Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har även tagit fram markfuktighetskartor med hjälp av AI. Den
kombinerar information från flera olika kartor med fältdata från SLU:s riksskogstaxering, där topografi, klimat och jordarter används för att bedöma markfuktigheten.
Det finns två olika varianter av kartan, en som visar fuktighet i en skala från 0 till 100, och en som visar markfuktighet i tre klasser (blöt-fuktig, fuktig-frisk och frisk-torr). Även denna karta går att ladda ned via
Skogsstyrelsen.
Kartorna gör skillnad
Skogforsks utvärderingar visar att markfuktighetskartorna bidrar till färre körskador genom bättre planering. Mellan 60 och 70 procent av alla körskador i de svenska skogarna sker i de fuktiga områdena. Genom att dra basvägar runt de fuktiga stråken, använda lättare skördare i vissa områden eller att backa in skotaren på känsliga marker kan skadorna minskas.
I en studie från 2013 hittades 0,77 allvarliga körskador per hektar. I en uppföljning 2015, när markfuktighetskartorna hade börjat användas i större utsträckning, hade skadorna minskats till 0,15 skador per hektar.
