Det lyser rött på marken i många höstskogar just nu. Lingonet trivs bra i ett nordligt klimat, särskilt i tallskogar med mager jord, vilket gör att Sverige, Finland och Norge är perfekta hem för de röda bären.
Naturligt konserveringsmedel
Redan långt innan frysen fanns var lingon en favorit i köket. Tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra, ett naturligt konserveringsmedel, kunde de förvaras i vatten hela vintern utan att jäsa. Lingonvatten, som det kallades, användes som dryck långt in på 1900-talet.
Den största delen av lingonskörden kokades in som sur sylt och användes sedan till gröt, palt, sill och potatis. Den typiska lingonsylten, rårörd med socker, började inte kokas i de svenska hemmen förrän i slutet av 1800- talet, när sockret blev en vardagsvara som folk hade råd med.
Exotiskt i Asien
Vi förknippar lingon med Sverige, men de växer också i andra delar av världen, exempelvis i Ryssland, Kanada och norra USA. De kallas för lingonberry, cowberry eller mountain cranberry. I Ryssland används lingon till drycker och inläggningar, i Kanada kokar man lingonsylt till vilträtter och i delar av Asien har lingon börjat dyka upp som exotisk delikatess.
I dag är lingonsylt fortfarande en självklarhet i det svenska köket – inte bara till köttbullar utan också till blodpudding, raggmunk, vilt och pannkakor. Lingon används också i smoothies, bakverk, glögg och till och med i vissa ölsorter.
På senare år har lingon fått något av en renässans i hälsokretsar. Trots sin syrliga smak är lingon nämligen fyllda av nyttigheter, bland annat C-vitamin och antioxidanter som kan bidra till att stärka immunförsvaret.
