektiv är det en av de viktigaste åtgärder man kan utföra, men tyvärr är naturvårdsbränning både resurskrävande och beroende av lämpliga väderförhållanden. Därför förekommer den här typen av bränningar nästan uteslutande inom storskogsbrukets marker samt i naturreservat. Det man som privat skogsägare kan göra är att punktbränna, det vill säga göra en liten brasa vid foten på en tall och därmed påverka det enskilda trädet.
– En relativt ny metod som vi utvecklar är veteranisering. Då skadar vi trädet genom att riva upp ett sår i trädets bark med skördarens aggregat. Detta går naturligtvis även att göra med en yxa eller en barkspade. Vad vi återskapar är det som händer på läsidan av ett träd vid en skogsbrand, där sår uppstår på grund av hettan. Alla träd har sedan en överlevnadsstrategi. Att producera kåda är en strategi för att undvika insekts- och svampangrepp. Den kådrika veden som då bildas gynnar flera arter som vi vill värna om, säger Robert och betonar att det här sker vid avverkning och att träd väljs ut som ändå skulle ha lämnats.
Veteranisering är något som Robert tror kommer att bli lika vanligt och självklart som att vi idag lämnar högstubbar vid våra slutavverkningar.
Stort behov av lövträd
– Det finns utredningar som visar på ett stort behov att hjälpa naturen med naturvårdande skötsel och en viktig åtgärd är att gynna lövträd. Att ta bort barrträd går ju helt emot traditionella skogsskötselråd, men har man ett bestånd med fina lövträd som man vill ska bli gamla, är det till hjälp att ta bort granar. Vi har en stor lövsatsning på Stora Ensos egna skogsmark, knuten till vitryggig hackspett. Vi skapar miljöer för hackspetten och många andra arter. Det finns även vitryggsområden utpekade på privat mark, och en insats kan vara att överväga lövträd runt sin egen gård för att bidra till den biologiska mångfalden, avslutar Robert Berg.
Du kan även utföra naturvårdande punktinsatser i produktionsskog, exempelvis genom att spara högstubbar och gynna lövträd vid kantzoner.