Egentligen är det inte så komplicerat. Redan för 100 år sedan högg vi ned träd som stod för nära varandra och tog stigen genom skogen där marken var torr för att slippa bli blöta om fötterna.
– Men skillnaden i dag är att vi har nya effektiva hjälpmedel som förenklar och effektiviserar arbetet, förklarar Erik Willén på Stora Enso.
I projektet Precision Forestry samlar Stora Enso in data om skogen med hjälp av laserskanning, fjärranalys, drönare, satelliter och skördare. Datan bearbetas med Artificiell Intelligens (AI), något som ger förutsättningar för ett mer detaljrikt underlag som stämmer bättre överens med verkligheten.
– Vi får detaljerad information om var marken är blöt och var skogen växer bra. Vi får exakta beskrivningar av trädslag, volym och höjd. Det är viktigt att ha en bra bild av sin skog för att kunna fatta rätt beslut, säger Erik Willén.
I Finland är Stora Enso i full färd med att uppdatera privata skogsägares skogsbruksplaner med hjälp av AI.
Bra bild av skogen på distans
Genom att kartlägga skogsområden med drönare kan skogsexperter titta på drönarbilder på en dator i stället för att inventera området till fots. Det förbättrar effektiviteten avsevärt och det blir enklare att nå områden som är svårtillgängliga.
– På det här sättet kan markägare som bor långt borta från sin skog få en bra bild av skogen på distans. Många skogsägare lägger dessutom ut skogsskötseln på entreprenörer, som kan göra ett bättre arbete genom att få tydlig och korrekt information om skogen. Det blir också enklare för dig som privat skogsägare att få en överblick över din skog, säger Erik Willén.
Med hjälp av satelliter och drönare kan du lättare upptäcka skog som blivit skadad av granbarkborrar eller andra skadedjur. Stora Enso använder den metoden just nu på sin egen skog i Sverige och i Finland testas tjänsten för privata skogsägare.
Optimerade ruttförslag
Tekniken kan också optimera hur man ska köra i terräng för att undvika markskador. Med hjälp av en app kan föraren få ett optimerat ruttförslag inför avverkningen för var skogsmaskinerna ska köra och var den bästa platsen för avlägget finns. På så vis kan man undvika att köra på blöta marker, se till att skogsmaskinerna får ut så mycket volym som möjligt och dessutom ta hänsyn till exempelvis kulturlämningar och områden med höga naturvärden.
– Att få förslag på en optimerad rutt vid en avverkning kan man spara mycket på, både i tid och koldioxidutsläpp. Låt oss säga att du gör en avverkning på tre hektar och får ut 1 000 kubikmeter. Det blir mycket körande för att få fram virket. Men kan du minska sträckan du kör med 30 meter per lass blir det tre kilometer kortare transport i terrängen. Har du dessutom en god relation med din granne kanske du kan köra en bit på den marken och spara ytterligare tid, säger Erik Willén.