En självklarhet med både tillväxt och hänsyn i skogen

Skogsägare i Sverige har stor frihet att bruka sin skog, men måste också följa vissa lagar. Den viktigaste är Skogsvårdslagen, som utgår från två jämställda mål. Produktionsmålet som innebär att skogen ska brukas så att den ger god avkastning och miljömålet som lyfter fram biologisk mångfald och att naturvärden ska bevaras.

– Några exempel på hur skogen brukas är krav om återplantering efter avverkning, hänsyn till natur- och kulturmiljöer, frivilliga avsättningar och skydd av nyckelbiotoper. Förutom olika lagkrav så är det fler och fler skogsägare som väljer att certifiera sitt skogsbruk enligt FSC® och PEFC, säger Daniel Fellenius, marknadschef på Sydved.

Tittar man på utvecklingen under de senaste åren så har skogsägarnas frivilliga avsättningar för naturvård ökat. Större arealer undantas från brukande för att bevara naturvärden. Även mängden död ved, som är en viktig parameter för biologisk mångfald, har ökat. Många arter är beroende av den livsmiljön för sin överlevnad.

– Ett gott betyg till svenskt skogsbruk, konstaterar Daniel och tillägger samtidigt att majoriteten av svenskarna är positivt inställda till skogsbruket i Sverige.

Debatt med förenklade argument

– Under det senaste decenniet har skogens betydelse för bioekonomin, det vill säga för klimat, välfärd och utveckling lyfts fram. Skogen är viktig för omställningen till ett mer hållbart samhälle. Både för att växande skog är en viktig kolsänka och för att träråvaran kan ersätta olja och andra fossila material. Dessutom är trä som byggmaterial bra för miljön och klimatet, förklarar Daniel.

För 5–6 år sedan, i samband med att EU formulerade klimatmålen för 2030, började olika intressenter
och miljöorganisationer från Sverige ifrågasätta det svenska sättet att bruka skogen. Debatten om skogen handlade i grunden om hur skogen ska brukas och balansen mellan produktion och miljö.

– Debatten blev stundtals hård och med förenklade argument som inte alltid grundades på fakta, utan snarare på känslor. En bred allmänhet och även beslutsfattare färgades av budskapen, vilket var olyckligt.

Daniel tycker i grunden att det är viktigt med debatt och ser den som ett forum för utveckling som sen kan leda till förbättring.

– Det handlar inte om att vi har rätt, och de har fel, utan om att hitta sakliga och konkreta lösningar som baseras på vetenskap och fakta. Vi har lärt oss mer och det har drivit på utvecklingen av oss inom skogsnäringen.

Duktiga på tillväxt och hänsyn

Sammanfattningsvis tycker Daniel att svenskt skogsbruk lever upp väl till produktions- och miljömålen som Skogsvårdslagen vilar på. I Götaland har drygt 328 000 hektar avsatts med naturvård i fokus.

– Vi är duktiga på både tillväxt och hänsyn! Men vi ser det inte som en vågskål med två ytterligheter, utan vi är övertygade om att man kan ha både och på sin skogsfastighet.

Och den kunskapen måste vi tydligare lyfta fram till både skogsägare och allmänheten. En annan aspekt av skogsägandet är frågan om äganderätten.

– För oss på Sydved är det viktigt att skogsägaren har så mycket rådighet som möjligt över sin skog och att samhället väljer att lita på skogsägarna i stället för att visa misstro. Det är en förutsättning för ett engagerat och ansvarstagande skogsbruk.

Skogsägaren lever med naturen

I slutet av 2025 presenterades Skogsutredningen. I underlaget till den framgår att miljömålen fått större betydelse under senaste åren och att det saknas tydliga mål för produktion. Utredningen lyfter fram att det är viktigt att skogsägarna får långsiktiga bra förutsättningar för att bedriva och kunna investera i både miljö och produktion i sitt skogsbruk.

– Vi är många som känner en frustration när man målar upp den enskilda skogsägaren som bedriver ett aktivt skogsbruk, innebärande balans mellan produktion och miljö, som någon form av miljöbov. Men det är ju tvärtom, skogsägaren är ju en person som lever med naturen och har ett enormt stort engagemang för den. Som skogsägare ska man absolut vara stolt över det man är med och bidrar med, säger Daniel.